{"id":1585,"date":"2021-06-30T16:49:43","date_gmt":"2021-06-30T14:49:43","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.com\/?p=1585"},"modified":"2021-06-30T16:49:43","modified_gmt":"2021-06-30T14:49:43","slug":"manadsblad-nr-8-jun-aug-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2021\/06\/30\/manadsblad-nr-8-jun-aug-2021\/","title":{"rendered":"M\u00e5nadsblad nr 9, jun-aug 2021"},"content":{"rendered":"\n<p>V\u00e4lkommen till v\u00e5r fortsatta str\u00e4van att f\u00f6rdjupa och dela v\u00e5r granskning av kapitalismen i enlighet med det vi skrivit under &#8217;V\u00e5rt syfte&#8217; p\u00e5 hemsidan <a href=\"https:\/\/pengarnaspris.com\/\">PengarnasPris.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-secondary-color has-text-color\">Pengarna finns i \u00f6verfl\u00f6d, och m\u00e5ste anv\u00e4ndas till n\u00e5got b\u00e4ttre \u00e4n on\u00f6dig lyx och vi \u00e4r klocka och eniga om kunskap finns om hur vi skulle kunna g\u00f6ra det m\u00f6jligt.<br>Det kommer att bli m\u00f6jligt, och vi vill medverka i denna process med v\u00e5r webb-tidning PengarnasPris.com (statisk hemsida), som i forts\u00e4ttningen kommer att kommentera och redovisa nyheter, b\u00e5de br\u00e5dskande och l\u00e4ngre sammanfattningar var tredje m\u00e5nad. Kolla under &#8217;Tidigare m\u00e5nadsblad&#8217; och prenumerera p\u00e5 kommande gratisversioner l\u00e4ngst ner p\u00e5 hemsidan.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som jag vill b\u00f6rja med i detta nummer \u00e4r tv\u00e5 br\u00e5dskande inl\u00e4gg som handlar om <strong>v\u00e5r m\u00e4nskliga r\u00e4ttighet till bostad<\/strong> i enlighet med FN&#8217;s paragraf 25, som Sverige ratificerat. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>1.:  Sista chansen idag 30 juni p\u00e5 SvtPlay: Gerttens film PUSH om Leilani Farha&#8217;s studie av bostadsl\u00e4get i Europa. Den \u00e4r mycket sp\u00e4nnande och visar tydligt hur bostadspriserna trissas upp av riskkapitalbolagen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>2.:  Repris: Det globala riskkapitalet k\u00f6per upp svenska fastigheter, dvs svensk mark. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I mars 2019 fick regeringen i Sverige, Tjeckien, Irland och Spanien ett brev fr\u00e5n FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r bostadsfr\u00e5gor advokat Leilani Farha. Ref 1<br>I brevet riktar Farha skarp kritik mot svenska regeringens bostadspolitik. Farha uttrycker en s\u00e4rskild oro \u00f6ver de lagar och policyer som har m\u00f6jliggjort att globalt kapital kunnat investeras i bost\u00e4der som s\u00e4kerhet f\u00f6r finansiella instrument. Den s\u00e5 kallade finansialiseringen av bostadsmarknaden, som detta \u00e4r ett uttryck f\u00f6r, f\u00e5r enligt Farha katastrofala konsekvenser f\u00f6r hyresg\u00e4sterna.<br>Farha lyfter fram riskkapitalbolaget Blackstone som exempel, ett f\u00f6retag som fram till nyligen varit majoritets\u00e4gare i fastighetsbolaget Hembla (tidigare D. Carnegie) med omkring 21 000 l\u00e4genheter i Storstockholm. Blackstones aff\u00e4rsmodell \u00e4r att k\u00f6pa upp hela bostadsomr\u00e5den, renovera l\u00e4genheterna och h\u00f6ja hyrorna kraftigt. De hyresg\u00e4ster som inte klarar av att betala de h\u00f6gre hyrorna tvingas flytta. Fenomenet kallas renovr\u00e4kning och har drabbat m\u00e5nga hyresg\u00e4ster runt om i Sverige, bland annat i Hemblas best\u00e5nd. Blackstone har nu s\u00e5lt sitt innehav i Hembla till det tyska fastighetsbolaget Vonovia , \u00f6k\u00e4nt i Tyskland f\u00f6r att k\u00f6pa upp och renovera hyresr\u00e4tter med kraftiga hyresh\u00f6jningar som f\u00f6ljd. Vonovia \u00e4r, genom k\u00f6pet av Hembla, numera den st\u00f6rsta enskilda bostads\u00e4garen i Sverige med n\u00e4rmare 40 000 hyresr\u00e4tter. Merparten av dessa hyresr\u00e4tter \u00e5terfinns i v\u00e5ra f\u00f6rorter och miljonprogramsomr\u00e5den.<br>Brevet avslutas med en uppmaning till regeringen att dels erk\u00e4nna den inverkan som finansialiseringen av bostadsmarknaden har p\u00e5 bostaden som en social r\u00e4ttighet, dels vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta bostaden som en social r\u00e4ttighet. Om regeringen misslyckas lever Sverige, enligt Farha, inte upp till sina \u00e5taganden vad g\u00e4ller internationella m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<br>N\u00e4r personer\/familjer vr\u00e4ks fr\u00e5n sina l\u00e4genheter \u00e4r det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att \u00e5terigen komma in p\u00e5 bostadsmarknaden. Ett \u00e5terintr\u00e4de \u00e4r s\u00e4rskilt sv\u00e5rt p\u00e5 en bostadsmarknad med bostadsbrist. Enligt statistik fr\u00e5n Kronofogden vr\u00e4ktes 247 barnfamiljer i Sverige under 2018, vilket \u00e4r en \u00f6kning av 36 familjer sedan 2017. Detta tyder p\u00e5 att ett mer aktivt vr\u00e4kningsf\u00f6rebyggande arbete skulle gynna b\u00e5de kommunen och bostadsbolagen<br>De flesta av oss har kanske redan f\u00f6rst\u00e5tt att m\u00e5nga stora f\u00f6retags verksamhet arbetar mot v\u00e5rt samh\u00e4lles \u00f6nskan om ett mindre segregerat, mer tillg\u00e4ngligt boende f\u00f6r vanliga l\u00f6ntagare. Det beror p\u00e5 att deras grundl\u00e4ggande m\u00e5l \u00e4r att maximera vinsten \u00e4ven n\u00e4r det leder till vr\u00e4kningar av familjer med barn.<br>Mindre k\u00e4nt \u00e4r att: Den global finansv\u00e4rlden \u00e4r full av s\u00e5 kallade privata skalbolag, (eng,: Blank Check Companies), som \u00e4r avsiktligt komplicerade, och ok\u00e4nda f\u00f6r de flesta. De utg\u00f6r ett flytande kapital som \u00e4garna kan spela med p\u00e5 b\u00f6rsens aktiemarknad och \u00e4ven f\u00f6r den algoritmiska handeln med finansiella instrument. (Mer om detta i ett senare M\u00e5nadsblad).<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Har vi gl\u00f6mt att bostad \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet?<\/h5>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large is-resized\"><img data-recalc-dims=\"1\" decoding=\"async\" data-attachment-id=\"388\" data-permalink=\"https:\/\/semla.info\/wordpress\/img_20210602_132616\/\" data-orig-file=\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/IMG_20210602_132616-scaled.jpg?fit=2560%2C1440&amp;ssl=1\" data-orig-size=\"2560,1440\" data-comments-opened=\"1\" data-image-meta=\"{&quot;aperture&quot;:&quot;1.8&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;FP3&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;1622640376&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;4.36&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;102&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0.00051334702258727&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}\" data-image-title=\"IMG_20210602_132616\" data-image-description=\"\" data-image-caption=\"\" data-large-file=\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/IMG_20210602_132616-scaled.jpg?fit=720%2C405&amp;ssl=1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/vrakta-barn.jpg?resize=545%2C364&#038;ssl=1\" alt=\"\" class=\"wp-image-388\" width=\"545\" height=\"364\" \/><figcaption><strong><span class=\"uppercase\">Vr\u00e4kta antal barn per  \u00e5r<\/span><\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Var och en har r\u00e4tt till en levnadsstandard tillr\u00e4cklig f\u00f6r den egna och familjens h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande, inklusive mat, kl\u00e4der, bostad, h\u00e4lsov\u00e5rd och n\u00f6dv\u00e4ndiga sociala tj\u00e4nster samt r\u00e4tt till trygghet i h\u00e4ndelse av arbetsl\u00f6shet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes d\u00f6d, \u00e5lderdom eller annan f\u00f6rlust av f\u00f6rs\u00f6rjning under omst\u00e4ndigheter utanf\u00f6r hans eller hennes kontroll.<br>M\u00f6drar och barn \u00e4r ber\u00e4ttigade till s\u00e4rskild omv\u00e5rdnad och hj\u00e4lp. Alla barn skall \u00e5tnjuta samma sociala skydd, vare sig de \u00e4r f\u00f6dda inom eller utom \u00e4ktenskapet.<\/p>\n\n\n\n<p>Ref.1: <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/dokument\/skriftlig-fraga\/kritiken-fran-fns-rapportor-for-bostadsfragor_H711243\" target=\"_blank\">www.riksdagen.se\/sv<\/a>&#8230;<br>Ref.2: <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.kronofogden.se\/78463.html\" target=\"_blank\">https:\/\/www.kronofogden.se<\/a>..<\/p>\n\n\n\n<p>&#8230; och detta inl\u00e4gg som jag tycker klart visar en m\u00f6jlig l\u00f6sning p\u00e5 en stabil v\u00e4rdegrund f\u00f6r v\u00e5ra pengar som automatisk anpassar sig till konjunkturer.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Tidfaktorekonomin<\/h4>\n\n\n\n<p>Karl Gustafson var en svensk innovat\u00f6r och egenf\u00f6retagare som redan p\u00e5 1960 talet t\u00e4nkte ut hur vi skulle kunna ordna v\u00e5rt skattesystem s\u00e5 att vi satte upp m\u00e5let R\u00c4TTVISA, f\u00f6rst och fr\u00e4mst r\u00e4ttvisa i tid av v\u00e5ra liv &#8211; med hj\u00e4lp av den enkla l\u00f6sningen att anv\u00e4nda samma fasta v\u00e4rdebas som ber\u00e4kningsgrund i b\u00e5de l\u00f6ne- och skattesystemet. Allts\u00e5 med TID som v\u00e4rdebas, som \u00e4r lika f\u00f6r alla p\u00e5 jorden.<br>Med denna enkla f\u00f6r\u00e4ndring kommer saker och ting att b\u00f6rja st\u00e4lla sig r\u00e4tt i samh\u00e4llet f\u00f6rutsp\u00e5r han. Med en fast v\u00e4rdebas kommer v\u00e5rt ekonomiska system att komma i harmoni med naturlagarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Han kommer inte sj\u00e4lv att f\u00e5 se sin id\u00e9 genomf\u00f6ras &#8211; men f\u00f6r framtidens m\u00e4nniskor \u00f6nskar han att systemf\u00f6rslaget ska n\u00e5 ut till allm\u00e4n diskussion. Det \u00e4r nu Anna Gustin som f\u00f6rvaltar arvet efter Karl Gusfson han har skrivit ett \u00f6ppet brev som b\u00f6rjar s\u00e5h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p><em><strong>\u00d6ppet brev till Sveriges medborgare<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n<p>\u201d<em>Vi har ett systemfel i ekonomin som p\u00e5verkar dig dagligen! Om du som svensk medborgare fick best\u00e4mma att vi i Sverige skulle inf\u00f6ra en mer r\u00e4ttvis ekonomisk ordning, som samtidigt skulle ge Sveriges medborgare betydligt mer kvar i pl\u00e5nboken varje m\u00e5nad, s\u00e5 skulle det inte vara ett sv\u00e5rt beslut att fatta, eller hur?<br>Om jag s\u00e4ger att samma beslut ocks\u00e5 kunde ta bort merparten av de politiska problem som vi upplever idag, s\u00e5 kanske det l\u00e5ter f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant. Men det \u00e4r det inte! Om vi byter ut dagens odemokratiska skattesystem mot ett skattesystem baserat p\u00e5 TID &#8211; g\u00e5nger vars och ens individuella timl\u00f6n, s\u00e5 skulle vi undanr\u00f6ja grunden f\u00f6r dagens spekulations- och utarmningsekonomi. Vi skulle samtidigt skapa en betydligt mer r\u00e4ttvis och medm\u00e4nsklig ekonomi som kan fungera, inte bara f\u00f6r oss i Sverige, utan \u00f6ver hela jordklotet. L\u00e5t mig f\u00e5 f\u00f6rklara vad jag menar.\u201d<\/em>Detta redovisar Karl Gustafson mycket tydligt och genomt\u00e4nkt i ett PDF-dokument och en broschyr som Anna Gustin s\u00e4ljer mot att betala f\u00f6r portot.<\/p>\n\n\n\n<p>1. Denna PDF finns i ett Windows-moln som de som vill kan l\u00e4sa i l\u00e4nken nedan: <br><a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/1drv.ms\/b\/s!AiZntQrXIyxQhl93P6qW2cs54vnw?e=6OWkuu\ntill: TIDSKATT_am ny 210414.pdf\" target=\"_blank\">https:\/\/1drv.ms\/b\/s!AiZntQrXIyxQhl93P6qW2cs54vnw?e=6OWkuu<br>till: TIDSKATT_am ny 210414.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Ett klipp: \u201dI dagens skattesystem ber\u00e4knas din l\u00f6n utifr\u00e5n hur m\u00e5nga timmar du arbetat, men den skatt du ska betala ber\u00e4knas i procent p\u00e5 \u00e5rsl\u00f6n.&nbsp;Beskattningen tar ingen h\u00e4nsyn till&nbsp;hur m\u00e5nga timmar det tagit f\u00f6r dig att arbeta&nbsp;ihop till den skatt som Skatteverket kr\u00e4ver.&nbsp; F\u00f6rslaget om ett nytt skattesystem bygger d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att byta ut ber\u00e4kningsgrunden&nbsp;procent&nbsp;mot&nbsp;tid. D\u00e5 blir din skatt lika enkel att&nbsp;r\u00e4kna ut som din l\u00f6n och du f\u00e5r&nbsp;dessutom beh\u00e5lla mer i pl\u00e5nboken \u00e4n tidigare&#8230;\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>2. Broschyren kan du f\u00e5 skickad i ett brev till Anna Gustin genom att skicka vad den kostat att trycka+porto i ett kuvert och skriva att man vill ha broschyren om Tid-ekonomin.<\/p>\n\n\n\n<p>Gl\u00f6m inte namn och den egna postadressen i brevet till<br>Anna Gustin, Folkskolev\u00e4gen 32, 117 32 Sthlm<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Priser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>1 broschyr = 15 kr + 2 frim\u00e4rken = = 39 kr &nbsp;<br>2 broschyrer = 30 kr + 2 frim\u00e4rken = 24 kr = 54 kr<br>10 st broschyrer = 150 kr + 6 frim\u00e4rken = 72 kr = 222 kr<\/p>\n\n\n\n<p>Du kan \u00e4ven kontakta Anna p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/anna.gustin.9\/\">https:\/\/www.facebook.com\/anna.gustin.9\/<\/a> om broschyrerna.<\/p>\n\n\n\n<p>Som sagt s\u00e5 \u00e4r det uppfinnare \u00f6ver hela v\u00e4rlden som tycker att det ska g\u00e5 att komma bort fr\u00e5n den kapitalistiska eran som majoriteten av jordens befolkning anser lett till den prek\u00e4ra situationen vi lever med idag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e4lkommen till v\u00e5r fortsatta str\u00e4van att f\u00f6rdjupa och dela v\u00e5r granskning av kapitalismen i enlighet med det vi skrivit under &#8217;V\u00e5rt syfte&#8217; p\u00e5 hemsidan PengarnasPris.com Pengarna finns i \u00f6verfl\u00f6d, och m\u00e5ste anv\u00e4ndas till n\u00e5got&#46;&#46;&#46;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-1585","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-pz","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1585","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1585"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1585\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1585"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1585"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1585"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}