![\"\"\/](\"https:\/\/pengarnaspris.files.wordpress.com\/2020\/10\/helikopter.jpg?w=720\")
<\/figure>\n\n\n\nF\u00f6r s\u00e5d\u00e4r 20 \u00e5r sedan brukade jag \u2013 ganska regelbundet \u2013 h\u00e5lla f\u00f6redrag p\u00e5 Vidalavidas mysiga caf\u00e9 i Masthugget. Vid ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle halade Johan upp ett mynt ur fickan. Han visade entusiastiskt upp detta som han kallade en Bitcoin. Han f\u00f6rklarade att dessa \u2019pengar\u2019 kunde man sj\u00e4lv tillverka genom n\u00e5got som kallades \u2019mining\u2019. Min reaktion var skepsis men jag lovade Johan att komma p\u00e5 en gratis presentation n\u00e5gon vecka efter. Min oro och skepsis bara v\u00e4xte. Min drivkraft, mitt syfte med alla dessa gratis f\u00f6redrag var att f\u00e5 vanligt folk att f\u00f6rst\u00e5 att ekonomi i grunden handlar om f\u00f6rs\u00f6rjning av basbehov och hantering av naturresurser. Och att pengar endast b\u00f6r vara ett kommunikationsmedel eller cirkulationsmedel f\u00f6r att hantera detta. N\u00e4r jag of\u00f6rtrutet fortsatte att prata om ekonomi och pengar p\u00e5 mitt s\u00e4tt s\u00e5 blev jag ofta frustrerad eftersom den f\u00f6rsta fr\u00e5gan jag fick efter f\u00f6redraget n\u00e4stan alltid kom att bli: \u201dOch, vad tycker du om Bitcoin?\u201d<\/p>\n\n\n\n
Mitt svar blev och blir alltid detsamma: \u201dOm Bitcoin tycker jag inte!\u201d<\/strong> Idag vet vi att Bitcoins \u2019fabriker\u2019 kr\u00e4ver oerh\u00f6rt mycket elkraft. Den som finns i Sverige anv\u00e4nder mer \u00e4n hela Stockholms stad. L\u00e4s g\u00e4rna mer om Bitcoins energif\u00f6rbrukning och reaktioner p\u00e5 det i f\u00f6rra numret av Pp.<\/p>\n\n\n\n \u201dPengar talar olika spr\u00e5k\u201d, sa David vid ett seminarium hos Margrit Kennedy. – \u201dAntingen talar de girighetens spr\u00e5k, eller s\u00e5 talar de k\u00e4rlekens och samverkandets spr\u00e5k.\u201d I grunden \u00e4r det s\u00e5 enkelt. Tyv\u00e4rr \u00e4r det m\u00e5nga av oss som misstror enkelhet och fascineras av komplexitet och avancerad teknik. M\u00e4nniskans kreativitet beh\u00f6ver f\u00e5 sitt utlopp men \u2013 vi har inte r\u00e5d att f\u00f6rblindas av trolltyg l\u00e4ngre! Jag ber alla er som \u00e4r extra smarta n\u00e4r det g\u00e4ller matte, teknik, formler etc att anv\u00e4nda ert \u2019genius\u2019 f\u00f6r jorden och samh\u00e4llenas b\u00e4sta!<\/p>\n\n\n\n I Bibeln st\u00e5r det om \u2019dansen kring guldkalven\u2019. I Romarriket pr\u00e4glade man gudars ansikten p\u00e5 mynten. Fritz Bauer, f\u00f6rfattare och ekonom fr\u00e5n 1800-talet talar om hur Penningen st\u00e5r p\u00e5 piedestal och dyrkas av folket. Under m\u00e5nga (hur m\u00e5nga?) \u00e5r hade vi guldmyntfot och ocks\u00e5 idag finns det m\u00e4nniskor som ser det som en garant f\u00f6r v\u00e4rde och rikedom. Och, javisst, det g\u00e5r att byta ut en d\u00f6d \u2013 men f\u00f6rf\u00f6riskt gl\u00e4nsande \u2013 metall mot landomr\u00e5den, sk\u00f6rdar, fiskebest\u00e5nd men \u00e4r det l\u00e4mpligt?<\/p>\n\n\n\n Vi moderna v\u00e4sterl\u00e4ndska m\u00e4nniskor har tappat kontakten med jorden och v\u00e5ra grundl\u00e4ggande behov. Enligt nationalekonomiska teori saknar naturen v\u00e4rde \u2013 det \u00e4r endast genom m\u00e4nniskans omvandling av naturresurser som v\u00e4rde skapas. Alla \u2013 av oss kallade \u2013 primitiva folk vet att regnskogens v\u00e4rde inte g\u00e5r att r\u00e4kna i pengar eller guld.<\/p>\n\n\n\n Jag har, som m\u00e5nga \u2019gamlingar\u2019 vet, h\u00e5llit p\u00e5 med att sj\u00e4lv fortbilda mig och att f\u00f6rmedla det jag sj\u00e4lv insett alltsedan jag \u00f6versatte Margrit Kennedys bok 1988-89. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 det obegripliga i \u00e4mnet Ekonomi och Pengar har jag pl\u00f6jt hundratals b\u00f6cker, sett massor med you-tubes, deltagit i m\u00e5nga seminarier och \u2013 framf\u00f6r allt \u2013 suttit och t\u00e4nkt sj\u00e4lv p\u00e5 min kammare.<\/p>\n\n\n\n Jag har insett min begr\u00e4nsning. Jag \u00e4r en medelm\u00e5tta n\u00e4r det g\u00e4ller kalkylblad, matte, systemteknik m.m. Och jag tycker det \u00e4r s\u00e5 tr\u00e5kigt! Men jag har \u00e4ven insett min \u2019storhet\u2019. Jag \u00e4r bra p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 \u00f6vergripande sammanhang och jag \u00e4r \u00e4ven bra p\u00e5 att skilja agnarna fr\u00e5n vetet. Att jag l\u00e4st Socialantropologi, Humanekologi och Internationella relationer (m.m) hj\u00e4lper mig ocks\u00e5. Dessa \u00e4mnen ger en bred allm\u00e4nbildning. Det vet alla som l\u00e4st dem.<\/p>\n\n\n\n Eftersom jag h\u00e5llit f\u00f6redrag under m\u00e5nga \u00e5r s\u00e5 f\u00e5r jag b\u00e5de fr\u00e5gor om nyheter som ofta presenteras som geniala uppfinningar och erbjudanden om att delta i studiecirklar d\u00e4r man l\u00e4ser hundratals sidor p\u00e5 engelska om sofistikerade resonemang med antingen kritik av n\u00e5gon annans t\u00e4nkande och slutsatser eller en beskrivning av nya system f\u00f6r penningutgivning och cirkulation.<\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r b\u00e5de tacksam och lite smickrad \u00f6ver att jag fortfarande blir inbjuden! Samtidigt k\u00e4nner jag att jag \u00e4r f\u00e4rdigutbildad nu. F\u00f6rhoppningsvis har jag en roll att spela n\u00e4r det g\u00e4ller just att f\u00f6renkla och att redovisa de slutsatser jag dragit \u2013 vilka \u00e4r formulerade av andra st\u00f6rre t\u00e4nkare \u00e4n jag sj\u00e4lv. Men som sagt har jag ju del i det genom att jag valt det som jag tror p\u00e5. Det mesta finns redovisat i min lilla bok T\u00e4nk OM\u2026 och \u00e4ven i m\u00e5nadsbladets olika nummer. H\u00e4r g\u00f6r jag en extremt kortfattad sammanfattning!<\/p>\n\n\n\n Det <\/strong>f\u00f6rsta <\/strong>jag vill f\u00f6rmedla<\/strong> \u00e4r att jag vill att ni alla flyttar fokus till realekonomin och inser att det \u00e4r av vad jorden ger som vi lever \u2013 det \u00e4r d\u00e4r alla v\u00e4rden <\/strong>finns. Pengar \u00e4r ingenting, de \u00e4r en konstruktion \u2013 de \u00e4r och ska vara v\u00e4rdel\u00f6sa i sig! Det andra jag vill f\u00f6rmedla <\/strong>\u00e4r att du som \u00e4r intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 mer och ocks\u00e5 f\u00f6rmedla det du f\u00f6rst\u00e5tt inte beh\u00f6ver g\u00e5 in i detaljerna p\u00e5 alla id\u00e9er som dyker upp! Det beh\u00f6vs inte! Det r\u00e4cker med att visa p\u00e5 de absurda sv\u00e4ngningarna i \u2019v\u00e4rde\u2019, och den enorma elf\u00f6rbrukningen; allts\u00e5 dess destruktiva p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6 och klimat. Pengar ska vara en samh\u00e4llstj\u00e4nst<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sedan mycket l\u00e4nge p\u00e5g\u00e5r en diskussion om vad pengar \u00e4r. Det enda vi \u2013 folkflertalet \u2013 beh\u00f6ver bry oss om \u00e4r att den fr\u00e4msta funktionen som det vi kallar pengar SKA HA \u00e4r som bytesmedel. De ska, som Silvio Gesell sa, cirkulera i samh\u00e4llet som blodet i m\u00e4nniskokroppen. Ingen ska s\u00e4tta sig p\u00e5 pengarna \u2013 eller dra dem ur realekonomin \u2013 f\u00f6r att sko sig sj\u00e4lv. Pengarna ska vara en samh\u00e4llstj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n Anledningen till att vi s\u00f6ker nya system, nya l\u00f6sningar \u00e4r att det fattas pengar till enskildas basbehov och n\u00f6dv\u00e4ndiga samh\u00e4llsbehov. Det \u00e4r en stor minoritet som har sv\u00e5rt att f\u00e5 en bostad till en dr\u00e4glig kostnad och ocks\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 pengarna att r\u00e4cka till mat av bra kvalitet. Fattigdomen har \u00f6kat i Sverige \u2013 s\u00e5 skulle det inte beh\u00f6va vara! Och; vi beh\u00f6ver inga kr\u00e5ngliga l\u00f6sningar f\u00f6r att l\u00f6sa problemet med penningbrist i realekonomin och samh\u00e4llsekonomin. Det enda vi beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att skilja p\u00e5 bytesmedel\/cirkulationsmedel och vinstmedel. Idag \u00e4r hela det ekonomiska \u2019spelet\u2019 inriktat p\u00e5 att \u00f6ka vinsterna till de redan rika.<\/p>\n\n\n\n Pengar ska cirkulera inom icke-propriet\u00e4ra dom\u00e4ner<\/strong><\/p>\n\n\n\n Idag \u00e4r pengarna till st\u00f6rsta delen digitala och det \u00e4r ju praktiskt s\u00e5 l\u00e4nge vi har str\u00f6m i kablarna och de tekniska hj\u00e4lpmedlen fungerar (swish, kontokort etc.). Men idag \u00e4r vi i h\u00e4nderna p\u00e5 de stora akt\u00f6rerna vars drivkraft \u00e4r att skapa vinster och att h\u00e5lla oss kvar i systemet. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi fria digitala eller analoga\/konkreta pengar.<\/p>\n\n\n\n Pengar ska finnas p\u00e5 olika niv\u00e5er<\/strong><\/p>\n\n\n\n Pengar ska kopplas till realekonomin. Det betyder att vi ska ha ett slags pengar inom lokalsamh\u00e4llet. De ska serva lokala producenter och handlare. Ut\u00f6ver det ska vi ha pengar p\u00e5 regional niv\u00e5, nationell niv\u00e5 och n\u00e5gra starka internationella valutor.<\/p>\n\n\n\n Banker i varje lokalsamh\u00e4llet<\/strong> De ska vara icke-vinstdrivande. H\u00e4r ska folk kunna placera sitt \u2019\u00f6verfl\u00f6d\u2019 till fromma f\u00f6r andra bybor. H\u00e4r l\u00e4gger vi ocks\u00e5 upp en fond… Som sagt: Detta var en mycket kortfattad beskrivning, m\u00e5naden gick f\u00f6r fort!<\/p>\n\n\n\n Nedan f\u00f6ljer en bra artikel som vi f\u00e5tt lov av f\u00f6rfattaren att publicera. Den visar att st\u00e4der, regioner och kommuner kan g\u00e5 f\u00f6re i klimatarbetet n\u00e4r staten inte h\u00e5ller m\u00e5ttet.<\/p>\n\n\n\n Valter Mutt<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u00c4r det k\u00f6rt f\u00f6r demokratin? Tvingas vi acceptera en samh\u00e4llsutveckling alltmer formad av resursstarka lobbyister, megakoncerner, kinesiska statsfonder och annan maktut\u00f6vning bortom demokratisk kontroll?<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r folkvalda inte orkar st\u00e5 upp mot m\u00e4ktiga s\u00e4rintressen och f\u00f6rsvara allm\u00e4nintresset s\u00e5 f\u00e5r vi f\u00f6reteelser som \u201dperversa subventioner\u201d, som det kallas n\u00e4r skattekronor anv\u00e4nds till att subventionera skadlig verksamhet. Exempelvis \u00e4r de \u00e5rliga globala subventionerna av fossilsektorn alltj\u00e4mt betydligt st\u00f6rre \u00e4n de offentliga underst\u00f6d som kommer f\u00f6rnybar energi till del.<\/p>\n\n\n\n Handels- och investeringsavtal<\/strong> som f\u00f6rsv\u00e5rar inf\u00f6randet av sk\u00e4rpt milj\u00f6lagstiftning utg\u00f6r ett annat exempel p\u00e5 hur demokratin avl\u00f6vas p\u00e5 beslutsmakt. Kanske inte s\u00e5 konstigt att uppgivenhet griper omkring sig i v\u00e5r tid och att allt f\u00e4rre k\u00e4nner lust att engagera sig i politiska partier vars fr\u00e4msta funktion numera tycks vara att f\u00f6rvalta det andra, de verkliga makthavarna, gestaltar.<\/p>\n\n\n\n S\u00e4nker vi oss fr\u00e5n den nationella \u2013 och \u00f6vernationella \u2013 niv\u00e5n ner till regioner och kommuner s\u00e5 ter sig emellertid bilden inte l\u00e4ngre lika dyster. H\u00e4r ser vi tv\u00e4rtom hur demokratin tar tillbaka terr\u00e4ng fr\u00e5n marknaden. I rapporten The future is public (2019) fr\u00e5n Transnational Institute i Amsterdam dokumenteras framg\u00e5ngsrika \u00e5terkommunaliseringar av s\u00e5dant som energi, vattenf\u00f6rs\u00f6rjning, bost\u00e4der och avfallshantering fr\u00e5n 2400 kommuner i 58 l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 den lokala niv\u00e5n lyckas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng allm\u00e4nintresset besegra resursstarka s\u00e4rintressen. Ett f\u00e4rskt exempel \u00e4r den lokala folkomr\u00f6stningen i Berlin i september om \u00e5terkommunalisering av de 243000 l\u00e4genheter som h\u00e4rom\u00e5ret s\u00e5ldes ut till multinationella fastighetsbolag. Initiativtagarna lyckades samla in erforderliga 170000 namnunderskrifter f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd en folkomr\u00f6stning, och i denna r\u00f6stade 58 procent f\u00f6r \u00e5terkommunalisering.<\/p>\n\n\n\n En ny kaxighet gror bland<\/strong> v\u00e4rldens lokalpolitiker. New Yorks d\u00e5varande borgm\u00e4stare, Bill de Blasio, tog 2018 initiativ till att st\u00e4mma fem av v\u00e4rldens st\u00f6rsta oljebolag f\u00f6r deras klimatp\u00e5verkan och han yttrade d\u00e5 \u201dvi tar striden direkt till dem som k\u00e4nt till konsekvenserna och medvetet misslett allm\u00e4nheten f\u00f6r att skydda sina vinster\u201d. De klimatsatsningar som sj\u00f6satts p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i kommun-USA \u00e4r ofta avsev\u00e4rt mera ambiti\u00f6sa \u00e4n det som hittills \u00e5stadkommits p\u00e5 nationell niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Och detta g\u00e4ller ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden, inte bara p\u00e5 klimatpolitikens omr\u00e5de utan det kan ocks\u00e5 handla om s\u00e5dant som skydd av allm\u00e4nningar och kamp mot sk\u00f6vling av lokala naturresurser. Amsterdam har som f\u00f6rsta stad i v\u00e4rlden beslutat sig f\u00f6r att stegvis b\u00f6rja till\u00e4mpa den tillv\u00e4xtoberoende ekonomiska modell som den brittiska nationalekonomen Kate Raworth utvecklat i sin bok Donutekonomi och som syftar till att tillgodose grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov utan att de planet\u00e4ra gr\u00e4nserna \u00f6verskrids.<\/p>\n\n\n\n Givet att samtliga kontinenter<\/strong> utom Antarktis best\u00e5r av kommuner, s\u00e5 uppst\u00e5r en betydande f\u00f6r\u00e4ndringskraft n\u00e4r m\u00e5nga lokalpolitiker runtom i v\u00e4rlden b\u00f6rjar dra \u00e5t samma h\u00e5ll. 2004 bildades den v\u00e4rldskommunala organisationen United Cities and Local Governments, en sorts F\u00f6renta kommunerna med huvudkontor i Barcelona. Hemsidan \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r med stor tydlighet hur mycket gr\u00f6nare, kvinnligare och medborgarn\u00e4ra den h\u00e4r internationella organisationen \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med dinosaurier som IMF, WB, WTO, OECD med flera.<\/p>\n\n\n\n Barcelona har blivit n\u00e5got av huvudort f\u00f6r den nya radikala municipalistiska r\u00f6relsen. Staden styrs sedan 2015 av en nydanande medborgarplattform under ledning av borgm\u00e4staren Ada Colau. Hon blev k\u00e4nd f\u00f6r en bredare allm\u00e4nhet n\u00e4r hon efter finanskrisen 2008 st\u00e4llde sig i spetsen f\u00f6r kampen mot massvr\u00e4kningar av hyresg\u00e4ster.<\/p>\n\n\n\n Liknande plattformar<\/strong> bortom det traditionella partiv\u00e4sendet har kommit till makten i en rad kommuner runtom i Sydeuropa och Latinamerika. J\u00e4mst\u00e4lldhet, platt organisation med inslag av direktdemokrati, rotationsprinciper och l\u00f6netak f\u00f6r f\u00f6rtroendevalda d\u00e4r \u00f6verskjutande arvoden g\u00e5r till allm\u00e4nnyttiga \u00e4ndam\u00e5l h\u00f6r till s\u00e5dant som utm\u00e4rker dessa nya plattformspartier. Agendan \u00e4r r\u00f6dgr\u00f6n med tydligt fokus p\u00e5 milj\u00f6utmaningarna och de v\u00e4xande klyftorna men utan -ismer och dogmer, \u00f6ppna tematiska arbetsgrupper driver p\u00e5 politikutvecklingen.<\/p>\n\n\n\n Den som vill f\u00f6rdjupa sig mer i detta rekommenderas en nyutkommen antologi betitlad Or\u00e4dda st\u00e4der \u2013 en guide till den globala municipalistiska r\u00f6relsen (Lode f\u00f6rlag, 2022).<\/p>\n\n\n\n Plastf\u00f6rbrukningen \u00e4r en katastrof som passerat tipping point f\u00f6r l\u00e4nge sedan, Sedan 50-talet har v\u00e4rldens plastproduktion \u00f6kat enormt. \u00c5r 2018 tillverkades 360 miljoner ton plast, varav 62 miljoner ton i EU. l Av all denna plast anv\u00e4nds cirka 40 procent till eng\u00e5ngsprodukter, till exempel matf\u00f6rpackningar och plastp\u00e5sar. l Bara en liten del av all plast (mindre \u00e4n 2 %) \u00e5tervinns, och det \u00e4r inte alla plaster som kan material\u00e5tervinnas. Eftersom naturen inte kan bryta ned plasten \u00e4r<\/strong> plastnedskr\u00e4pning ett av v\u00e5ra st\u00f6rsta milj\u00f6hot. Plastskr\u00e4p som inte tas om hand smulas s\u00f6nder och blir till mikroplaster som skadar milj\u00f6 och djurliv.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r dags att syna \u00e5tervinningsbluffen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n SEDAN 50-TALET HAR VI SL\u00c4NGT MER \u00c4N 6 MILJARDER TON PLAST<\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=fBh2Men9rsg<\/a> 2:09 MINUTER<\/p>\n\n\n\n Bara tv\u00e5 procent av den plast som produceras i v\u00e4rlden \u00e5tervinns och blir till nya f\u00f6rpackningar. F\u00f6lj med in i en v\u00e4rld av kriminella plasthandlare, l\u00f6ften om \u00e5tervinning som inte uppfylls och kopplingar mellan olje- och plastindustrin. Filmen \u00e4r en av tre frist\u00e5ende dokument\u00e4rer om plast som ing\u00e5r i satsningen Why Plastic, ett omfattande internationellt samarbete mellan tv-stationer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. https:\/\/www.svtplay.se\/video\/32889335\/dokument-utifran-atervinningsbluffen<\/a>Vad har v\u00e4rde?<\/h2>\n\n\n\n
<\/ul><\/figure>\n\n\n\n
D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r s\u00e5dana p\u00e5fund som Bitcoin farliga f\u00f6r drivkraften bakom dem \u00e4r att <\/strong>man<\/strong> sj\u00e4lv ska tj\u00e4na pengar p\u00e5 dem. Egot fascineras av hemlighetsmakeriet bakom och egot vill ha mer. <\/strong>R\u00e4dslan \u2013 som ocks\u00e5 \u00e4r egot \u2013 g\u00f6r att du tror att du m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r att kunna f\u00f6rkasta den.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga s\u00e4tter ig\u00e5ng av obskyra sk\u00e4l \u2013 de vill visa upp sig och komma med n\u00e5got genialt som \u00e4nd\u00e5 inte \u00e4r n\u00e5gon l\u00f6sning utan bara f\u00f6rvirrar diskussionen och f\u00f6rst\u00e5elsen.
Hur l\u00e4nge har vi inte pratat om Basinkomst, och om e-kronor utan att p\u00e5 djupet f\u00f6rst\u00e5 varandra eller sakens komplexitet!
Jag menar att GRUNDEN beh\u00f6ver byggas och f\u00f6rst\u00e5s av alla. Sedan \u00e4r det s\u00e4kert inte alls sv\u00e5rt f\u00f6r n\u00e5gra ingenj\u00f6rer, systemtekniker, arkitekter att designa fungerande helhetsl\u00f6sningar. Om ALLA ska h\u00e5lla p\u00e5 att s\u00e4tta sig in i alla nyheter (och sedan tjafsa med varandra om vem som f\u00f6rst\u00e5tt b\u00e4st) s\u00e5 kommer vi inte att hinna l\u00f6sa problemen med F\u00d6R LITE PENGAR I REALEKONOMIN innan det \u00e4r f\u00f6r sent.<\/p>\n\n\n\nOr\u00e4dda st\u00e4der f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e4rlden<\/h1>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/image.jpeg?resize=396%2C333&ssl=1\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nPlasten, ett ol\u00f6st problem i den cirkul\u00e4ra ekonomin<\/h2>\n\n\n\n
och som d\u00e4rf\u00f6r kostar oss mer och mer\u2026 och \u00e4nnu mer s\u00e5 l\u00e4nge vi forts\u00e4tter att anv\u00e4nda plast utan \u00e5tervinning<\/strong><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/bild.png?w=720&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\n\u00c5tervinningsbluffen<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/bild-1.png?w=720&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\n
\u00c5tervinningsbluffen<\/em>. Dokument\u00e4r fr\u00e5n 2021 p\u00e5 SVT Play. Originaltitel: The Recycling Lie.<\/p>\n\n\n\n