{"id":1608,"date":"2021-08-09T17:56:43","date_gmt":"2021-08-09T15:56:43","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.com\/?p=1608"},"modified":"2022-05-02T22:19:34","modified_gmt":"2022-05-02T22:19:34","slug":"klimatforandringarna-saknar-motstycke-extremvadret-blir-allt-varre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2021\/08\/09\/klimatforandringarna-saknar-motstycke-extremvadret-blir-allt-varre\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna saknar motstycke \u2013 extremv\u00e4dret blir allt v\u00e4rre"},"content":{"rendered":"\n

enl.: Peter Alestig , dn.se, uppdaterad 14:55, publicerad kl 10:00 idag den 9 augusti 2021<\/p>\n\n\n\n

citat-klipp: \u201dHavsniv\u00e5erna stiger tre g\u00e5nger snabbare \u00e4n f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. Extremv\u00e4dret, s\u00e4rskilt v\u00e4rmeb\u00f6ljor, blir allt v\u00e4rre. K\u00f6ldkn\u00e4ppar blir allt mildare och ovanligare. Tropiska cykloner blir allt oftare v\u00e4ldigt kraftfulla.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r mycket omfattande och snabba i klimatsystemet. I m\u00e5nga fall saknas motstycke v\u00e4ldigt l\u00e5ngt tillbaka i tiden, s\u00e4ger Markku Rummukainen, klimatforskare och Sveriges representant i IPCC.<\/p>\n\n\n\n

Flera extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser de senaste \u00e5ren hade med mycket stor sannolikhet inte intr\u00e4ffat utan m\u00e4nniskans utsl\u00e4pp, enligt rapporten. Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan studie \u00e4r en som genomf\u00f6rdes efter v\u00e4rmeb\u00f6ljan i Sibirien sommaren 2020, d\u00e5 bland annat orten Verchojansk \u2013 som ligger norr om polcirkeln \u2013 uppm\u00e4tte 38 graders v\u00e4rme. Den h\u00e4ndelsen hade varit extremt osannolik i en v\u00e4rld utan m\u00e4nskliga utsl\u00e4pp. Detsamma har konstaterats om v\u00e4rmeb\u00f6ljan i Nordamerika i sommar, men den studien \u00e4r f\u00f6r ny f\u00f6r att inkluderas i IPCC:s rapport. V\u00e4rmeb\u00f6ljorna har ocks\u00e5 lett till extrema br\u00e4nder, utslagna sk\u00f6rdar och m\u00e5nga d\u00f6da.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I IPCC:s sammanfattning f\u00f6r beslutsfattare st\u00e5r att \u201ddet \u00e4r i princip s\u00e4kert att extrem v\u00e4rme (inklusive v\u00e4rmeb\u00f6ljor) har blivit vanligare och mer intensiva \u00f6ver de flesta regioner sedan 1950-talet\u201d \u2013 och att \u201dm\u00e4nskligt orsakad klimatf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r den huvudsakliga drivkraften bakom de f\u00f6r\u00e4ndringarna\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Kopplingen mellan klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och extremv\u00e4der \u00e4r mycket, mycket starkare \u00e4n i tidigare rapporter, s\u00e4ger Markku Rummukainen.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten konstaterar ocks\u00e5 att det alltmer extrema v\u00e4dret inte \u00e4r begr\u00e4nsat till n\u00e5gon specifik del av v\u00e4rlden \u2013 tv\u00e4rtom syns allt v\u00e4rre v\u00e4rmeb\u00f6ljor, regnov\u00e4der och sv\u00e5r torka i alla v\u00e4rldsdelar. S\u00e4rskilt v\u00e4rmeb\u00f6ljor kopplas starkt till m\u00e4nniskans utsl\u00e4pp i rapporten. I norra Europa \u00e4r \u00e4ven sv\u00e5ra regnov\u00e4der starkt kopplade till utsl\u00e4ppen.<\/p>\n\n\n\n

Ett omr\u00e5de som Markku Rummukainen ocks\u00e5 s\u00e4rskilt lyfter fram \u00e4r marina v\u00e4rmeb\u00f6ljor, som ocks\u00e5 \u00f6kat starkt i omfattning.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Marina v\u00e4rmeb\u00f6ljor har f\u00f6rdubblats i antal sedan 80-talet. Och \u00e4ven d\u00e4r har m\u00e4nsklig p\u00e5verkan mycket sannolikt bidragit de senaste 15 \u00e5ren, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Vad f\u00e5r v\u00e4rmebl\u00f6jor f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r haven?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det p\u00e5verkar det marina livet. Som v\u00e4rmeb\u00f6ljan i Nordamerika, d\u00e4r man ser att vissa organismer n\u00e4stan kokar i vattnet. Eller d\u00f6r av v\u00e4rmestress.<\/p>\n\n\n\n

I den nya rapporten tar IPCC ocks\u00e5 tagit fram nya scenarier f\u00f6r m\u00e4nniskans utsl\u00e4pp \u2013och det blir om m\u00f6jligt \u00e4n mer uppenbart att m\u00e5let i Parisavtalet, att begr\u00e4nsa uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader, blir allt sv\u00e5rare att n\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r rent av 50 procents risk att den tr\u00f6skeln passeras redan tidigt p\u00e5 2030-talet, allts\u00e5 inom bara ett tiotal \u00e5r, \u00e4ven om utsl\u00e4ppen minskar snabbt.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6jligheten att bromsa uppv\u00e4rmningen till den niv\u00e5n finns fortfarande, enligt IPCC \u2013 men d\u00e5 m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndring ske i princip omedelbart. V\u00e4rlden kan bara sl\u00e4ppa ut ungef\u00e4r 400 miljarder ton koldioxid f\u00f6r att ha 67 procents chans att begr\u00e4nsa uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader, enligt rapporten. Men den siffran r\u00e4knas fr\u00e5n inledningen av 2020 och sedan dess har redan ungef\u00e4r 15 procent av den budgeten g\u00e5tt \u00e5t. I praktiken inneb\u00e4r det runt 7-8 \u00e5rs utsl\u00e4pp i dagens takt, innan budgeten \u00e4r slut.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 V\u00e4rlden har otroligt kort tid p\u00e5 sig att minska utsl\u00e4ppen f\u00f6r att h\u00e5lla den budgeten. Och d\u00e5 pratar vi om 67 procents sannolikhet, det \u00e4r inte 100 procent, s\u00e4ger Markku Rummukainen.<\/p>\n\n\n\n

Och \u00e4ven om v\u00e4rlden skulle klara det, kommer v\u00e4dret att forts\u00e4tta bli allt v\u00e4rre under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Haven kommer att forts\u00e4tta stiga och bli surare. F\u00f6rst efter 2060 kommer temperaturen att b\u00f6rja stabilisera sig, \u00e4ven om v\u00e4rlden skulle klara den till synes mycket sv\u00e5ra utmaningen att h\u00e5lla sig inom budgeten f\u00f6r 1,5 graders temperatur\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n

Och om utsl\u00e4ppen i st\u00e4llet skulle forts\u00e4tta \u00f6ka \u2013 vilket de tycks g\u00f6ra i \u00e5r, efter f\u00f6rra \u00e5rets tillf\u00e4lliga inbromsning \u2013 riskerar v\u00e4rlden att g\u00e5 mot mellan 3 och 5 graders temperatur\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Skillnaden mellan kraftiga klimat\u00e5tg\u00e4rder och inga klimat\u00e5tg\u00e4rder sl\u00e5r ocks\u00e5 kraftigt mot havsniv\u00e5h\u00f6jningen, enligt scenarierna. Det kan vara skillnaden mellan upp till 50 centimeters havsniv\u00e5h\u00f6jning de kommande 80 \u00e5ren, till upp till flera meter.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Havsniv\u00e5h\u00f6jningen kommer ocks\u00e5 forts\u00e4tta under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Om vi begr\u00e4nsar uppv\u00e4rmningen till 1,5-2 grader stiger havsniv\u00e5n med runt tre meter till \u00e5r 2300. Men om vi har h\u00f6ga utsl\u00e4pp kan vi prata om 10 meter eller mer, s\u00e4ger Markku Rummukainen \u2013 som p\u00e5pekar att det dock r\u00e5der stor os\u00e4kerhet i scenarierna s\u00e5 l\u00e5ngt fram\u00e5t. […]<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s resten av DN:s referat h\u00e4r:<\/strong> Larmrapport fr\u00e5n IPCC \u2013 v\u00e4rlden har \u00e5tta \u00e5r av utsl\u00e4pp kvar – DN.SE<\/a><\/p>\n\n\n\n

ETC-citat: \u201dHenrik Mitelman heter en ekonomianalytiker p\u00e5 Dagens Inidustri
– och han skrev den 30 juli om omst\u00e4llningens smutsiga sida: Allt det vi m\u00e5ste g\u00f6ra, elektrifiering, energibyte, nya smarta produkter, en total \u00e5tervinningsekonomi \u00e4r n\u00e4mligen n\u00e5got som \u00f6kar behovet av\u2026 olja. 85 procent av energin \u00e4r ju fortfarande fossil, s\u00e5 varje elbil, varje kl\u00e4desplagg, varje solcell, varje matleverans; allt \u00e4r baserat p\u00e5 olja och Mitelman f\u00f6rklarar att Putin skrattar hela v\u00e4gen till banken n\u00e4r vi \u201dstolta \u00e5ker omkring i en Tesla\u201d. Det h\u00e4r \u00e4r en analys p\u00e5 en r\u00e4tt barnslig niv\u00e5 men ocks\u00e5 just d\u00e4rf\u00f6r avsl\u00f6jande. Sj\u00e4lvklart vet alla att allt vi g\u00f6r just nu inneh\u00e5ller olja, om s\u00e5 inte vore fallet fanns inget behov av klimatomst\u00e4llning. Men vad blir slutsatsen? I b\u00f6rsanalytikerns v\u00e4rld blir det att det \u00e4r dubbelmoral att inte investera i olja. Anv\u00e4ndningen \u00f6kar ju, allts\u00e5 m\u00e5ste banker och fonder forts\u00e4tta \u00e4ga oljebolag f\u00f6r annars \u00e4gs de av dem som \u00e4r \u201dointresserade av klimatet\u201d. Som om \u201dde intresserade\u201d verkligen har f\u00f6r\u00e4ndrat n\u00e5got genom sitt \u00e4gande av v\u00e5r v\u00e4rlds f\u00f6rst\u00f6relsemaskin f\u00f6r klimatet. Har AP-fonderna \u00f6kat klimatinvesteringarna med sitt tidigare olje\u00e4gande?
\u2026 DEN H\u00c4R DR\u00d6MMEN om ett annat samh\u00e4lle p\u00e5 en mycket l\u00e4gre energi-, mat- och produktionsniv\u00e5 (kanske som v\u00e4rldens fattiga staters) \u00e4r lustigt nog det enda resultatet som kan uppn\u00e5s n\u00e4r aff\u00e4rsanalytikern h\u00e5nar f\u00f6r\u00e4ndringen som meningsl\u00f6s. Har han r\u00e4tt blir det ju snabbt ett fattigt samh\u00e4lle, en klimatf\u00f6rst\u00f6rd v\u00e4rld som barnen tvingas leva i. Skolstrejkande ungdomar f\u00f6r klimatet har r\u00e4tt, problemet \u00e4r att det inget betyder om man ska tro Mitelman, vi har en ekonomi som inte till\u00e5ter f\u00f6r\u00e4ndring eftersom allt vi g\u00f6r handlar om fossil energi idag. Och \u00e5terstarten av svensk produktion blir rekordstor i \u00e5r. Och det blir d\u00e4rmed ocks\u00e5 utsl\u00e4ppen.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vad m\u00e5ste vi g\u00f6ra d\u00e5? – om inte massmobilisera protester och \u2019uth\u00e4ngning av de f\u00f6retag som inte redovisar sin tidplan f\u00f6r avvecklingen av sitt fossila energiberoende!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det kr\u00e4vs massmedial informationen som i England \u201dName and shame\u201d<\/strong>, dvs namnge och uts\u00e4tta f\u00f6r skam, s\u00e5 kallar den brittiska regeringen taktiken bakom att publicerar listor p\u00e5 f\u00f6retag som inte har betett sig ansvarsfullt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Dagfinn L Hotvedt PengarnasPris.com<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r lade jag ut citatet ovan fr\u00e5n DN om dagens IPCC-rapport<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

enl.: Peter Alestig , dn.se, uppdaterad 14:55, publicerad kl 10:00 idag den 9 augusti 2021 citat-klipp: \u201dHavsniv\u00e5erna stiger tre g\u00e5nger snabbare \u00e4n f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. Extremv\u00e4dret, s\u00e4rskilt v\u00e4rmeb\u00f6ljor, blir allt v\u00e4rre. K\u00f6ldkn\u00e4ppar blir...<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1764,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-1608","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/IMG_20220429_212924-scaled.jpg?fit=2560%2C1920&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-pW","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1608","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1608"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1608\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1765,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1608\/revisions\/1765"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1764"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1608"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1608"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}