Pengarnas pris januari 2022
Välkomna!
Vi hoppas kunna fortsätta vårt arbete under året med att beskriva hur dagens pengar förstör vår ekonomi. Och samtidigt berätta om de positiva alternativ som är på gång. Dit hör ju t.ex. den cirkulära ekonomin som vi beskrivit i tidigare nummer. Eftersom både EU som helhet, och enskilda medlemsstater har förbundit sig att anpassa produktion, konsumtion och återvinning till cirkulära principer, så har vi ett realekonomiskt fundament att stå på. I harmoni med detta kan vi skapa nya eller nygamla monetära modeller. I klartext: Penningsystemen måste serva realekonomin och hålla sig inom de planetära gränserna. Till den anpassningen har vi Donutekonomin som vi också beskrivit i tidigare nummer.
Först en liten tillbakablick… [Roligt att se att jag alltid varit en visionär. Tråkigt att inse att förändringen går trögt. Inspirerande att kunna visa på konkreta förslag som finns på riktigt nu.]
Såhär filosoferade jag för 25 år sedan:
Balanscirklar: Energi, Tid, Kunskap, Pengar.
”Vi lever i ett komplicerat och orättvist ekonomiskt system…(det liberalisktiska kapitalistiska marknadsekonomiska) med räntor, börs, skulder, lån osv. Vi är naturligtvis i vårt sätt att tänka väldigt fixerade vid att ett nytt ”ekonomiskt system” måste vara på ett visst sätt och ”heltäckande”. Så har jag känt själv och… det blir mig oöverstigligt att skapa något sådant! Egentligen tror jag att det är ganska enkelt, därmed inte sagt att vi inte ska vara väldigt noggranna när vi formulerar oss kring ett förslag.
Vi lever i en tid och en värld full av obalanser. Skillnaden mellan fattiga och rika länder är större än någonsin. Skillnaden i inkomster inom ett land likaså. Denna trend är oroväckande ihållande, våra folkvalda politiker har inte makt att förändra den utan tycks snarare passa på att se till att hamna i ”det vinnande laget”. Med all respekt för många vardagspolitiker som säkert kämpar så gott de kan för att förändra åt rätt håll.
Jordens resurser, underlaget för vår överlevnad, är illa åtgångna… även om vi lever i ett land som i viss mån håller på att återhämta sig.
Jorden består av miljarder enskilda individer = människor. Var och en med förmåga att välja, dvs. använda sin vilja till att ”rösta” om framtiden. Varje enskild människas beslut – i varje särskilt nu – innebär en chans till en annan utveckling än den ”uppspårade”, utstakade. (Av vem kan man ju undra. Kanske av vår egen rädsla och vantro på vår egen goda vilja och kraft?!)
Vi är en liten grupp människor i Rydebacke ekoby som valt att ge av vår kraft och kärlek (vilja, energi, förhoppningar) till ett byprojekt. I vårt första dokument uttryckte alla att byn var ett socialt projekt i första hand. Jag tror att alla som sa eller skrev det verkligen menade det. Och vad betyder det i så fall? Om jag tolkar det fritt, efter min önskan (och vad jag själv lägger in i ordet), så röjer det en djup kunskap om att vi människor behöver varandra för att få en helhet. Det betyder att vi nånstans vet att vi måste ”älska varandra” i betydelsen ta hand om inte bara våra egna utan också varandras behov.
Och här kommer dagens svar på mina funderingar!
Enligt vår vän Stephen Hinton:
Från konsumtionskultur till 1-Planetkultur
Har du en obehaglig föraning? En känsla som säger att vår mänskliga civilisation, med sina 7,8 miljarder som gisslan, håller på att kollapsa, ekologiskt, ekonomiskt och, oundvikligen, i viss mån också socialt. Du vill göra något åt det, men du vill inte limma fast dig själv vid en korsning för att stoppa trafiken, och inte heller vill du vänta på att regeringsledare nu efter FN:s klimatkonferens COP26 ska förändra saker och ting. Så vad gör du?
Ge inte upp hoppet! Faktum är att med start på lokal nivå kan vi omvandla den nuvarande konsumtionskulturen till en ’planetkultur’. En planetkultur är en kultur där vi, baserat på vår förståelse för hur naturen fungerar, delar, utövar vår köpkraft, använder vår entreprenöriella uppfinningsrikedom och som grupp uttrycker vår sanna åsikt. Att samla vår köpkraft kan sänka kostnaderna samtidigt som man belönar planetanpassade leverantörer och undviker de som är destruktiva för planeten.
Tillsammans med några av mina kollegor från Pivot Projects utvecklar jag en ideell organisationsstödstruktur och teknik för att hjälpa människor att starta och driva vad jag kallar 146 Clubs – lokala köp- och delningsklubbar som för samman människor på lokal nivå på ett sätt som hjälper till att rädda planeten och civilisationen.
146-delen är härledd från ”Dunbars nummer.” På 1990-talet drog den brittiske antropologen Robin Dunbar slutsatsen att 150 var den kognitiva gränsen för antalet personer som man kan upprätthålla stabila relationer med. Vi valde siffran 146 för våra klubbar eftersom det är väldigt nära 150 men ligger fint i munnen.
Tanken är att om du bygger organisationer med högst 150 (eller 146) medlemmar är det mer sannolikt att de håller ihop och får jobbet gjort. Ett exempel på Dunbar-numret i aktion är företaget W.L. Gore (tillverkare av Gore-Tex), som fann att om det hade mer än 150 anställda som arbetar tillsammans i en byggnad, skulle sociala problem uppstå. Så de byggde kontor och fabriker så att de kunde hålla sina team små och sammanhållna.
Vi ser att:
Folk i Sverige vaknar upp, delvis tack vare XR (Extinction Rebellion) och det extrema vädret, till vår existentiella klimatkris. Vi inser att alla kommer att lida, men de fattigaste kommer att lida mest.
Det är Storföretagens negativa effekter på samhälle och biosystem som måste ändras. Människor ser trögheten i systemrespons och ojämlikhet samtidigt.
Larmet kom för 30 år sedan. Sedan dess har mycket prat hänt men som Greta Thunberg påpekar finns det ingen åtgärd. Under den tiden har skillnaderna mellan olika folks inkomst och förmögenhet ökat till nivåer som liknar den viktorianska eran, vilket innebär att människor har mycket liten ekonomisk marginal att investera själva i en motståndskraftig framtid.
Det finns misstro till systemet: företag, myndigheter och politiskt inflytande.
Deras brist på handling och trycket på lägre klasser har gjort förtroendet lågt…
Vi behöver:
En snabb förändring (pivot) i hur samhället fungerar inom mycket kort tid.
Organisera oss för att hitta sätt att driva förändring med hjälp av vad som kan göras med den begränsade budgeten för varje hushåll.
Ett sätt för varje hushåll att engagera sig i klimatreducering och ökade social motståndskraft.
Ett uppvaknande, att det konkurrenskraftiga, utestängande tänkandet som följer med en värld som skapas av privatägda företag är olämpligt och skapar en värld där människor dominerar och påverkar alla levande system negativt.
Ett annat sätt att arbeta tillsammans. En värld där människor har handlingsfrihet över saker som är viktiga för dem.
Vi tror:
Att samhällets sätt att fungerara innebär att politiker inte vill prata om situationen som den är och föreslår en politik som kommer att göra människors liv värre. Därför måste vi som medborgare tillsammans börja att skapa det samhälle som vi vill leva i.
Vi är :
En grupp individer som arbetar med att skapa en gemensam plattform som gör det möjligt för små grupper av människor från samma ställe att bilda klubbliknande organisationer. (One planet clubs-IPC.) Dessa klubbar är självstyrande och kan använda kraften i sina kollektiva tillgångar – färdigheter, kunskap, fysiska tillgångar – för att hävda det inflytande som krävs för att säkerställa att deras samhälle lever och frodas på ett hållbart sätt.
Vi söker individer som känner sig kallade att arbeta med förändringar nedifrån och upp
Vi uppmanar dig att läsa vår webbplats och överväga att starta en lokal köpklubb. Vi hjälper dig allt vi kan.
Lokal 1PC i ett nötskal 146help.avbp.net
En 146-klubb har en lokal köp- och delningsklubb som grund.
146 är högsta antal medlemmar, alla har lika delar som alla ger lika rättigheter.
Delade tillgångar, ju bättre ni ser efter det tillsammans, desto bättre för alla.
Exempel:
En gemensamt ägd marknad (storköp, bulkinköp, prenumeration etc.)
En fond för husisolering
Ett investeringsföretag som riktar sig till lokala företagare och ger extra till medlemmar
En gemensam lobbyplattform
Gemensamt ägande av mark och uthyrning
Gemensamt fastighetsägande
Ömsesidig kredit
Vanliga verktyg, möbler, apparater, bil etc pooler
….etc
Hur det fungerar:
1ppc är konfigurerad i en relevant form för området.
Baserat på situationen läggs funktioner till en efter en.
Maximalt medlemskap är 146. När det blir fullt kan någon starta ett annat, som stöds av originalet.
Fördelar:
För medborgare som känner brist på inflytande erbjuder 1PC en väg till direkta åtgärder.
För företag som är villiga att ställa om erbjuder 1PC ett enkelt gränssnitt till en vanlig kundbas.
För lokala myndigheter erbjuder 1PCs en snabb väg till efterlevnad av de globala hållbarhetsmålen.
1PCs erbjuder en lokal väg för lokala myndigheter för medborgarkonsultation.
Storleken på en 1PC eller faktiskt samverkande 1PCS innebär att konsumentkraften kan utövas effektivt.
Såhär kan det fungera:
Låt oss säga att Peter känner några lokala odlare. Han föreslår dem att de skulle kunna tillhandahålla merparten av Peters klubbs behov under året. Samtidigt går han runt till klubbmedlemmarna och uppmuntrar dem att handla av den lokala bonden och samtidigt tala om vad de behöver (här finns teknologi som underlättar). Peter skapar ett avtal med bönderna och får klubbmedlemmarna att skriva under på överenskommelsen. Det blir inte mycket svinn. Hela bondens produktion går åt till klubbmedlemmarna. T.o.m. missformade morötter hittar ett hem. Det är ekonomiskt effektivt eftersom det inte finns några mellanhänder – förutom Peter som får en summa för sitt administrativa arbete. Inte behövs det mycket emballage eller förpackningar heller.
Bonden fraktar sina produkter till klubbens gemensamma ’skafferi-utrymme’ som är tillgänglig dygnet runt med hjälp av ett kodlås. Det är planetvänligt eftersom klubben efterfrågar organiskt odlade grönsaker.
Så här gör man:
Börja med 5 personer som sätter igång och stegvis utökar antalet till 15, 75, och så upp till 150. Det bästa är att börja i ditt eget grannskap genom att ordna något event; loppmarknad, kafferep, lekdag för barnen… När folk börjar känna och lita på varandra, då kan du introducera idén med en klubb som till en början har några få funktioner. (Vår plattform är full med tips på hur man går från att ’bara’ mötas till att skapa sin egen marknad).
När ni utökat medlemsantalet så kommer du garanterat att stöta på folk som har helt andra idéer än du själv (politiskt, religiöst, vetenskapligt). Försök inte att övertyga dem om din ståndpunkt. Hitta gemensam grund och bygg på den.
Nästa steg:
Prenumera på hjälpsida 146help.avbp.net
Och nu till ’pengar’ som förstör sammanhållningen och miljön.
Kryptovalutor driver på världens energikriser
När myndigheterna stängde av elen i Kazakstan drabbade det en femtedel av världens bitcoin-”gruvor”. Enligt Financial Times hade Kazakstan under 2021 lockat över 88000 sådana från Kina.
2022-01-15 11:12 Kryptovalutor driver på världens energikriser | Dagens ETC
En gång i tiden var Mittens rike (Kina) centrum för den här typen av ”gruvdrift”, som i praktiken handlar om att köra datorprogram som tävlar om att lösa komplexa pussel. Men det ändrades förra våren när myndigheterna började stänga ned krypto-verksamhet i landet. Då lockade Kazakstan med sin billiga energi – olja och fossilgas flödar i landet – och avsaknaden av regleringar vid många gruvor. Men den nya industrin fick snart energipriserna att rusa.
När regeringen dessutom beslutade att slopa energi-subventionerna från 1 januari bröt storskaliga protester ut på gatorna – för att en vecka senare våldsamt krossas. Även om elen nu är tillbaka i Kazakstan kan inte bitcoin-entreprenörer sova lugnt. De har pekat ut brytningen som den enda anledningen till energikrisen i landet och lovat att stoppa aktiviteten så snart som möjligt.
Förbjuder brytning
Samtidigt har de styrande i både Iran och Kosovo tröttnat på omfattande elavbrott till följd av den krypto-utvinning som många unga i båda länderna har börjat med. Såväl mullornas Teheran som vänsterpartisterna i Pristina förbjöd bitcoin-brytning från 1 januari. Polisen i Kosovo har också börjat beslagta utrustning.
– Vi kan inte tillåta att vissa berikar sig i strid mot lagen, på skattebetalarnas bekostnad, kommenterade Kosovos finansminister Herukan Murati nyligen på Facebook.
Han lyfte också fram att bitcoin-gruvorna krävde lika mycket el som 500 hem.
Global klimatvärsting
Den globala bitcoin-utvinningen är en klimatbov som enligt Cambridge universitet förbrukar 130 TWh per år eller 0,5 procent av världens energianvändning – mer än hela Sverige. Pete Hawson, som undervisar i internationell utveckling vid Northumbria universitet, spår att branschens klimatavtryck kommer att hamna under lupp det här året. Enligt en YouGov-poll nyligen vill över hälften av britterna förbjuda kryptovalutor av klimatskäl.
Text: Aleksandra Pogorzelska
Från Bitcoin till Beetcoin
För sådär 20 år sedan brukade jag – ganska regelbundet – hålla föredrag på Vidalavidas mysiga café i Masthugget. Vid ett sådant tillfälle halade Johan upp ett mynt ur fickan. Han visade entusiastiskt upp detta som han kallade en Bitcoin. Han förklarade att dessa ’pengar’ kunde man själv tillverka genom något som kallades ’mining’. Min reaktion var skepsis men jag lovade Johan att komma på en gratis presentation någon vecka efter. Min oro och skepsis bara växte. Min drivkraft, mitt syfte med alla dessa gratis föredrag var att få vanligt folk att förstå att ekonomi i grunden handlar om försörjning av basbehov och hantering av naturresurser. Och att pengar endast bör vara ett kommunikationsmedel eller cirkulationsmedel för att hantera detta. När jag oförtrutet fortsatte att prata om ekonomi och pengar på mitt sätt så blev jag ofta frustrerad eftersom den första frågan jag fick efter föredraget nästan alltid kom att bli: ”Och, vad tycker du om Bitcoin?”
Mitt svar blev och blir alltid detsamma: ”Om Bitcoin tycker jag inte!”
”Pengar talar olika språk”, sa David vid ett seminarium hos Margrit Kennedy. – ”Antingen talar de girighetens språk, eller så talar de kärlekens och samverkandets språk.” I grunden är det så enkelt. Tyvärr är det många av oss som misstror enkelhet och fascineras av komplexitet och avancerad teknik. Människans kreativitet behöver få sitt utlopp men – vi har inte råd att förblindas av trolltyg längre! Jag ber alla er som är extra smarta när det gäller matte, teknik, formler etc att använda ert ’genius’ för jorden och samhällenas bästa!
En som verkligen gör det är Woody Tasch, grundare av Slow Money-rörelsen. För honom gäller: BEETCOIN och de ’pengarna’ är vi glada att få presentera i detta nummer av Pengarnas pris.
Beetcoin
”Att stödja organiska jordbruk och lokala försörjningssystem (mat) är lika viktigt som att åka till Mars”- säger Slow Money institutets grundare Woody Tasch. Han studerar förödelsen som pågår 2020/21 och inser att slow money-rörelsen behöver öka tempot. Insikten fick honom att starta Beetcoin som betyder ’bet-slantar’ (bet som i rödbeta och andra betor). Beetcoin är en form av crowdfunding med syfte att stödja lokala jordbruk. Han menar – precis som vi – att detta är motsatsen till Bitcoin. Fyndigt, radikalt och livsfrämjande!
Tasch introducerar Beetcoin i sin tredje bok ’Aha! Fake Trillions, Real Billions, Beetcoin and the Great American Do-Over’, som kan läsas gratis på nätet.
Kortfattat är Beetcoin en gräsrotslösning för lokala investeringar, där vanligt folk kan hjälpa små ekologiska och organsika jordbruk – som anstränger sig för att odla på ett sätt som främjar en hållbar framtid för jorden – med finansiellt stöd.
I stället för att låna ut en blygsam summa till en enskild jordbrukare så slår man ihop resurserna från många donatorer i en fond.
Beetcoin stödjer bildandet av grupper som kallas SOIL (Slow Opportunities for Investing Locally) grupper. Det finns fyra sådana i Woody Tasch’s hemstat Colorado. De ger gratis lån till lantbrukare.
”Vårt hopp är att ett stort antal människor vill ge bidrag på 10, 25 eller 50 dollar. I det stora sammanhanget är detta litet men vi hoppas att det ska växa över tid.”
Och, till idag (augusti 2020) har SOIL-grupper lånat ut mer än 800 000 dollar till småbruk och ’food startups’. SOIL-lånen och Beetcoin fonderna har hjälpt dessa lokala jordbrukare att betala för små nödvändiga saker som dropp-bevattning, en gå-traktor och annat som underlättar livet för jordbrukare. Inget är stort och revolutionerande, vilket stämmer med Tasch’s filosofi:
”Vi skojar inte om långsamheten”, säger Tasch. ”Idén är att detta ska växa långsamt. Vi försöker bygga en rörelse av människor som förstår att det är viktigt att knytas samman med sina grannar för att investera i långsiktig hälsa för samhället.”
