{"id":1665,"date":"2021-11-20T16:31:44","date_gmt":"2021-11-20T15:31:44","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.com\/?p=1665"},"modified":"2022-03-07T18:13:43","modified_gmt":"2022-03-07T18:13:43","slug":"det-ar-dags-att-vi-slutar-kopa-var-egen-forstorelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2021\/11\/20\/det-ar-dags-att-vi-slutar-kopa-var-egen-forstorelse\/","title":{"rendered":"Det \u00e4r dags att vi slutar k\u00f6pa v\u00e5r egen f\u00f6rst\u00f6relse"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
f\u00f6r sent ??<\/span><\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vi lurar oss sj\u00e4lva, vi blundar f\u00f6r de enorma strukturella krafter som driver oss mot katastrof. Kapitalismen d\u00f6dar planeten! \u2013 aktivera din \u00f6verlevnadsinstinkt!<\/p>\n\n\n\n

Texten nedan har publicerats i The Guardian, st\u00f6rsta webbtidningen i UK. Den publicerades i ETC 11 november, \u00f6versatt till svenska av Jenny Cleveso. Jag delar denna intressanta text i f\u00f6rhoppningen att flera inte n\u00f6jer sig med att ”jag kan v\u00e4l inte p\u00e5verka s\u00e5 mycket” utan inspireras att agera och st\u00f6dja radikala organisationer och delta i civila olydnadsaktioner, samt sprider detta budskap med l\u00e4nken:
https:\/\/pengarnaspris.com\/2021\/11\/20\/det-ar-dags-att-vi-slutar-kopa-var-egen-forstorelse\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad kan en m\u00e4nniska g\u00f6ra<\/strong>
[ n\u00e4r regeringarnas faktiska politik – snarare \u00e4n l\u00f6ften – analyseras \u00e4r v\u00e4rldens ber\u00e4knade uppv\u00e4rmning 2,7 grader \u00e5r 2100, enligtClimate Action Tracker <\/strong>p\u00e5 BBC. CAT backas upp av ett antal organisationer, inklusive det prestigefyllda Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland. ref.: https:\/\/www.bbc.com\/news\/science-environment-59220687<\/a> ]
<\/em>S\u00e4tt en rikedomsgr\u00e4ns <\/strong>Den sv\u00e5ra sanningen \u00e4r att vi, f\u00f6r att f\u00f6rhindra klimatkatastrof och ekologisk katastrof, m\u00e5ste skala ned. Vi m\u00e5ste ut\u00f6va vad den belgiska filosofen Ingrid Robeyns kallar limitarism. Precis som det finns en fattigdomsgr\u00e4ns som ingen ska hamna under, s\u00e5 finns en rikedomsgr\u00e4ns som ingen ska \u00f6verstiga …<\/p>\n\n\n\n

Det finns en myt om m\u00e4nniskan som trotsar alla bevis<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r att vi alltid s\u00e4tter v\u00e5r \u00f6verlevnad f\u00f6rst. Detta \u00e4r sant n\u00e4r det g\u00e4ller andra arter. N\u00e4r de st\u00e4lls inf\u00f6r ett \u00f6verh\u00e4ngande hot, s\u00e5som vintern, investerar de stora resurser i att undvika eller uth\u00e4rda det. De migrerar eller g\u00e5r i ide, till exempel. M\u00e4nniskan \u00e4r annorlunda. N\u00e4r vi st\u00e4lls inf\u00f6r ett \u00f6verh\u00e4ngande eller kroniskt hot, s\u00e5som en klimatkollaps eller ekologisk kollaps, verkar vi anstr\u00e4nga oss f\u00f6r att \u00e4ventyra v\u00e5r \u00f6verlevnad. Vi intalar oss att det inte \u00e4r s\u00e5 allvarligt, eller till och med att det inte h\u00e4nder. Vi trappar upp f\u00f6rst\u00f6relsen. Vi byter ut v\u00e5ra vanliga bilar mot suv:ar, g\u00f6r l\u00e5ngflygningar till Oblivia och br\u00e4nner upp allt i en sista frossa. I v\u00e5ra bakhuvuden finns en r\u00f6st som viskar: \u201dOm det verkligen vore s\u00e5 allvarligt skulle n\u00e5gon stoppa oss.\u201d Om vi \u00f6verhuvudtaget uppm\u00e4rksammar de h\u00e4r fr\u00e5gorna, s\u00e5 g\u00f6r vi det p\u00e5 s\u00e4tt som \u00e4r futtiga, symboliska och komiskt oproportionerliga till omfattningen av v\u00e5r besv\u00e4rliga situation. Det \u00e4r, i v\u00e5r reaktion p\u00e5 vad vi vet, om\u00f6jligt att urskilja v\u00e5r \u00f6verlevnadsinstinkts \u00f6verl\u00e4gsenhet.<\/p>\n\n\n\n

Kaskad av kaos<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r vad vi vet. Vi vet att v\u00e5ra liv \u00e4r helt och h\u00e5llet beroende av komplexa naturliga system: atmosf\u00e4ren, havsstr\u00f6mmar, jorden, planetens v\u00e4v av liv. Folk som studerar komplexa system har uppt\u00e4ckt att de beter sig konsekvent. Det spelar ingen roll huruvida systemet \u00e4r ett bankn\u00e4tverk, en nationalstat, en regnskog eller en antarktisk shelfis. Dess beteende f\u00f6ljer s\u00e4rskilda matematiska regler. Under normala f\u00f6rh\u00e5llanden reglerar systemet sig sj\u00e4lvt och uppr\u00e4tth\u00e5ller ett j\u00e4mviktsl\u00e4ge. Det kan absorbera p\u00e5frestningar till en viss punkt. Men sedan v\u00e4nder det pl\u00f6tsligt. Det passerar en brytpunkt, en s\u00e5 kallad tipping point, och faller sedan in i ett nytt j\u00e4mviktsl\u00e4ge, vilket ofta \u00e4r om\u00f6jligt att \u00e5terg\u00e5 fr\u00e5n. Den m\u00e4nskliga civilisationen \u00e4r beroende av r\u00e5dande j\u00e4mviktsl\u00e4ge. Men \u00f6ver hela v\u00e4rlden verkar avg\u00f6rande system n\u00e4rma sig sina tipping points. Om ett system kraschar kommer det sannolikt att dra andra med sig i fallet, och utl\u00f6sa en kaskad av kaos, \u00e4ven kallad systemisk milj\u00f6kollaps. Det var detta som intr\u00e4ffade under tidigare massutrotningar. H\u00e4r \u00e4r ett av de m\u00e5nga s\u00e4tt det kan ske p\u00e5. Ett savannb\u00e4lte, kallat Cerrado, t\u00e4cker centrala Brasilien. Dess vegetation \u00e4r beroende av att det bildas dagg, vilket i sin tur \u00e4r beroende av att djuprotade tr\u00e4d drar upp grundvatten och sedan sl\u00e4pper ut det i luften genom sina blad. Men under de senaste \u00e5ren har enorma omr\u00e5den av Cerrado sk\u00f6vlats f\u00f6r att odla gr\u00f6dor \u2013 mestadels soja f\u00f6r att f\u00f6da v\u00e4rldens kycklingar och grisar. N\u00e4r tr\u00e4den f\u00e4lls blir luften torrare. Detta inneb\u00e4r att mindre v\u00e4xter d\u00f6r, vilket leder till att \u00e4nnu mindre vatten cirkulerar. I kombination med global uppv\u00e4rmning, varnar en del forskare, kan den h\u00e4r onda cirkeln \u2013 snart och pl\u00f6tsligt \u2013 f\u00f6rvandla hela systemet till \u00f6ken.<\/p>\n\n\n\n

Systemisk kollaps<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Cerrado \u00e4r k\u00e4llan till n\u00e5gra av Sydamerikas stora floder, d\u00e4ribland de som rinner norrut in i Amazonb\u00e4ckenet. N\u00e4r floderna f\u00f6rses med mindre vatten kan p\u00e5frestningarna p\u00e5 regnskogarna f\u00f6rv\u00e4rras. De m\u00f6rbultas med en d\u00f6dlig kombination av sk\u00f6vling, br\u00e4nder och uppv\u00e4rmning, och hotas redan av en m\u00f6jlig systemisk kollaps. Cerrado och regnskogen skapar b\u00e5da \u201dfloder p\u00e5 himlen\u201d \u2013 str\u00f6mmar av fuktig luft \u2013 som f\u00f6rdelar nederb\u00f6rd runt om i v\u00e4rlden och hj\u00e4lper till att driva den globala cirkulationen: luftens och havsstr\u00f6mmarnas r\u00f6relser. Den globala cirkulationen verkar redan vara i riskzonen. Exempelvis det atlantiska cirkulationssystemet Amoc (Atlantic meridional overturning circulation), som f\u00f6r v\u00e4rme fr\u00e5n tropikerna mot polerna, st\u00f6rs av Arktis sm\u00e4ltande isar och har b\u00f6rjat f\u00f6rsvagas. Utan det skulle Storbritannien ha ett klimat som liknar Sibiriens. Amoc har tv\u00e5 j\u00e4mviktsl\u00e4gen: av och p\u00e5. Det har varit p\u00e5 i n\u00e4stan 12 000 \u00e5r, efter ett f\u00f6r\u00f6dande av-l\u00e4ge som varade i 1\u2009000 \u00e5r och kallas yngre dryas (12\u2009900 till 11\u2009700 \u00e5r sedan), vilket orsakade en global spiral av milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringar. Allt vi k\u00e4nner och \u00e4lskar \u00e4r beroende av att Amoc st\u00e5r kvar i p\u00e5-l\u00e4get. Oavsett vilka komplexa system som studeras, s\u00e5 finns det ett s\u00e4tt att avg\u00f6ra huruvida det n\u00e4rmar sig en tipping point. Dess beteende b\u00f6rjar svaja. Ju n\u00e4rmare det kommer sin kritiska tr\u00f6skel, desto st\u00f6rre ostadighet. Det vi har sett i \u00e5r \u00e4r en stor global svajning, d\u00e5 jordens system b\u00f6rjar kollapsa. V\u00e4rmekupolerna \u00f6ver Nordamerikas v\u00e4stra kust, de enorma br\u00e4nderna d\u00e4r, i Sibirien och runt Medelhavet, de d\u00f6dliga \u00f6versv\u00e4mningarna i Tyskland, Belgien, Kina, Sierra Leone \u2013 allt det h\u00e4r \u00e4r signaler som, p\u00e5 klimatmorse, stavas \u201dmayday\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Kaka ist\u00e4llet f\u00f6r klimatkris<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Man kanske f\u00f6rv\u00e4ntar sig att en intelligent art bem\u00f6ter de h\u00e4r signalerna snabbt och slutgiltigt, genom att radikalt f\u00f6r\u00e4ndra sitt f\u00f6rh\u00e5llande till den levande v\u00e4rlden. Men det \u00e4r inte s\u00e5 vi funkar. V\u00e5r stora intelligens, v\u00e5rt h\u00f6gt utvecklade medvetande som en g\u00e5ng tog oss s\u00e5 l\u00e5ngt, arbetar nu emot oss. En analys av milj\u00f6organisationen Albert, som jobbar f\u00f6r att fr\u00e4mja h\u00e5llbarhet inom film och tv, fann att ordet \u201dkaka\u201d n\u00e4mndes tio g\u00e5nger oftare \u00e4n \u201dklimatf\u00f6r\u00e4ndringar\u201d i brittiska tv-program under 2020. \u201dSkotska \u00e4gg\u201d n\u00e4mndes dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger som \u201dbiologisk m\u00e5ngfald\u201d. \u201dBananbr\u00f6d\u201d slog \u201dvindkraft\u201d och \u201dsolkraft\u201d tillsammans. Jag inser att media inte \u00e4r samh\u00e4llet och att tv-stationer har ett intresse i att lyfta fram bananbr\u00f6d och sk\u00e5despel. Vi kan diskutera i vilken omfattning media antingen speglar eller genererar en aptit f\u00f6r kaka, snarare \u00e4n klimat. Men jag misst\u00e4nker att, av alla de s\u00e4tt vi kan m\u00e4ta v\u00e5ra framsteg f\u00f6r att f\u00f6rhindra en systemisk milj\u00f6kollaps p\u00e5, s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet kaka-klimat det avg\u00f6rande indexet.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rlden g\u00e5r under i trams<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det r\u00e5dande f\u00f6rh\u00e5llandet speglar ett beslutsamt engagemang i irrelevans n\u00e4r vi st\u00e5r inf\u00f6r en global katastrof. Lyssna p\u00e5 n\u00e4stan vilken radiostation som helst, n\u00e4r som helst, s\u00e5 f\u00e5r du h\u00f6ra den frenetiska distraktionen i full g\u00e5ng. Samtidigt som \u2013 runt om i v\u00e4rlden \u2013 skogsbr\u00e4nder h\u00e4rjar, \u00f6versv\u00e4mningar sveper bilar av gatorna och sk\u00f6rdar torkar, kommer du att h\u00f6ra en debatt om huruvida man ska sitta ned eller st\u00e5 upp n\u00e4r man tar p\u00e5 sig strumporna, eller en diskussion om charkbrickor f\u00f6r hundar. Jag hittar inte p\u00e5 de h\u00e4r exemplen, jag kom \u00f6ver dem n\u00e4r jag hoppade mellan kanaler p\u00e5 dagar d\u00e5 klimatkatastrofer intr\u00e4ffat. Om en asteroid skulle vara p\u00e5 v\u00e4g mot jorden, och vi satte p\u00e5 radion, skulle vi f\u00f6rmodligen h\u00f6ra: \u201dS\u00e5, dagens heta \u00e4mne \u00e4r: Vad \u00e4r det roligaste som n\u00e5gonsin h\u00e4nt dig medan du \u00e4tit en kebab?\u201d Det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r v\u00e4rlden g\u00e5r under: inte med en sm\u00e4ll utan med trams. N\u00e4r vi nu st\u00e5r inf\u00f6r kriser vars omfattning saknar motstycke, fylls v\u00e5ra huvuden med ih\u00e5llande pladder. Trivialiseringen av det offentliga livet skapar en loop: det blir socialt om\u00f6jligt att prata om n\u00e5got annat. Jag f\u00f6resl\u00e5r inte att vi bara ska diskutera den \u00f6verh\u00e4ngande katastrofen. Jag \u00e4r inte emot trams. Det jag \u00e4r emot \u00e4r inget annat \u00e4n trams. Det \u00e4r inte bara p\u00e5 musik- och underh\u00e5llningskanalerna som den h\u00e4r d\u00f6dliga l\u00e4ttvindigheten r\u00e5der. Det mesta av de politiska nyheterna \u00e4r inget annat \u00e4n hovskvaller. Vem \u00e4r inne, vem \u00e4r ute, vem sa vad till vem? De undviker omsorgsfullt det som finns d\u00e4runder: de m\u00f6rka pengarna, korruptionen, maktens f\u00f6rflyttning bort fr\u00e5n den demokratiska sf\u00e4ren, den annalkande milj\u00f6kollapsen som g\u00f6r deras besattheter meningsl\u00f6sa. Jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att det inte \u00e4r medvetet. Jag tror inte att n\u00e5gon, st\u00e4lld inf\u00f6r m\u00f6jligheten av systemisk milj\u00f6kollaps, s\u00e4ger till sig sj\u00e4lv: \u201dFort nu, byt \u00e4mne till charkbrickor f\u00f6r hundar.\u201d Det sker p\u00e5 en djupare niv\u00e5 \u00e4n s\u00e5. Det \u00e4r en undermedveten reflex som s\u00e4ger mer om oss \u00e4n vad v\u00e5ra medvetna handlingar g\u00f6r. Pladdret p\u00e5 radion l\u00e5ter som de avl\u00e4gsna signalerna fr\u00e5n en d\u00f6ende stj\u00e4rna. Det finns arter av nattsl\u00e4ndor vars \u00f6verlevnad \u00e4r beroende av att de bryter vattenytan i en flod. Honan tr\u00e4nger igenom den \u2013 ingen liten bedrift f\u00f6r en s\u00e5 pass liten och sp\u00e4d varelse \u2013 och simmar sedan l\u00e4ngs vattenpelaren f\u00f6r att l\u00e4gga sina \u00e4gg p\u00e5 flodb\u00e4dden. Om hon inte kan punktera ytan s\u00e5 kan hon inte sluta livets cirkel och hennes avkomma d\u00f6r med henne. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e4nsklighetens historia. Om vi inte kan tr\u00e4nga igenom distraktionens glasartade yta och inl\u00e5ta oss i det som ligger d\u00e4runder, s\u00e5 kommer vi inte s\u00e4kra \u00f6verlevnaden f\u00f6r v\u00e5ra barn eller, kanske, v\u00e5r art. Men vi verkar of\u00f6rm\u00f6gna eller ovilliga att bryta ytan. Jag t\u00e4nker p\u00e5 detta m\u00e4rkliga tillst\u00e5nd som v\u00e5r \u201dytsp\u00e4nning\u201d. Det \u00e4r sp\u00e4nningen mellan vad vi vet om krisen vi st\u00e5r inf\u00f6r, och det l\u00e4ttsinne med vilken vi distanserar oss fr\u00e5n den.<\/p>\n\n\n\n

Experter p\u00e5 sj\u00e4lvbedr\u00e4geri<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ytsp\u00e4nningen dominerar \u00e4ven n\u00e4r vi p\u00e5st\u00e5r oss bem\u00f6ta f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5ra livsuppeh\u00e5llande system. Vi fokuserar p\u00e5 vad jag kallar mikrokonsumistiskt nonsens (MKN): pyttesm\u00e5 fr\u00e5gor som sugr\u00f6r och kaffemuggar av plast, ist\u00e4llet f\u00f6r de enorma strukturella krafter som driver oss mot katastrof. Vi \u00e4r besatta av plastp\u00e5sar. Vi tror att vi g\u00f6r v\u00e4rlden en tj\u00e4nst genom att k\u00f6pa tygkassar ist\u00e4llet, trots att milj\u00f6p\u00e5verkan, enligt en uppskattning, av att producera en tygkasse i ekologisk bomull motsvarar produktionen av 20\u2009000 plastp\u00e5sar.<\/p>\n\n\n\n

[ Vi \u00e4r bra p\u00e5 att l\u00e4mna plast till \u00e5tervinning \u2013 men statistik visar att endast 2% av all fossil-producerad plast \u00e5tervinns \u2013 allt som eldas upp avger CO2. ]<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4r med r\u00e4tta uppr\u00f6rda \u00f6ver bilden av en sj\u00f6h\u00e4st med svansen slingrad runt en tops, men till synes obekymrade \u00f6ver fiskeindustrins utslagning av hela marina ekosystem. Vi s\u00e4ger \u201dusch\u201d och skakar p\u00e5 v\u00e5ra huvuden och forts\u00e4tter att \u00e4ta oss igenom livet i haven. Ett f\u00f6retag vid namn Soletair Power uppm\u00e4rksammas stort i media f\u00f6r sitt p\u00e5st\u00e5ende att de \u201dbek\u00e4mpar klimatf\u00f6r\u00e4ndringar\u201d genom att f\u00e5nga koldioxiden som andas ut av kontorsarbetare. Men dess koldioxidsugande apparat \u2013 ett milj\u00f6kostsamt torn av st\u00e5l och elektronik \u2013 suger bara upp ett kilo koldioxid p\u00e5 \u00e5tta timmar. M\u00e4nskligheten producerar, fr\u00e4mst genom att br\u00e4nna fossila br\u00e4nslen, ungef\u00e4r 32 miljarder kilo koldioxid under samma tid. Jag tror inte att v\u00e5rt fokus p\u00e5 mikroskopiska l\u00f6sningar \u00e4r en tillf\u00e4llighet, \u00e4ven om det \u00e4r omedvetet. Vi \u00e4r alla experter p\u00e5 att anv\u00e4nda det bra vi g\u00f6r f\u00f6r att skymma det d\u00e5liga. Rika m\u00e4nniskor kan intala sig sj\u00e4lva att de blivit gr\u00f6na f\u00f6r att de \u00e5tervinner, samtidigt som de gl\u00f6mmer att de har ett andra hem (vilket, v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5, \u00e4r det mest extravaganta av alla deras angrepp p\u00e5 den levande v\u00e4rlden, d\u00e5 \u00e4nnu ett hus m\u00e5ste byggas f\u00f6r att inhysa den familj de flyttar p\u00e5). Och jag misst\u00e4nker att vi \u2013 i n\u00e5gon djup, oupplyst vr\u00e5 av v\u00e5ra medvetanden \u2013 f\u00f6rs\u00e4krar oss sj\u00e4lva att om v\u00e5ra l\u00f6sningar \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5 kan inte problemet vara s\u00e5 stort.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rflyttning av skuld<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag s\u00e4ger inte att de sm\u00e5 sakerna inte har betydelse. Jag s\u00e4ger att de inte ska ha s\u00e5 stor betydelse att de \u00f6verskuggar s\u00e5dant som har st\u00f6rre betydelse. Varje liten sak r\u00e4knas. Men inte s\u00e5 mycket. V\u00e5rt fokus p\u00e5 MKN ligger i linje med storbolagens agenda. Den medvetna anstr\u00e4ngningen att stoppa oss fr\u00e5n att se det st\u00f6rre sammanhanget inleddes 1953 med en kampanj som hette \u201dH\u00e5ll Amerika vackert!\u201d. Den startades av f\u00f6rpackningstillverkare, motiverade av de vinster de kunde g\u00f6ra genom att ers\u00e4tta \u00e5teranv\u00e4ndbara f\u00f6rpackningar med eng\u00e5ngsplast. Framf\u00f6r allt ville de hejda delstatslagar som insisterade p\u00e5 att glasflaskor skulle \u00e5terl\u00e4mnas och \u00e5teranv\u00e4ndas. H\u00e5ll Amerika vackert flyttade skulden f\u00f6r den tsunami av plastskr\u00e4p som tillverkarna orsakade, till nedskr\u00e4parna. Kampanjen \u201d\u00c4lska d\u00e4r du bor\u201d \u2013 som lanserades i Storbritannien 2011 av H\u00e5ll Storbritannien rent, Imperial Tobacco, McDonald\u2019s och godistillverkaren Wrigley \u2013 verkade, anser jag, spela en liknande roll. Den hade den extra bonusen \u2013 d\u00e5 den syntes flitigt i skolornas klassrum \u2013 att den gav Imperial Tobacco exponering bland skolbarn. Storbolagens fokus p\u00e5 nedskr\u00e4pning, vilket f\u00f6rst\u00e4rks av media, f\u00f6rvr\u00e4nger v\u00e5r syn p\u00e5 alla milj\u00f6fr\u00e5gor. Till exempel s\u00e5 kom en nyligen utf\u00f6rd unders\u00f6kning om allm\u00e4nhetens uppfattningar om flodf\u00f6roreningar fram till att \u201dskr\u00e4p och plast\u201d var den avgjort st\u00f6rsta orsak som folk angav. I verkligheten \u00e4r den fr\u00e4msta k\u00e4llan till vattenf\u00f6roreningar jordbruk, f\u00f6ljt av avlopp. Skr\u00e4p ligger l\u00e5ngt ned p\u00e5 listan. Det \u00e4r inte det att plast \u00e4r oviktigt. Problemet \u00e4r att det n\u00e4stan \u00e4r den enda historia vi k\u00e4nner till. 2004 tog reklambyr\u00e5n Ogilvy & Mather, n\u00e4r de jobbade f\u00f6r oljej\u00e4tten BP, denna f\u00f6rflyttning av skuld ett steg l\u00e4ngre genom att uppfinna det personliga koldioxidavtrycket. Det var en anv\u00e4ndbar innovation, men fick ocks\u00e5 till f\u00f6ljd att de politiska p\u00e5tryckningarna flyttades fr\u00e5n producenterna av fossila br\u00e4nslen till konsumenterna.<\/p>\n\n\n\n

Social f\u00f6rl\u00e4genhet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Oljebolagen slutade inte d\u00e4r. Det mest extrema exemplet jag sett var ett tal 2019 av oljebolaget Shells vd, Ben van Beurden. Han instruerade oss alla att \u201d\u00e4ta i s\u00e4song och \u00e5tervinna mer\u201d, och kritiserade offentligt sin chauff\u00f6r f\u00f6r att ha k\u00f6pt en kartong jordgubbar i januari. De senaste 50 \u00e5rens stora politiska \u00f6verg\u00e5ng, p\u00e5driven av storbolagens marknadsf\u00f6ring, har varit ett skifte fr\u00e5n att bem\u00f6ta v\u00e5ra problem kollektivt till att bem\u00f6ta dem individuellt. Med andra ord s\u00e5 har den f\u00f6rvandlat oss fr\u00e5n medborgare till konsumenter. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vi har drivits in p\u00e5 den h\u00e4r v\u00e4gen. Som medborgare, som g\u00e5r samman och kr\u00e4ver politiska f\u00f6r\u00e4ndringar, \u00e4r vi m\u00e4ktiga. Som konsumenter \u00e4r vi n\u00e4stan maktl\u00f6sa. I sin bok \u201dLife and fate\u201d noterar den ryske f\u00f6rfattaren Vasily Grossman att n\u00e4r Stalin och Hitler satt vid makten var lydnad \u201den av de mest f\u00f6rv\u00e5nande m\u00e4nskliga egenskaper som kom i dagen vid den h\u00e4r tiden\u201d. Instinkten att lyda, observerade han, var starkare \u00e4n instinkten att \u00f6verleva. Att agera ensamma, att se oss sj\u00e4lva som konsumenter, att fixera p\u00e5 MKN och sinnesbed\u00f6vande struntsaker, till och med n\u00e4r systemisk milj\u00f6kollaps hotar: de \u00e4r alla former av lydnad. Vi skulle hellre st\u00e5 inf\u00f6r civilisationens d\u00f6d \u00e4n den sociala f\u00f6rl\u00e4genhet som kommer av att lyfta obekv\u00e4ma \u00e4mnen, och de politiska bekymmer som det medf\u00f6r att motst\u00e5 m\u00e4ktiga krafter. Lydnadsreflexen \u00e4r v\u00e5r fr\u00e4msta brist, den skavank i\u2009\u2009den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan som hotar v\u00e5ra liv.<\/p>\n\n\n\n

Skymtar fram ur djupen<\/h4>\n\n\n\n

Vad ser vi om vi bryter ytsp\u00e4nningen? Det f\u00f6rsta vi r\u00e5kar p\u00e5, som skymtar fram ur djupen, borde n\u00e4stan skr\u00e4mma oss fr\u00e5n vettet. Det kallas tillv\u00e4xt. Ekonomisk tillv\u00e4xt hyllas allm\u00e4nt som n\u00e5got bra. Regeringar m\u00e4ter sin framg\u00e5ng i sin f\u00f6rm\u00e5ga att leverera det. Men t\u00e4nk efter ett \u00f6gonblick vad det betyder. S\u00e4g att vi uppn\u00e5r det blygsamma m\u00e5let, som lyfts fram av organ som Internationella valutafonden och V\u00e4rldsbanken, p\u00e5 tre procent global tillv\u00e4xt om \u00e5ret. Det inneb\u00e4r att all ekonomisk aktivitet vi ser i dag \u2013 och det mesta av den milj\u00f6p\u00e5verkan den orsakar \u2013 f\u00f6rdubblas p\u00e5 24 \u00e5r, med andra ord till 2045. Sedan f\u00f6rdubblas den igen till 2069. Sedan igen till 2093. Det \u00e4r som Geminof\u00f6rbannelsen i \u201dHarry Potter och d\u00f6dsrelikerna\u201d, vilken m\u00e5ngdubblar skatten i Lestrangevalvet tills den hotar att krossa Harry och hans v\u00e4nner till d\u00f6ds. Alla de kriser vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rhindra idag blir dubbelt s\u00e5 sv\u00e5ra att bem\u00f6ta n\u00e4r den globala ekonomiska aktiviteten f\u00f6rdubblas, sedan dubblas igen, och dubblas igen. Har vi n\u00e5tt botten \u00e4n? L\u00e5ngtifr\u00e5n. Geminof\u00f6rbannelsen \u00e4r bara ett utfall av n\u00e5got vi knappt v\u00e5gar n\u00e4mna. Precis som det en g\u00e5ng i tiden var blasfemiskt att anv\u00e4nda namnet Gud, verkar till och med ordet, i det artiga samh\u00e4llet, vara tabu: kapitalism. De flesta m\u00e4nniskor brottas med att definiera det system som dominerar v\u00e5ra liv. Men om man pressar dem kommer de sannolikt att mumla n\u00e5got om h\u00e5rt arbete och f\u00f6retagsamhet, om att k\u00f6pa och s\u00e4lja. Det \u00e4r s\u00e5 systemets f\u00f6rm\u00e5nstagare vill att det ska f\u00f6rst\u00e5s. I verkligheten s\u00e5 samlas inte de stora f\u00f6rm\u00f6genheter som f\u00f6rv\u00e4rvas under kapitalismen ihop p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, utan genom plundring, monopol, f\u00f6ljt av arv. En uppskattning menar att britterna, under loppet av 200 \u00e5r, s\u00f6g ut 45\u2009000 miljarder dollar, i l\u00f6pande priser, fr\u00e5n Indien. De anv\u00e4nde de h\u00e4r pengarna f\u00f6r att finansiera industrialiseringen hemma och koloniseringen av andra l\u00e4nder, vars rikedomar sedan plundrades i sin tur. Plundringen sker inte bara \u00f6ver geografi, utan ocks\u00e5 \u00f6ver tid. V\u00e5ra ekonomiers uppenbara v\u00e4lm\u00e5ende idag, bygger p\u00e5 att vi stj\u00e4l naturtillg\u00e5ngar fr\u00e5n framtida generationer. Det \u00e4r det h\u00e4r oljebolagen, som f\u00f6rs\u00f6ker distrahera oss med MKN och koldioxidavtryck. Denna st\u00f6ld fr\u00e5n framtiden \u00e4r motorn i den ekonomiska tillv\u00e4xten. Kapitalismen, som l\u00e5ter s\u00e5 rimlig n\u00e4r den f\u00f6rklaras av en mainstreamekonom, \u00e4r ur ekologisk synvinkel inget annat \u00e4n ett pyramidspel. \u00c4r det h\u00e4r flodb\u00e4dden? Nej. Kapitalismen \u00e4r bara ett verktyg f\u00f6r att s\u00f6ka n\u00e5 n\u00e5got \u00e4nnu st\u00f6rre. V\u00e4lst\u00e5nd. Hypnotiserande saga Det spelar knappast n\u00e5gon roll hur gr\u00f6n du tror du \u00e4r. Den huvudsakliga orsaken till din milj\u00f6p\u00e5verkan \u00e4r inte din attityd. Det \u00e4r inte ditt s\u00e4tt att konsumera. Det \u00e4r inte de val du g\u00f6r. Det \u00e4r dina pengar. Om du har ett \u00f6verskott av pengar s\u00e5 spenderar du dem. Medan du kanske intalar dig sj\u00e4lv att du \u00e4r en gr\u00f6n megakonsument, s\u00e5 \u00e4r du i verkligheten bara en megakonsument. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de v\u00e4ldigt rikas milj\u00f6p\u00e5verkan, hur korrekta de \u00e4n m\u00e5 vara, \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n alla andras. Att f\u00f6rhindra en global uppv\u00e4rmning \u00f6ver 1,5 grader inneb\u00e4r att v\u00e5ra genomsnittliga utsl\u00e4pp inte b\u00f6r \u00f6verstiga tv\u00e5 ton koldioxid per person och \u00e5r. Men den rikaste procenten av v\u00e4rldens befolkning producerar i genomsnitt \u00f6ver 70 ton. Bill Gates sl\u00e4pper, enligt en uppskattning, ut n\u00e4stan 7\u2009500 ton koldioxid, fr\u00e4mst genom att flyga sina privatjetplan. Oljemagnaten Roman Abramovich, menar samma siffror, producerar n\u00e4stan 34 000 ton, till stor del genom att k\u00f6ra sin gigantiska yacht. De \u00e5tskilliga hem som de ultrarika \u00e4ger m\u00e5 vara utrustade med solpaneler, deras superbilar m\u00e5 vara elektriska, deras privatplan m\u00e5 drivas med biofotogen, men de h\u00e4r finjusteringarna g\u00f6r ingen st\u00f6rre skillnad p\u00e5 den samlade p\u00e5verkan av deras konsumtion. I en del fall \u00f6kar de den. Den \u00f6verg\u00e5ng till biobr\u00e4nslen som f\u00f6rordas av Bill Gates \u00e4r nu en av de fr\u00e4msta orsakerna till f\u00f6rst\u00f6relse av livsmilj\u00f6er, d\u00e5 skogar f\u00e4lls f\u00f6r att producera tr\u00e4pellets och flytande br\u00e4nslen, och jordar f\u00f6rst\u00f6rs f\u00f6r att framst\u00e4lla biometan. Men \u00e4n viktigare \u00e4n de ultrarikas direkta p\u00e5verkan \u00e4r deras politiska och kulturella makt, med vilken de hindrar effektiv f\u00f6r\u00e4ndring. Deras kulturella makt bygger p\u00e5 en hypnotiserande saga. Kapitalismen intalar oss att vi alla \u00e4r miljon\u00e4rer i tillf\u00e4lliga ekonomiska tr\u00e5ngm\u00e5l. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi tolererar den. I verkligheten \u00e4r en del personer extremt rika f\u00f6r att andra \u00e4r extremt fattiga: enorm rikedom \u00e4r beroende av exploatering. Och om vi alla skulle bli miljon\u00e4rer skulle vi steka planeten p\u00e5 nolltid. Men sagan om utbredd rikedom, en dag, s\u00e4krar v\u00e5r lydnad.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4tt en rikedomsgr\u00e4ns<\/h4>\n\n\n\n

Den sv\u00e5ra sanningen \u00e4r att vi, f\u00f6r att f\u00f6rhindra klimatkatastrof och ekologisk katastrof, m\u00e5ste skala ned. Vi m\u00e5ste ut\u00f6va vad den belgiska filosofen Ingrid Robeyns kallar limitarism. Precis som det finns en fattigdomsgr\u00e4ns som ingen ska hamna under, s\u00e5 finns en rikedomsgr\u00e4ns som ingen ska \u00f6verstiga. Det vi beh\u00f6ver \u00e4r inte koldioxidskatter, utan f\u00f6rm\u00f6genhetsskatter. Det borde inte f\u00f6rv\u00e5na oss att ExxonMobil \u00e4r f\u00f6r koldioxidskatt. Den \u00e4r en form av MKN. Den bem\u00f6ter bara en aspekt av den m\u00e5ngh\u00f6vdade milj\u00f6krisen, medan den flyttar ansvaret fr\u00e5n de stora bovarna till alla. Det kan vara h\u00f6gst regressivt, vilket betyder att de fattiga betalar mer \u00e4n de rika. Men f\u00f6rm\u00f6genhetsskatter angriper fr\u00e5gans k\u00e4rna. De ska vara tillr\u00e4ckligt h\u00f6ga f\u00f6r att bryta spiralen med kapitaltillv\u00e4xt och omf\u00f6rdela de rikedomar som samlats ihop av ett f\u00e5tal.<\/strong> De kan anv\u00e4ndas till att leda in oss p\u00e5 ett helt annat sp\u00e5r, ett som jag kallar \u201dprivat tillr\u00e4cklighet, offentlig lyx\u201d. Det finns inte tillr\u00e4ckligt ekologiskt, eller ens fysiskt, utrymme p\u00e5 jorden f\u00f6r att alla ska kunna \u00e5tnjuta privat lyx, men det finns tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att f\u00f6rse alla med offentlig lyx: praktfulla parker, sjukhus, simbass\u00e4nger, konstgallerier, tennisbanor och transportsystem, lekplatser och aktivitetshus. Vi ska alla ha v\u00e5ra egna sm\u00e5 dom\u00e4ner \u2013 privat tillr\u00e4cklighet \u2013 men n\u00e4r vi vill sprida v\u00e5ra vingar s\u00e5 kan vi g\u00f6ra det utan att ta resurser fr\u00e5n andra m\u00e4nniskor. Genom att samtycka till den fortsatta f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5ra livsuppeh\u00e5llande system, tillgodoser vi \u00f6nskningarna fr\u00e5n de ultrarika och de m\u00e4ktiga bolag de kontrollerar. Genom att forts\u00e4tta sitta kvar p\u00e5 ytan, uppslukade av l\u00e4ttsinne och MKN, s\u00e5 ger vi dem ett socialt tillst\u00e5nd att verka.<\/p>\n\n\n\n

Du m\u00e5ste bli olydig<\/h4>\n\n\n\n

Vi kommer bara leva vidare om vi slutar att samtycka. Demokratif\u00f6rk\u00e4mparna p\u00e5 1800-talet visste detta, suffragetterna visste detta, Gandhi visste detta, Martin Luther King visste detta. Milj\u00f6demonstranterna som kr\u00e4ver systemf\u00f6r\u00e4ndring har ocks\u00e5 begripit denna fundamentala sanning. I Fridays for future, Green new deal rising, Extinction rebellion och andra globala uppror mot systemisk milj\u00f6kollaps, ser vi m\u00e4nniskor, oftast unga, som v\u00e4grar att samtycka. Vad de unga f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r historiens viktigaste l\u00e4xa. V\u00e5r \u00f6verlevnad h\u00e4nger p\u00e5 olydnad. <\/p>\n\n\n\n

[ Dessa funderingar kanske visar hur grundlurade vi \u00e4r och f\u00f6rhoppningsvis massmobilisera av alla som vill att \u2019Business as Usual\u201d m\u00e5ste upph\u00f6ra ]<\/em><\/p>\n\n\n\n

Marianne och Dagfinn, november 2021<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi lurar oss sj\u00e4lva, vi blundar f\u00f6r de enorma strukturella krafter som driver oss mot katastrof. Kapitalismen d\u00f6dar planeten! \u2013 aktivera din \u00f6verlevnadsinstinkt! Texten nedan har publicerats i The Guardian, st\u00f6rsta webbtidningen i UK....<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1667,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-1665","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/too-hot-112.jpg?fit=621%2C657&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-qR","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1665","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1665"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1665\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1743,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1665\/revisions\/1743"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1665"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1665"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1665"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}