Månadsblad februari 2021

Välkomna till Pengarnas pris nr 6

Vi går mot ljusare tider. Solens strålar reflekteras mot ett tunt snötäcke här i Västra Götaland, där vi hör hemma. Utanför fönstret, på morgonen, sitter koltrastarna och väntar på ny laddning av solrosfrön. En morgon upptäcker vi en svans på fågelmataren! På med rätt glasögon – vad kan detta vara? Det visade sig vara en ekorre och nu har hen fått sällskap av en till! Så roligt! kanske blir det ungar till våren. Ja, det lilla livet fortsätter med både sorg- och glädjeämnen. Vi går våra rundor och möter samma människor och hundar… Alla ser ut som vanligt, ingen bär munskydd och om vi inte tittade/lyssnade på nyheter från stora världen så skulle Covid 19 eller 20 bara vara en otäck skröna. Men, tyvärr är pandemin på blodigt allvar och tycks dessutom bli långvarig så vi måste fortsätta hålla i, hålla om (som vi ju inte får) och hålla ut.
Så är det ju det där med att – även om vi frisknar till och lyckas utrota viruset – så är jorden fortfarande sjuk och i grav obalans.

Vi vet vad det beror på: Det ekonomiska systemet är inte anpassat till naturlagarna! Greta säger: ”Lyssna på forskarna!” Vi säger detsamma. D.v.s. de icke uppköpta forskarna. Det finns inga ekonomiska lagar som är skrivna i sten, men det finns vissa naturlagar som är det. En fullkomligt grundläggande naturlag är Termodynamikens första och andra huvudsats: Människan kan inte skapa något nytt i den materiella världen – hon kan bara omvandla. Vid varje omvandling sker en kvalitetsförsämring – entropiökning.
Alltså: Vi lever på en jord med begränsade resurser och tillväxt är en illusion. Kretslopp är det som gäller. Fast, som vår ’guru’ Herman Daly säger så finns det ju egentligen ingen cirkulär ekonomi – i enlighet med Termodynamikens andra huvudsats. Detta får inte hindra oss att göra vårt allra bästa för att sluta kretsloppen så gott det går!
I detta nummer ska vi titta titta närmare på basen för vår existens, nämligen landsbygden och jordbruket. Det blir huvudfåran i detta nummer.

Mot slutet kommer en del om de ekonomiska systemfelen. Vi får inte glömma dem även om vi vill fokusera på alternativen och framtiden: Post Corona, post Capitalism. USA har befriats från Trump och vi kan hysa vissa förhoppningar när det gäller klimatet – Biden har ju lovat att USA ska tillbaka till Paris-avtalet men är en New Green Deal så bra som det låter? Stephens artikel gör en fundersam…

Citat ur Elin Wägners bok Fred med jorden (1940)
”Själva matjordsskiktet är en levande organism i sig, ett slutet system av liv, inom vilket humus är den för växtligheten viktigaste beståndsdelen. Humus består av växt- och djuravfall i olika stadier av förmultning, där pågår en aktivitet, ett intensivt liv, en verksamhet som utmynnar i ämnen som kan upptagas av växternas rötter.
En jordbrukare måste sköta sin jord med samma kunskap och förståelse som den han tillämpar vid utfordringen av sin häst och sin ko. Han måste utfodra även jorden, ge den material att omsätta i växtkraft, över huvud taget uppehålla dess liv och självverksamhet. Detta kan inte ske med konstgödsel som är en blandning av kemikalier [NKP=kväve+kalium+fosfor] – de dödar självverksamheten.”

Jag tror att var ock en, när en tänker efter, inser att vi lever av det som jorden ger. Och nu menar jag matjorden. Om vi förstör det tunna skikt av livgivande jord antingen genom att missbruka den eller genom att misshushålla med den – t.ex. bygga på åkermark – så förstör vi livsgrundlaget för vår egen existens. Som Elin Wägner säger så är matjorden en levande organism. Hur har vi moderna människor kunnat tro att vi kan behandla jorden så som vi gjort med det industriella jordbruket? Konstgödsel, monokulturer, giftbesprutning av grödor etcetera. Jag minns ett radioprogram någon gång på 1980-talet där jorden beskrevs som en missbrukare – beroende av ständiga påfyllningar av konstgödsel och tillväxthormoner för att fortsätta producera.
Men, det var då det. Nu har medvetenheten ökat enormt, och vi har all kunskap vi behöver för att göra om och göra rätt. Glädjande nog efterfrågar allmänheten i allt högre grad ekologiska och KRAV-märkta livsmedel. Det sätter tryck på politiker och hjälper de odlare som verkligen vill bevara eller återskapa en levande Jord, levande jord och en levande landsbygd.

Att regenerera jordhälsa

Miljömagasinet har en serie med rubriken ”Att regenerera jordhälsa – alternativa visioner för framtidens hållbara lantbruk” Jag har läst tredje delen 8 jan. 2021 av Michael Abdi Onsäter.
Jag har även läst många andra artiklar, ofta ur Miljömagasinet som ger stort utrymme åt miljö- och överlevnadsfrågor. Jag kan inte jättemycket om jordbruk men jag har insett vidden av min okunskap och tänker att detta är REALEKONOMI i sin mest grundläggande form. Jag tror kanske inte heller att merparten av våra läsare är så mycket mer kunniga. Jag delar därför med mig av fakta ur artikeln. Håll tillgodo.
Läs vidare: pengarnaspris.wordpress.com/?page_id=1128

Landsbygdens potential

I novembernumret av Pp hade vi ett inlägg om spänningen/relationen mellan staden och landsbygden. Vi hade där med en länk till radioprogrammet Kampen om jorden, ett program av Joseph Knevel och Bo Torbjörn, en programserie som undersöker konflikterna som uppstår kring naturresurserna. En spännande nyhet ifrån detta programmet var att nettoutflyttningen till ’landet’ hade ökat med 11000 mellan åren 2015-2018. Detta är ett trendbrott. Men vad är det för folk som flyttar ut på ’landet’ och vad menas med den breda beskrivningen?
Hur tålig är länken mellan stad och land?
Läs vidare: https://pengarnaspris.wordpress.com/?page_id=1131

Lokalsamhällen ställer om ekonomiskt

Vi är mitt inne i en positiv omställning där vi håller på att lära oss samverka med Jorden, vårt lilla klot i universum. Och jorden-matjorden.
För storbankerna eller de privata investerare som är ute efter vinst, är landsbygden ännu så länge ointressant. Så, för att våga och kunna satsa på ekologiskt jordbruk eller restaurering av ödegårdar eller att behålla skolan, behövs alternativa finansieringsformer. Och det finns en hel del sådana idag. Ylva Lundkvist Fridh är en nyckelperson och levande kunskapsbank i det här sammanhanget. Hon har arbetat för HSL (Hela Sverige ska Leva) de tio senaste åren, hon är skribent i Syre, Landets fria tidning och Grus & Guld. Hennes senaste jobb är som V.D. för Mikrofonden Sverige.
Titta på videon: https://pengarnaspris.wordpress.com/lokalsamhallen-staller-om-ekonomiskt/

Mångfald och inkludering räddade byn

Vi hade hört talas om en lyckad bygdeutveckling där ’livet vände’ när entreprenören Lennart Svahn flyttade dit 1991 med sin fru Kerstin, som hade växt upp i området. De såg inte en döende by i förfall, de såg möjligheterna. Vi hade tagit reda på att 2001 gick fem personer samman, bildade ett gemensamt bolag Naturkraft AB och satsade runt 20 000 kronor var. Sedan rustades den gamla kraftstationen upp, och i dag producerar man i snitt 550 megawattimmar om året.
Fortsätt läsa: pengarnaspris.wordpress,,,mangfald-och-inkludering-raddade-byn/

Hur kan vi stödja jordbrukaren?

REKO står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat, helt utan mellanhänder. Konsumenter och producenter på en ort går samman och startar en REKO-ring där råvaror och produkter säljs direkt från producent till konsument. Enkelt och genialt!
Före reko-ringarnas tid talade vi om CSA (Community Supported Agriculture) eller Samhällsstött jordbruk.
Läs vidare: https://pengarnaspris.wordpress.com/hur-kan-vi-stodja-jordbrukaren/

USAs nya riktning för klimatet – utan hänsyn till finansmarknaden

Den 21 januari presenterade John Kerry, den nye presidentens särskilda sändebud för klimatet, en ny riktning för USA:s klimatstrategi. Alla hållbarhetsvänner kommer att bli uppmuntrade av hans utsaga att USA kommer att gå framåt med ödmjukhet och ambition. Det intressanta är vad han inte pratade om – det ekonomiska systemet.
Läs vidare: pengarnaspris.wordpress…usas-nya-riktning-for-klimatet…

M-politiker tar tillbaka äldreboenden

Den 1 mars blir alla äldreboenden i den moderatstyrda skånska kommunen Lomma åter kommunala. Enligt kommunens uppföljningar har de privata företagen inte erbjudit en omsorg av acceptabel kvalitet.
– Vi kan sköta verksamheten bättre, säger kommunstyrelsens ordförande och doktorn i företagsekonomi Robert Wenglén (M) till tidningen Dagens Samhälle.
Han är en anhängare av en fri marknad – men anser att varken äldreomsorg eller skola hör hemma där. Som forskare vid Lunds universitet har han studerat ledarskap och professionalism i välfärden. Då kom han fram till att verksamheter som vilar på vissa professioners kunskap och bedömningar inte går att inordna i en marknadslogik och heller inte kan styras med exakta byråkratiska anvisningar.

Till sist vill vi göra reklam för ett webbinarium arrangerat av Positiva Pengar:
Hur skapas pengar och varför är det viktigt?
Vem som skapar pengar och till vad pengarna används är av avgörande betydelse för samhället och våra liv. Välkommen på ett spännande webbinarium med professor Steve Keen, han kommer att prata om:

1. Hur skapas pengar och varför den kunskapen är viktig
2. Varför vi har så höga skulder och vad problemet är med det.
3. Vad som bör göras och vilka möjligheter som finns om vi förstår hur pengar fungerar

Varmt välkommen söndagen den 21:a februari kl 14. positivapengar.se/…SteveKeen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Vår webb-tidning “Pengarnas Pris” är gratis och oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Stöd vårt ideella arbete genom att värva flera abonnenter.