{"id":1723,"date":"2020-08-03T11:47:57","date_gmt":"2020-08-03T09:47:57","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.wordpress.com\/?p=254"},"modified":"2020-08-03T11:47:57","modified_gmt":"2020-08-03T09:47:57","slug":"forsta-manadsblad-augusti-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2020\/08\/03\/forsta-manadsblad-augusti-2020\/","title":{"rendered":"F\u00f6rsta m\u00e5nadsblad augusti 2020"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Marianne P\u00e5sse<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

V\u00e4lkommen till mitt f\u00f6rsta m\u00e5nadsblad. Vi (ett team kring Marianne) vill sprida kunskap om hur v\u00e5rt penningsystem (Ps) fungerar i all sin komplexitet. Vi vill f\u00f6rklara hur detta Ps f\u00f6rh\u00e5ller sig till det st\u00f6rre ekonomiska systemet och hur dessa tv\u00e5 p\u00e5verkar \u2013 styr – politik, samh\u00e4llsliv och faktiskt \u00e4ventyrar jordens livgivande f\u00f6rm\u00e5ga. <\/p>\n\n\n\n

Det saknas en nisch som fokuserar och zoomar in p\u00e5 penningsystemet. Jag vill hj\u00e4lpa folk att F\u00d6RST\u00c5 hur den grundl\u00e4ggande strukturen ser ut och d\u00e4rmed bli befriade fr\u00e5n illusioner och handlingsf\u00f6rlamning. F\u00f6r vi \u00e4r mitt uppe i en utveckling som man inte beh\u00f6ver vara ekonom f\u00f6r att se att det inte st\u00e5r r\u00e4tt till.<\/p>\n\n\n\n

Jag ser det s\u00e5 h\u00e4r: Framtiden b\u00f6rjar nu. Varje m\u00e5tt och steg som vi sj\u00e4lva och v\u00e5ra styrande tar, anger en riktning. Just nu r\u00e5der f\u00f6rvirring. Enskilda m\u00e4nniskor, organisationer och n\u00e4tverk, politiker, kapital\u00e4gare och sm\u00e5f\u00f6retagare g\u00e5r \u00e5t olika h\u00e5ll och detta g\u00f6r framtiden ytterst os\u00e4ker. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga organisationer inom freds- j\u00e4mlikhets- milj\u00f6- och r\u00e4ttvisearbete har arbetat engagerat och osj\u00e4lviskt under decennier f\u00f6r att skapa en b\u00e4ttre v\u00e4rld. De har ocks\u00e5 uppn\u00e5tt fantastiska resultat men\u2026 problemet \u00e4r att en underliggande struktur hela tiden jobbar \u00e5t motsatt h\u00e5ll<\/em> och d\u00e4rmed blir resultaten kortlivade och ofta till och med omintetgjorda.
Men nu har vi faktiskt chansen att skapa en ny v\u00e4rld. Att g\u00f6ra omst\u00e4llning p\u00e5 riktigt genom att gemensamt koncentrera oss p\u00e5 just den underliggande strukturen!<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nadens video<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n


Att best\u00e4mma riktningen<\/strong>: Det g\u00f6r vi v\u00e4l som samh\u00e4lle allt eftersom?<\/h4>\n\n\n\n

Framtiden \u00e4r inte ett m\u00e5l som vi automatiskt kommer till. Inte ens med sj\u00e4lvstyrande bilar och annan AI. S\u00e5 brukade jag s\u00e4ga\u2026 jag anar att jag haft fel. Vi beh\u00f6ver vara p\u00e5 v\u00e5r vakt och fundera \u00f6ver detta. Motorv\u00e4garna \u00e4r alltf\u00f6r l\u00e4tta att f\u00f6lja, liksom luftv\u00e4garna, fr\u00e5n den ena storstaden till den andra. Mainstream medias p\u00e5verkan likas\u00e5. Robotiseringen p\u00e5g\u00e5r i m\u00e5nga verksamheter och NPM New Public Management har tagit ifr\u00e5n m\u00e5nga yrkesverksamma deras kreativitet och kritiska t\u00e4nkande. En f\u00e5r f\u00f6r sig att livet g\u00e5r att rutas in och tidsbest\u00e4mmas ner till sekundniv\u00e5. Kontrollen av oss m\u00e4nniskor \u00f6kar dramatiskt genom uppkoppling till n\u00e4tet och nya lagar som ska g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r makten att sp\u00e5ra potentiella terrorister, Corona-smittade eller andra. Allts\u00e5 v\u00e4nder jag 180 grader och p\u00e5st\u00e5r i st\u00e4llet att:<\/p>\n\n\n\n

Nej! Framtiden \u00e4r intecknad, kodad och programmerad och vi kommer automatiskt att hamna d\u00e4r om vi inte byter riktning.<\/h5>\n\n\n\n


F\u00f6r att komma till en \u00f6nskv\u00e4rd framtid m\u00e5ste vi tillsammans trampa upp nya stigar och varje steg du och jag tar, best\u00e4mmer riktningen. Varje val vi g\u00f6r i nuet har betydelse f\u00f6r dagarna som kommer efter. Jag tror mig veta att m\u00e5nga upplever att framtiden har kommit mycket n\u00e4ra nuet. Det \u00e4r som att de n\u00e4stan krokar arm. Vi vet, forskare som vi b\u00f6r tro p\u00e5 s\u00e4ger detta: Vi har mycket kort tid p\u00e5 oss att \u201dst\u00e4lla om\u201d. Det betyder att vi beh\u00f6ver ta sikte p\u00e5 ett annat m\u00e5l \u00e4n det vi hittills r\u00e4knat med \u2013 utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta. Alla sj\u00f6farare, rymdfarare och mer jordn\u00e4ra orienterare, vet att f\u00f6r att ta ut en riktning \u00e4r det minst tv\u00e5 punkter som beh\u00f6vs. N\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nskligheten och \u00f6desfr\u00e5gan just nu s\u00e5 handlar den f\u00f6rsta om var vi st\u00e5r nu. Den andra punkten b\u00f6r vara bilden av en \u00f6nskv\u00e4rd framtid. Riktningen best\u00e4ms av dessa tv\u00e5 punkter. Har vi n\u00e5gra problem h\u00e4r?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi h\u00f6r politiker, mediafolk och representanter fr\u00e5n n\u00e4ringslivet upprepa n\u00f6dv\u00e4ndigheten av tillv\u00e4xt och hur den \u00f6kande arbetsl\u00f6sheten \u2013 i Coronans sp\u00e5r \u2013 g\u00f6r att vi skyndsamt m\u00e5ste tillbaka till \u201dbusiness as usual\u201d. Detta \u00e4r etablissemangets tolkning av nuet och f\u00e4rdriktningen fram\u00e5t. De saknar d\u00e4remot en beskrivning av m\u00e5let. Vart \u00e4r det vi ska? Utf\u00f6r stupet? Det \u00e4r som att de redan gl\u00f6mt att vi hade en livsavg\u00f6rande klimatf\u00f6r\u00e4ndring att hantera f\u00f6re Coronan. Liksom en m\u00e4ngd andra globala \u00f6desfr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

Som vi talat om i presentationen tillh\u00f6r vi den stora skara \u201domst\u00e4llare\u201d som insett behovet av en djupg\u00e5ende f\u00f6rst\u00e5else b\u00e5de av punkten d\u00e4r vi befinner oss nu, och behovet av att skapa en positiv vision f\u00f6r den snabbt annalkande framtiden. Det \u00e4r vi \u2013 enskilda eller organiserade omst\u00e4llare \u2013 som har b\u00e5de kraft och kunskap nog att s\u00e4tta ner f\u00f6tterna och trampa upp stigar som leder i r\u00e4tt riktning genom praktiska handlingar som samverkar med naturens funktionss\u00e4tt och m\u00e4nniskors verkliga behov.<\/p>\n\n\n\n

Mitt i krisen \u2013 Tid att t\u00e4nka om och storst\u00e4da<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Coronakris, Klimatkris, Artutrotningskris, D\u00f6da havskris, Finanskriser, Flyktingkris, Jordbrukskris, Krig och katastrofer \u2013 alla dessa \u00e4r globala. D\u00e4rtill kan vi inhemskt l\u00e4gga Sjukv\u00e5rdskris, Skolkris och en allm\u00e4n k\u00e4nsla av brist p\u00e5 mening. Depressionskris kan det v\u00e4l kallas.
Hur m\u00e5nga kriser ska det till f\u00f6r att vi \u2013 som ett m\u00e4nskligt kollektiv \u2013 best\u00e4mmer oss f\u00f6r att Nu f\u00e5r det vara nog!? Hur komplicerat (och hoppl\u00f6st) det \u00e4n verkar vara s\u00e5 ser jag en specifik gemensam n\u00e4mnare f\u00f6r alla dessa kriser. Och \u2013 ni m\u00e5 tycka att jag \u00e4r naiv \u2013 men jag menar att om vi kan SE denna \u201dn\u00e4mnare\u201d tydligt s\u00e5 kan vi genast p\u00e5b\u00f6rja ett fokuserat arbete p\u00e5 att byta riktning. <\/p>\n\n\n\n

Det ekonomiska systemet med tillh\u00f6rande penningsystem \u00e4r idag \u00f6verordnat hela samh\u00e4llsmaskineriet (ja, ett maskineri har det blivit). Politiker \u00e4r tvungna att fatta pl\u00e5gsamma beslut om nedsk\u00e4rningar i verksamheter som fungerar bra f\u00f6r samh\u00e4llet, f\u00f6r individer och ekosystem – f\u00f6r att de inte \u00e4r l\u00f6nsamma. D\u00e4r m\u00e5ste man st\u00e4lla sig fr\u00e5gan: F\u00f6r vem d\u00e5? M\u00e5ttstocken f\u00f6r utveckling \u00e4r \u00f6kad BNP \u2013 det betyder att politiker stirrar sig blinda p\u00e5 pengar eller siffror \u2013 man r\u00e4knar pengakapital i st\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e5lla ordning p\u00e5 naturkapitalet. Hela jordens sorgliga och livshotande tillst\u00e5nd talar sitt tydliga spr\u00e5k. Det g\u00f6r \u00e4ven kalla siffror: \u00c5tminstone 90% av alla pengar p\u00e5 jorden r\u00f6r sig inom den fiktiva ekonomin, och h\u00f6gst 10% finns i den verkliga ekonomin d\u00e4r m\u00e4nniskor byter varor och tj\u00e4nster med varandra. Det l\u00e5ne- och skuldbaserade penningsystem vi har idag gynnar ensidigt spelekonomin eller den fiktiva ekonomin eftersom mekaniken i systemet g\u00f6r att pengarna hamnar d\u00e4r p.g.a. vinstincitamentet. Bankerna kan skapa pengar ur intet och l\u00e5na ut dem mot en<\/strong> kostnad<\/strong>. Bankerna g\u00f6r gigantiska vinster medan sm\u00e5f\u00f6retagare tvingas l\u00e4gga ner sin verksamhet och allt fler medborgare f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjningsproblem. Vi m\u00e5ste flytta fokus till den verkliga ekonomin och det g\u00f6r vi genom att inse att pengar ska vara ett medel \u2013 inte ett m\u00e5l i sig. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ra tankar kring m\u00e5nadsbladet<\/h2>\n\n\n\n

Det som vi kan bidra med i m\u00e5nadsbladet Pengarnas Pris \u00e4r f\u00f6r det f\u00f6rsta<\/strong> en f\u00f6rdjupad och klarg\u00f6rande beskrivning av punkten d\u00e4r vi befinner oss nu. Vi kommer att belysa mots\u00e4ttningen mellan det maktfullkomliga ekonomiska systemet och de meningsl\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6ken att l\u00f6sa de kriser som hotar v\u00e5r \u00f6verlevnad \u2013 inom systemets ramar. F\u00f6r som Einstein sa \u201dDet g\u00e5r inte att l\u00f6sa dagens problem med samma metoder som skapade dem\u201d. Vi kommer att f\u00f6rklara varf\u00f6r. Det inneb\u00e4r att vi kommer att ge en utf\u00f6rlig beskrivning av hur det kapitalistiska systemet med dess skuld- och vinst-baserade pengar fungerar. Ett system som missgynnar 99% av jordens befolkning och som sargat planeten jorden och dess ekosystem under \u00e5rhundraden. Punkten d\u00e4r vi st\u00e5r nu \u00e4r ingen vacker plats totalt sett. Vi beh\u00f6ver v\u00e5ga se det och \u00e4nd\u00e5 beh\u00e5lla hoppet. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra<\/strong> kommer vi att samla in exempel och beskrivningar fr\u00e5n m\u00e4nniskor som g\u00e5tt samman f\u00f6r att skapa socialt och ekologiskt h\u00e5llbara alternativ som visar hur livet kan se ut i den andra punkten eller \u00e5tminstone stegen p\u00e5 v\u00e4g dit. De som tas i r\u00e4tt riktning. Vi kommer att koncentrera oss p\u00e5 de omr\u00e5den i livet som handlar om att tillgodose m\u00e4nniskors basbehov – inom planetens gr\u00e4nser. <\/strong>Hur fungerar det med vatten, mat, bost\u00e4der, h\u00e4lsa, sjukv\u00e5rd, kultur, barn- och \u00e4ldreomsorg? Dessa omr\u00e5den som tillsammans utg\u00f6r grunden till ett samh\u00e4llsbygge. Vi beh\u00f6ver inte minst prata om v\u00e4rderingar och ideal. Inte m\u00e5la upp en vision som helt lyfter fr\u00e5n jorden utan en verklighetsanpassad, d\u00e4r det ekonomiska systemet underordnar sig det ekologiska: Vi kallar det realekonomi<\/strong>, f\u00f6rklaring kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom. Vi lutar oss emot samst\u00e4mda (icke uppk\u00f6pta) forskare som kan f\u00f6rklara termodynamikens lagar, vattnets kretslopp, klimatuppv\u00e4rmningens konsekvenser och pengarnas funktionss\u00e4tt. Vi tar ocks\u00e5 hj\u00e4lp av forskare, lekm\u00e4n och ledare inom mentala discipliner och andliga traditioner som kan hj\u00e4lpa oss att tolka och uth\u00e4rda v\u00e5ra tankar och k\u00e4nslor i denna, minst sagt, utmanande tid.
Vi beh\u00f6ver sj\u00e4lva tr\u00e4na oss i samarbete och anpassning till ett liv med v\u00e4sentligt mycket mindre konsumtion och yttre stimuli. En omst\u00e4llning som sker b\u00e5de inom och utanf\u00f6r oss kan leda oss in i en framtid d\u00e4r v\u00e5ra barn och barnbarn kan forts\u00e4tta leka. En framtid d\u00e4r odlingsjorden v\u00e4rnas, liksom arternas m\u00e5ngfald i skog, hav och sj\u00f6ar. Ja, det finns mycket vackert och hoppingivande att s\u00e4ga om hur m\u00e5let, visionen om en m\u00f6jlig och \u00f6nskv\u00e4rd framtid ser ut och det kommer vi att g\u00f6ra i kommande m\u00e5nadsblad. Som m\u00e5nga av er vet s\u00e5 gror det omst\u00e4llningsfr\u00f6n \u00f6verallt p\u00e5 jorden nu.<\/p>\n\n\n\n

Tyck g\u00e4rna till i kommentarerna nedan
<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar att t\u00e4nka p\u00e5:<\/h2>\n\n\n\n

Pengar \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig infrastruktur<\/strong> men man ska inte tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengar<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Den ska sk\u00f6tas av folkvalda politiker eller andra betrodda samh\u00e4llsmedborgare, inte av aktie\u00e4gare eller styrelsemedlemmar i storbolagen. Man ska inte tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengar<\/strong>. Vi lever i ett skifte som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r \u00f6verlevnad. Vi kan inte l\u00f6sa dagens problem eller motverka katastroferna med samma medel med vilka de skapades. Och det \u00e4r just det kapitalistiska ekonomiska systemet som l\u00e5st fast oss i denna ytterst allvarliga situation. Vi har ett system som regelm\u00e4ssigt satsar p\u00e5 verksamheter som ger st\u00f6rst vinst \u00e5t aktie\u00e4gare och andra v\u00e4rdepappershandlare och \u201dspelmissbrukare\u201d vilka ytterst s\u00e4llan satsar sina vinster i realekonomin. Vinstmaximeringsprincipen<\/strong> sitter som en tv\u00e5ngstr\u00f6ja p\u00e5 alla initiativ och verksamheter. <\/p>\n\n\n\n

Ansvaret f\u00f6r den \u00f6vergripande styrningen av samh\u00e4llsekonomin m\u00e5ste ligga hos de demokratiskt valda politikerna! Inte hos (de styrande) ekonomerna eller f\u00f6retags-\u00e4garna som har en falsk och egocentrisk verklighetsbild \u2013 eller ingen alls eftersom de bara ser pengar. Tyv\u00e4rr har denna en\u00f6gda fokusering p\u00e5 vinster, i pengar r\u00e4knat, reproducerats skickligt av f\u00f6retagens lobbyister och av det samh\u00e4llsskikt som vinner p\u00e5 den r\u00e5dande ordningen. Allts\u00e5 m\u00e5ste politikerna utbildas i hur pengar uppst\u00e5r och hur de r\u00f6r sig fr\u00e5n realekonomin till spekulationssf\u00e4ren. De m\u00e5ste ocks\u00e5 ta tillbaka kontrollen \u00f6ver penningfl\u00f6det. <\/p>\n\n\n\n

Riksbankens m\u00e5l m\u00e5ste \u00e4ndras<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Idag har RB ett enda \u00f6vergripande m\u00e5l: Inflationskontroll. Och \u2013 eftersom ekonomin r\u00e5der \u00f6ver politiken s\u00e5 betyder det att inflationskontroll (som inte s\u00e5 m\u00e5nga fattar vad det \u00e4r) \u2013 \u00e4r hela samh\u00e4llsekonomins m\u00e5l tillsammans med evig tillv\u00e4xt m\u00e4tt i BNP. Realekonomi eller Spekulations ekonomi? Pengarna eller livet? F\u00f6r mig \u00e4r valet enkelt.<\/p>\n\n\n\n

I n\u00e4sta nummer av Pengarnas pris kommer vi att \u00e4gna en stor del av inneh\u00e5llet \u00e5t Kapitalismen som teori och som praktik, produktionsform. Vi kommer d\u00e5 att stifta bekantskap med Richard Wollf som gjort mycket pedagogiska filmer om hur v\u00e5rt ekonomiska system, kapitalistisk marknadsekonomi, fungerar i praktiken. Han j\u00e4mf\u00f6r dagens effektiva coronastrategi med den totala of\u00f6rm\u00e5gan att mobilisera och koordinera samh\u00e4llets resurser<\/strong> n\u00e4r det g\u00e4ller t.ex. bost\u00e4der som folk har r\u00e5d att bo i. Det blir undertexter p\u00e5 svenska. Ut\u00f6ver det kommer vi att ber\u00e4tta om hur m\u00e4nniskor g\u00e5r samman och bygger milj\u00f6v\u00e4nliga och energisn\u00e5la bost\u00e4der med hj\u00e4lp av alternativa, icke vinstdrivande finansieringsformer. <\/strong>

Sprid g\u00e4rna vetskap om Pengarnas pris till v\u00e4nner och bekanta!<\/strong> Och \u00e4r du inte prenumerant – prenumerera via pengarnas pris hemsida!<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4lkommen till mitt f\u00f6rsta m\u00e5nadsblad. Vi (ett team kring Marianne) vill sprida kunskap om hur v\u00e5rt penningsystem (Ps) fungerar i all sin komplexitet. Vi vill f\u00f6rklara hur detta Ps f\u00f6rh\u00e5ller sig till det st\u00f6rre...<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-1723","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-rN","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1723"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1723\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}