{"id":1873,"date":"2024-01-29T14:56:00","date_gmt":"2024-01-29T14:56:00","guid":{"rendered":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/?p=1873"},"modified":"2024-02-29T21:35:54","modified_gmt":"2024-02-29T21:35:54","slug":"vattenvandring-i-hofors-med-dr-rajendra-singh","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2024\/01\/29\/vattenvandring-i-hofors-med-dr-rajendra-singh\/","title":{"rendered":"Vattenvandring i Hofors med Dr Rajendra Singh"},"content":{"rendered":"\n

Projektet Hofors Gr\u00f6na Ring<\/a> t\u00e4nker sig en mogen skog runt Hofors som ett skydd mot b\u00e5de torka och \u00f6versv\u00e4mningar samt en plats f\u00f6r rekreation och naturv\u00e5rd. Och varf\u00f6r inte ordna en promenad kring en del som b\u00e5de \u00e4r viktig<\/strong><\/strong> historiskt och viktig f\u00f6r v\u00e5r hantering av kommande utmaningar?<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
P\u00e5 promenad l\u00e4ngs Lugne\u00e5n i Hofors. Stephen Hinton, Arne Khanna, Dr Rajendra Singh, Dr Ashitosh Tiwari, och Rishab Khanna. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Id\u00e9n till en vattenpromenad kom fr\u00e5n Dr Rajendra Singh. Dr Singh \u00e4r annars k\u00e4nd som ”The waterman of India” (Indiens vattenman). Han vann Magsaysay Award 2001 och Stockholm Water Prize 2015. Han har under l\u00e5ng tid bidragit till att restaurera vattensystem i Indien. <\/p>\n\n\n\n

Vattenvandring \u00e4r en teknik han anv\u00e4nder n\u00e4r han kommer till en ny plats f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng dialog mellan olika intressentgrupper.<\/p>\n\n\n\n

Dr Singh, p\u00e5 bes\u00f6k i Sverige, h\u00f6rde talas om Gr\u00f6na Ring-projektet och best\u00e4mde sig att komma till Hofors p\u00e5 bes\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjade med att presentera en skiss av en m\u00f6jlig vattenvandring, se illustrationen nedan. <\/p>\n\n\n\n

En bra plats att b\u00f6rja promenaden p\u00e5 \u00e4r vid punkt 1 p\u00e5 kartan nedan, d\u00e4r Ho\u00e5n f\u00e5r sitt vatten fr\u00e5n sj\u00f6arna Tolven och Hyen.<\/p>\n\n\n\n

Dr Rajendra Singh f\u00f6reslog att vi skulle provg\u00e5 n\u00e5gra av str\u00e4ckorna och att under tiden diskutera Hofors Gr\u00f6na Ring och v\u00e5r syn p\u00e5 vatten och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
1: Ho\u00e5n f\u00e5r sitt vatten fr\u00e5n Lugne\u00e5n, som i sin tur f\u00e5r vatten fr\u00e5n sj\u00f6n Tolven. 2: sj\u00f6n Tolven mynnar ut i vattensystemet. 3: B\u00f6rjan p\u00e5 r\u00f6ret som leder vattnet till Dammfallet. 4: Turbinhuset vid Dammfallet. 5: Hammardammen, en konstgjord sj\u00f6. 6: Vattenreningsverket. 7: Lugne\u00e5n. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n\n\n
\n
\"\"
Dr Rajendra Singh, vattenmannen, har prisats f\u00f6r sitt arbete med vattenrestaurering.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Dr Singh menar att vi kan l\u00e4ra oss mycket av Indien, d\u00e4r floder \u00e4r heliga. Det \u00e4r inte ovanligt att m\u00e4nniskor g\u00f6r l\u00e5nga pilgrimsf\u00e4rder l\u00e4ngs floderna, fr\u00e5n k\u00e4llan hela v\u00e4gen till havet. <\/p>\n\n\n\n

Han sj\u00e4lv har engagerat hela byar i restaurerin<\/strong>g av vattnets v\u00e4g genom deras omr\u00e5de f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att de har tillr\u00e4ckligt under torka och f\u00f6r att gardera sig n\u00e4r \u00f6versv\u00e4mningar hotar. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskorna i dessa byar har arbetat med olika s\u00e4tt att forma landskapet f\u00f6r att se till att vattnet perkolerar in i jorden ist\u00e4llet f\u00f6r att rinna bort och ta med sig stora m\u00e4ngder matjord.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Den r\u00f6da markeringen visar en m\u00f6jlig del av vattenpromenaden: en rundvandring p\u00e5 fyra kilometer l\u00e4ngs Lugne\u00e5n som mynnar ut i Hammardammen via Dammfallet som f\u00f6rser Hofors med el.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Forsarna gav m\u00f6jlighet att bruka j\u00e4rn<\/h2>\n\n\n
\n
\"\"<\/a>
Dr Singh vid sj\u00f6n Tolven i b\u00f6rjan av vattenvandringen.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Vi redogjorde s\u00e5 gott vi kunde f\u00f6r historien kring vattenv\u00e4gen. F\u00f6r l\u00e4nge sedan, kanske p\u00e5 1400-talet, hade n\u00e5gon visionen att forsarna l\u00e4ngs Ho\u00e5n kunde producera vattenkraft f\u00f6r att anv\u00e4ndas i j\u00e4rnbearbetningen. Hofors \u00e4r faktiskt en av de tidigaste platserna f\u00f6r j\u00e4rnbearbetning i Sverige. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n den visionen v\u00e4xte en j\u00e4rnbearbetningsanl\u00e4ggning fram, som gav syssels\u00e4ttning och v\u00e4lst\u00e5nd \u00e5t m\u00e5nga hundra personer. Orten Hofors v\u00e4xte fram runt j\u00e4rnbruket. Bruket \u00e4r det gr\u00e5a partiet p\u00e5 den sista kartan (8) och upptar numera en stor del av t\u00e4torten.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Det var i b\u00f6rjan av 1900-talet som den sista dammen p\u00e5 str\u00e4ckan gjordes, strax intill d\u00e4r sj\u00f6n Tolven mynnar ut i vattensystemet i den f\u00f6rsta kartan (2). <\/p>\n\n\n\n

Precis bakom den dammen ligger j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Hofors. Tavlan p\u00e5 v\u00e4ggen firar invigningen av j\u00e4rnv\u00e4gen 1859, den f\u00f6rsta i Sverige. Den h\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen hade ocks\u00e5 med metallindustrin att g\u00f6ra: den transporterade koppar fr\u00e5n Falun till hamnen i G\u00e4vle f\u00f6r vidare sj\u00f6transport.<\/p>\n\n\n\n

Vattenniv\u00e5n \u2013 en f\u00f6rsta diskussion<\/h2>\n\n\n\n

Vid dammen norr om j\u00e4rnv\u00e4gstationen fick vi v\u00e5r f\u00f6rsta diskussionspunkt. Under de flesta somrar \u00e4r det bara en r\u00e4nnil, men nu forsade vatten ut i \u00e5n. Detta \u00e4r kanske ett tecken p\u00e5 vad som komma skall i framtiden med instabilare v\u00e4der och h\u00e4ftiga skyfall. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte troligt att Hofors skulle uts\u00e4tts f\u00f6r en \u00f6versv\u00e4mning om Hyen och Tolven tog emot ovanligt stora m\u00e4ngder regnvatten. Med det \u00e4r definitivt n\u00e5got att fundera p\u00e5 vad skulle h\u00e4nda i s\u00e5 fall.<\/p>\n\n\n\n

\n