Månadsblad januari 2021

Välkomna till Pengarnas pris nr 5

Nu har vi i redaktionen vilat upp oss och tillåtit oss att släppa jordens bekymmer för ett tag. Låt oss verkligen hoppas att 2021 blir ett Gott Nytt År! Alla, också världens ledare har skakats om i grundvalarna under Coronans framfart, och en sådan omskakning kan leda till en positiv förändring – låt oss hoppas på det!
Folk över hela världen har sett – och protesterat emot – bristen på beredskap som uppenbarats under pandemin. Ett gott hushåll ser till att ha lager av nödvändiga basvaror på plats för att klara några månaders krig eller karantän – det visade sig att vi var dåligt rustade, både vad gäller sjukvårdsartiklar och nödvändiga livsmedel. Vi hade inte heller tillräckligt med personal på sjukhusen för att möta det ökade trycket. Tusentals människor i Sverige dog. Ja, ett tag hade vi de högsta dödstalen i Europa, satt i relation till vår befolkningsmängd!
Året vi lämnar bakom oss var också det varmaste någonsin sedan meteorologerna börjat föra statistik. Utsläppen av Koldioxid och andra växthusgaser ökar fortfarande, och enorma bränder i Californien och Australien bidrog till att göra ont värre.
Ekonomin blödde. Nedstängningar och permitteringar tvingades genomföras i land efter land. Antalet hemlösa ökade och vi fick åter se soppkök i städerna åt dem som hade förlorat hela eller delar av sin inkomst.
Som sagt; mycket blev uppenbarat när det gäller sårbarheten i det moderna samhället.
Samtidigt har vi lärt oss att Riksbankens pengakran är öppen och flödet oändligt när det gäller att rädda företagen. Det sa själve Riksbankschefen Stefan Ingves när han fick frågan om det fanns någon gräns för penga-skapandet. Det är en bra vetskap… Den kan vi ta fram nästa gång politikerna säger att det saknas resurser till äldrevården t.ex. Och vi kan påminna dem som har makt och befogenhet att jobba för bättre självtillit när det gäller nödvändiga basvaror; både färdigtillverkade prylar men också naturresurser och jordbrukets produktion.
I Rapports årskrönika den 28 december fick vi en genomgång av skräcken, sorgen och vanmakten i Coronans spår. Låt oss inte glömma. Låt oss VAKNA och göra allt som står i vår makt för att nästa år ska bli ett bättre och nästnästa ett ännu bättre. Så att vi kan möta våra barn och barnbarn med hopp i ögonen och rösten. Faktiskt förmedlade SVT:s reporter Erika Bjerström (som nyss gett ut en bok om Sverige och klimatet) ett sådant hopp när hon sa att ”2020 kommer att innebära en vändpunkt för klimatet.” Världens regeringar och EU har satt undan astronomiska belopp öronmärkta till gröna investeringar. Kolkraften blir olönsam, och världens två största ekonomier USA och Kina tänker fasa ut fossila bränslen och Polen har beslutat stänga alla kolkraftverk… Här hemma drog Preem sig ur raffinaderiplanerna i Lysekil. Tack vare massiva protester under flera år.
Skönt med sådana positiva nyheter men vi kan absolut inte slå oss till ro.
Tvärtom behöver vi en klimatmobilisering.

Något mer som Coronan fört med sig är att vi, som individer och grupper, tvingats att tänja på våra gränser. Detta har resulterat i stor kreativitet! På det personliga planet har flera av oss upptäckt en ny talang eller återupptäckt en gammal. Själv hittade jag tillbaka till tecknandet – roligt och lite svårt. Vår närmste granne har blivit finsnickare, och ytterligare en annan granne har satt igång en utbildning i Body Harmony. Jag höll på att glömma att vi ju faktiskt har startat Månadsbladet.
SVT har hittat smittsäkra lösningar på favoritprogram som Skavlan och Gokväll. Studiecirklar, konferenser och seminarier har flyttat ut på nätet. Många, många som tänker sig en ny vacker värld efter Coronan har arbetat oförtrutet med förberedelser på det inre planet, liksom på det yttre.
Själv har jag deltagit i två mycket spännande evenemang på nätet. Det ena var on-line kursen Framtidens bank i framtidens by som arrangerades av Karlskoga folkhögskola i oktober. Det andra var en världskonferens om Neohumanism i november. Temat var: Hur skapar vi en värld att leva i efter Corona och med klimathot? Vi börjar med det senare som, utan tvekan, hör till de hoppfulla inslagen i Januaris nummer av Pp. Varsågoda!

Neohumanistisk världskonferens

Vi var 1.200 personer från 8 världsdelar som deltog i en konferens som sträckte sig över tre dagar – på zoom. Temat var: Hur skapar vi en värld att leva i efter Corona och med klimathot? Det var ett späckat program med filmer, föredrag, samtal – allt i neohumanistisk anda.
Vad är då Neohumanism?
Neohumanismen är en filosofi parad med praktik. Den förenar västerländsk humanism med österländsk andlighet. Dess kvaliteter uttrycks i talesätt som: ”We are the ancestors of the future” (Vi är framtidens arvingar), ”Extended presence” (Expanderat nu – mindfulness) och ”The dream of today will be the reality of tomorrow.” (Det vi drömmer idag blir morgondagens framtid).
Neohumanismen har tre grenar: Skolor och utbildning, Yoga och andlig praktik, Ekonomi och demokrati. Den har sitt ursprung i Indien och representeras av en rörelse som heter Ananda Marga Gurukula.
Neohumanismen (i denna form) grundades år 1982 av Revered Shrii Prabhat Ranjan Sarkar (1922-1990). Han sa att ”När samhället har stagnerat och problemen blivit oöverstigliga, väcks behovet av nya sätt att tänka och agera.” Syftet som genomsyrar alla neohumanistiska aktiviteter är att flytta gränserna/vidga medvetandet hos människorna tills vi förmår omfamna en ’förnuftig andlighet’. Målet är att bevara eller återuppliva hjärtats kärleksfulla kvalitet så att vi kan göra resan från ’jag’ till ’vi’. Med vi menas alla levande väsen. Vägen går genom ett livslångt lärande i enlighet med principer som delvis känns igen från Steiner, Montessori, Freire, Malaguzzi och andra radikala pedagoger. Det NH lägger till är yoga och meditation.

Ananda Marga Gurukula grundades 1990 och är en omfattande global utbildningsrörelse – okänd för de flesta av oss. Detta beror på att dess företrädare hittills har valt att ha det så. Antagligen för att man ansett att tiden inte varit mogen att förstå djupet och helhetssynen som kännetecknar verksamheten (min tolkning). Men under konferensen talades det om att det nu är dags att ta kontakt med majoritets-samhället och bygga broar.

Själv kom jag i kontakt med rörelsen genom en mycket speciell händelse:
Jag körde hem från jobbet och passerade en liten skogsglänta strax före vår P-plats. Jag anande något orange som flashade till i ögonvrån. Parkerade bilen och gick tillbaka. Där på marken satt en yogi i full mundering. Han hade silverlockigt hår som stack fram under turbanen och ett vänligt leende. Han hade med sig en ung man som, visade det sig, skulle vara volontär på ett center i Småland. Yogin presenterade sig som Shambhushivananda. Han sa att jag kunde kalla honom Dada. Vi pratade en god stund och när han fick veta att jag var lärare, bjöd han mig att delta i en världskonferens för lärare som – vilken flax – skulle äga rum på deras center inom kort.
Jag var där, och jag blev så berörd av föredrag med bilder på skolor och undervisning som visades av orangeklädda män (Dadas) och kvinnor (Didis) från hela världen och över hela världen. Så mycket färg, så mycken glädje och kärlek. Barnen fick utveckla sin kreativitet genom musik, måleri… samtidigt som de tränades i avslappning och yoga.
Jag grät en stund för jag insåg att det var i den andan jag hade velat jobba som lärare, och nu hade jag bara några år kvar till pensionen (detta hände för ca 15 år sedan).

Shambhushivananda, oftast kallad Dada, föddes 1949 i Shimla i Indien. Han är Fil.Dr i Ekonomi. Han har tjänstgjort vid flera olika universitet i USA (fått guldmedalj vid något av dem). 1979 bestämde han sig för att bli munk och har sedan dess vigt sitt liv till att finna yttre och inre frid. Han grundade ett center i Sverige, Ydrefors, och var dess rektor i 10 år. Han har suttit med i Dalai Lamas råd och fått Mahatma Gandhi priset 1992. Nu är han världsledare för den Neohumanistiska rörelsen. Han fick uppdraget direkt av Sarkar, vid hans dödsbädd.

Och han är SÅ ödmjuk och rolig! Här sitter han på kontoret i Anandanagar – i karantän.

Vad är och gör Ananda Marga Gurukula?
Ett enkelt och sant svar är att man bygger samhällen – i dess djupa betydelse, särskilt på platser där det saknas resurser i form av livsförnödenheter och utbildning. Man startar skolor och utbildning upp till universitetsnivå över hela världen. Utöver ett basalt skolväsende byggs även medicinska forskningscentra och tekniska högskolor. Det är tiotusentals (kanske hundratusentals) människor som väljer att bli yogis inom rörelsen – munkar eller inte. De arbetar tillsammans med liten lön och stor hängivenhet. Nu finns rörelsen representerad i 86 länder, på alla kontinenter!

“Det yttersta syftet med Ananda Marga är att höja/öka visdomskvoten hos mänskligheten så att vi alla behandlar varandra och hela skapelsen med kärlek och medkänsla.”
(ur Thoughts for a new era av Shambhushivananda)

I vår kultur mäter vi IQ (intelligenskvot). Vi är nog många som tycker att det är ett torftigt och begränsat sätt att värdera en människa. Tack ock lov fick vi EQ (emotionell kvot) för ett par decennier sedan – helt klart en utveckling. Inom Neohumanismen räknar men med ytterligare tre:
PQ (produktivitetskvot som handlar om ’handlingsduktighet’ och förmågan att bli inspirerad och inspirera andra), SQ (spiritual/andlig och självkännedom). När man sedan adderar alla dessa kvoter så hamnar man i WQ (wisdom/vishetskvot). Vägen till WQ går via utbildnings-systemet som skolar in barnen från första början med en kärleksfull och holistisk ’läroplan’ och som sedan lotsar de unga in i vidare utbildning. På toppen finns en vuxenutbildning som tränar de vuxna eleverna till att bli ledare i vishets-centrerad holistisk utbildning.
Jag förstår att det kan låta ’träigt’ med en sådan här uppräkning men när jag mött de personer som deltagit i utbildningar och utövat andlig disciplin inom Ananda Marga rörelsen så har jag känt att de på ett svårbeskrivet sätt bärare av något nytt – de sår hopp och faktiskt har de skapat något som verkar vara Paradiset på jorden. Världens största ekoby/permakulturby med andliga förtecken.

Anandanagar

”Det vi drömmer idag blir morgondagens verklighet.”
Anandanagar som grundades för 30 år sedan, är den neohumanistiska drömmen konkretiserad. Idag är det en ’by’ bestående av 12 byar + kringområden. Under sina sista år i livet fick Sarkar en vision om att skapa ett idealsamhälle i sitt hemland. Det skulle byggas i ett helt öde och kargt landskap i Västbengalen. Där skulle det finnas byar med hög självförsörjningsgrad. Där skulle växter och djur från hela världen få en fristad. En fröbank skulle byggas upp… Vattenförsörjning skulle åstadkommas med hjälp av smarta lösningar. Det är Sarkars dröm eller vision som förverkligats av hans efterföljare med Dada som ledare. Allt skulle vara naturligt, ekologiskt och dessutom vackert och kärleksfullt.
Och nu är det klart!!!
Sammanlagt är 80 000 människor boende i, eller alldeles intill (och samverkar med) Anandanagar. Där finns ett medicinskt institut, ett yogainstitut, tandläkare och massor med skolor på olika nivåer. Byarna är i stort sett självförsörjande när det gäller odling, vatten och elkraft. Där finns en princip om närhet som säger att allt nödvändigt ska finnas inom 500 meter.
Ledorden är: ”Ju längre från naturen vi rör oss, desto större brist ska vi erfara. Ju närmare vi relaterar till naturen, desto större överflöd.”
Tyvärr finns inga länkar på svenska men vi gör här ett undantag och skickar med en engelsk som beskriver historien långt bak i tiden. Man menar att detta område är den plats där de allra tidigaste människorna fanns. Där finns också skelett av dinosaurier. Området ligger i det uråldriga Gondwanaland. Nu kallas det Rar’h (Lateritjordens land).
https://ananda-marga.com.ar/en/ananda-nagar/ och https://gurukul.edu/

Vad kan vi lära av pandemin?

Nu när vi lämnar corona-året 2020 funderar väl alla på ”HUR SKA DET GÅ 2021”. Det har aldrig någonsin tidigare varit så många stängda nationsgränser, typ ’Lockdowns’, som nu. Räcker det att alla regeringar lånar upp pengar och delar ut för att alla verksamheter ska överleva? Nej, Jag tror inte det räcker, det behövs en djupare förståelse av det ekonomiska system vi klamrar oss fast vid.
Jag har tagit del av Professor Wolff på ”Democracy at Work YouTube channel”, och skrivit ner min version för att läsa upp på min YouTube-kanal.
Här kan du läsa läsa min version här:
pengarnaspris.wordpress.com/vad-kan-vi-lara-oss-av-coronapandem

Klimatkoll

Klimatakuten i Kaliber
Visst skönjer vi en ljusare framtid efter Coronan men vi vet att klimathotet fortfarande hänger över oss. Allt som hör till våra privata liv, samhällets och statens, påverkar utsläppen av växthusgaser och därmed temperaturhöjningen. Jag har lyssnat på Sveriges radio P1, programmet Kaliber som granskat AP-fonderna ur ett hållbarhetsperpektiv.
Läs mer här: pengarnaspris.wordpress.com/klimatkoll/

Demokratisk finansiering, pengar som basbehov

Demokratisk finansiering, pengar som basbehov
För inte så länge sedan var jag (Marianne) inne på tanken att det nu är rätt tid för folkrörelse-Sverige att gå samman i någon typ av ’paraplyorganisation’. Detta för att få tillräcklig kraft till att driva frågor och genomföra förändring på strukturplanet. Nu har Anna Gustin kommit med ett förslag på ett fantastiskt samverkans-projekt: En Folkbank! Och samtidigt, många folkbanker, över hela Sverige. Detta skulle få stor positiv effekt när det gäller decentralisering och demokratisering av vårt land. Det skulle öka självförsörjningsgraden på landsbygden och ge tillbaka den ekonomiska makten till folket.
Läs mer här: pengarnaspris.wordpress…demokratisk-finansiering-pengar…

Etiska banker viktiga i Omställningen

Vad kännetecknar etisk bankverksamhet?
En av de frågor som diskuterades under seminariet Framtidens bank i framtidens by var frågan om vad som kännetecknar en etisk bank. Eftersom många deltagare var JAK medlemmar, och Borlänge lokalavdelning var medarrangör, så var naturligtvis JAK-banken ett fokusområde under seminariet. Vi enades om 7 punkter som krävs för att en bank ska kunna kallas etisk.
Dessutom är det så att jag (Marianne) är medlem i JAKs Etikåd tillsammans med Nikolas Berg, Eva Stenius och Rand Nezamaldin, och vi håller på med en uppdragsbeskrivning som ska presenteras för riksstämman 2021. Vi undersöker samtidigt vilken styrmodell och kultur som präglar JAK idag och vilken väg vi ska ta in i framtiden. Läs mer här: pengarnaspris.wordpress.com/etiska-banker…