{"id":1911,"date":"2024-02-29T14:18:03","date_gmt":"2024-02-29T14:18:03","guid":{"rendered":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/?p=1911"},"modified":"2024-06-17T12:35:58","modified_gmt":"2024-06-17T12:35:58","slug":"soderasen-unik-natur-hotas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2024\/02\/29\/soderasen-unik-natur-hotas\/","title":{"rendered":"Hofors p\u00e4rla S\u00f6der\u00e5sen \u2013 unik natur som \u00e4r hotad"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Omr\u00e5det inom den orangea cirkeln \u00e4r i stora drag det som ber\u00f6rs i texten. Inom omr\u00e5det finns ett naturreservat med klapperstensf\u00e4lt, \u00e4r markerat med gr\u00f6nt. S\u00f6der\u00e5sen har tre bergstoppar och ett antal vandringsleder inom omr\u00e5det. Karta fr\u00e5n Lantm\u00e4teriet, MinKarta<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Delar av S\u00f6der\u00e5sen, en uppskattad skogsp\u00e4rla i Hofors kommun med vandringsleder och en trollstig f\u00f6r barn, riskerar att bli ett kalhygge. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Mark\u00e4garen Karl Hedin AB planerar att avverka tv\u00e5 omr\u00e5den om sammanlagt 14 hektar, trots de m\u00e5nga r\u00f6dlistade arterna i omr\u00e5det och trots att delar av de avverkningsanm\u00e4lda omr\u00e5dena har ett riksintresse f\u00f6r naturv\u00e5rd och friluftsliv. <\/p>\n\n\n\n

Milj\u00f6er viktiga f\u00f6r hotade arter riskerar att f\u00f6rst\u00f6ras permanent, n\u00e5got som p\u00e5verkar den biologiska m\u00e5ngfalden i generationer och minskar arters m\u00f6jligheter att \u00f6verleva. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r friluftslivet kommer kalhyggena att f\u00f6rst\u00f6ra naturupplevsen i \u00e5rtionden. <\/p>\n\n\n\n

Den lokala opinionen \u00e4r emot avverkningsplanerna, men som reglerna ser ut kommer L\u00e4nsstyrelsen i G\u00e4vleborg att bevilja dispens fr\u00e5n artskydd och tidigare avverkningsf\u00f6rbud om inte en l\u00f6sning kan hittas. <\/p>\n\n\n\n

Vi v\u00e4djar till Karl Hedin AB att sl\u00e4nga avverkningsplanerna i papperskorgen och l\u00e5ta S\u00f6der\u00e5sen bli ett naturreservat. <\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

F\u00f6rslag: Bilda ett ut\u00f6kat naturreservat<\/h2>\n\n\n\n

Naturskyddsf\u00f6reningen Hofors-Tors\u00e5ker har gentemot L\u00e4nsstyrelsen i G\u00e4vleborg drivit fr\u00e5gan om ett ut\u00f6kat naturreservat p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen, f\u00f6r att skydda den unika floran och andra v\u00e4rden som finns d\u00e4r. L\u00e4nsstyrelsen i G\u00e4vleborg tycker att skogen \u00e4r v\u00e4rd att skyddas och \u00e4r intresserad, men p\u00e5 grund av regeringens bantning av anslagen f\u00f6r naturv\u00e5rd saknas resurser att bilda ett naturreservat. L\u00e4nsstyrelsen kommer med st\u00f6rsta sannolikhet att bevilja Karl Hedin AB:s ans\u00f6kan om dispens fr\u00e5n artskyddet, vilket inneb\u00e4r att de avverkningsanm\u00e4lda ytorna till stor del kommer att kalavverkas.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reningen har ocks\u00e5 uppm\u00e4rksammat V\u00e4stra G\u00e4striklands samh\u00e4llsbyggnadsf\u00f6rvaltning p\u00e5 den uppkomna situationen och beg\u00e4rt att Hofors kommun g\u00e5r in f\u00f6rs\u00f6ker skydda omr\u00e5det. Det skulle vara m\u00f6jligt f\u00f6r kommunen att k\u00f6pa in marken och g\u00f6ra ett kommunalt naturreservat d\u00e4r. Hofors kommun \u00e4r dock fattig och verkar inte kunna bidra med en l\u00f6sning f\u00f6r att skydda skogen.<\/p>\n\n\n\n

Vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Stoppa avverkning i omr\u00e5den d\u00e4r hotade arter finns. <\/li>\n\n\n\n
  2. G\u00f6r en fullv\u00e4rdig artinventering. <\/li>\n\n\n\n
  3. Skydda omr\u00e5det genom att fullf\u00f6lja planerna p\u00e5 ett ut\u00f6kat naturreservat. Ett f\u00f6rslag till gr\u00e4nsdraging finns nedan. De gr\u00f6na prickarna visar fynd av r\u00f6dlistade arter. Det \u00e4r fr\u00e4mst de avverkningsanm\u00e4lda omr\u00e5dena mot Stj\u00e4rnsundsv\u00e4gen som \u00e4r inventerade av ideell naturv\u00e5rd. De r\u00f6dmarkerade omr\u00e5dena \u00e4r avverkningsanm\u00e4lda. Det streckade omr\u00e5det \u00e4r naturreservatet p\u00e5 37 hektar som finns d\u00e4r sedan 1996, som omfattar klapperstensf\u00e4lten. Det st\u00f6rre ljusgr\u00f6na partiet \u00e4r Naturv\u00e5rdsverkets riksintresse f\u00f6r naturv\u00e5rd och frilusftsliv.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
    \"\"
    F\u00f6rslag till skyddat omr\u00e5de inom orange str\u00e4ckning. Gr\u00f6na prickar \u00e4r fynd av r\u00f6dlistade arter, det gr\u00f6na omr\u00e5det \u00e4r riksintresset f\u00f6r naturv\u00e5rd och friluftsliv med naturreservatet gr\u00f6nstreckat i mitten. R\u00f6da omr\u00e5den \u00e4r avverkningsanm\u00e4lda. Bilden \u00e4r ett montage fr\u00e5n flera kartor. Den nedre delen av den orangea markeringen f\u00f6ljer Stj\u00e4rnsundsv\u00e4gen. Riksv\u00e4g 68 syns \u00f6verst till h\u00f6ger. Det lilla m\u00f6rka partiet i mitten till h\u00f6ger \u00e4r den lilla sj\u00f6n \u00c5stj\u00e4rnen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    4 snabba: Varf\u00f6r S\u00f6der\u00e5sens natur m\u00e5ste skyddas <\/h2>\n\n\n\n

    S\u00f6der\u00e5sen \u00e4r en riktig p\u00e4rla, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller biologisk m\u00e5ngfald och f\u00f6r friluftsliv. Skogen hyser m\u00e5nga olika arter, m\u00e5nga av dem \u00e4r r\u00f6dlistade, allts\u00e5 hotade. I omr\u00e5det finns vandringsleder, grillplatser, vilob\u00e4nkar, och \u00e4ven en trollskogsstig f\u00f6r de yngre.<\/p>\n\n\n\n

    1 Floran:<\/strong> Delar av S\u00f6der\u00e5sen har <\/strong>en unik natur, framf\u00f6r allt floran, som har speciella f\u00f6ruts\u00e4ttningar bland annat p\u00e5 grund av den basiska berggrunden som best\u00e5r av gr\u00f6nstenar och \u00e4ven till en mindre del av den ultrabasiska bergarten hoforsit. <\/p>\n\n\n\n

    2 Friluftsliv:<\/strong> Vandringslederna p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen anv\u00e4nds flitigt och tillg\u00e5ngen till t\u00e4tortsn\u00e4ra natur \u00e4r viktigt f\u00f6r kommuninv\u00e5nares och bes\u00f6kares fysiska och psykiska v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n\n\n\n

    3 Tillg\u00e4nglighet:<\/strong> Naturen p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen ligger inom cykelavst\u00e5nd fr\u00e5n stora delar av kommunen. \u00c4ven om terr\u00e4ngen p\u00e5 bergssluttningarna \u00e4r n\u00e5got mer kr\u00e4vande finns det vandringsleder i omr\u00e5det som \u00e4r l\u00e4ttg\u00e5ngna. Omr\u00e5det n\u00e4rmast parkeringen inneh\u00e5ller ett sp\u00e4nnande parti med en trollstig f\u00f6r barnen. <\/p>\n\n\n\n

    4 Biologisk m\u00e5ngfald. <\/strong>M\u00e5nga arter kr\u00e4ver \u00e4ldre skogar f\u00f6r sin livsmilj\u00f6, och n\u00e4r dessa milj\u00f6er f\u00f6rsvinner s\u00e5 f\u00f6rsvinner \u00e4ven arterna. Artutrotningen i v\u00e4rlden g\u00e5r v\u00e4ldigt fort. Enligt konventionen om biologisk m\u00e5ngfald, som Sverige har skrivit p\u00e5, ska vi spara 30 procent av representativa naturmilj\u00f6er. Skogar som den i S\u00f6der\u00e5sen h\u00f6r till det som m\u00e5ste bevaras. <\/p>\n\n\n\n

    Rapportering i medier<\/h2>\n\n\n\n

    Naturmorgon i Sveriges Radios P1 hade den 17 februari ett \u00e5tta minuter l\u00e5ngt inslag om S\u00f6der\u00e5sen som var v\u00e4ldigt informativt. Lyssna g\u00e4rna! <\/p>\n\n\n\n

    Klicka h\u00e4r<\/a> f\u00f6r l\u00e4nk till inslaget.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c4ven Skydda skogen har skrivit en artikel om den senaste utvecklingen. L\u00e4s den h\u00e4r.<\/a> <\/p>\n\n\n\n

    Detta har h\u00e4nt<\/h2>\n\n\n\n

    \u00c4garen till delar av skogen p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen, Karl Hedin AB, avverkningsanm\u00e4lde delar av omr\u00e5det 2021. Avverkningsanm\u00e4lningen drogs tillbaka efter det att ideell naturv\u00e5rd rapporterat in r\u00f6dlistade arter som orkid\u00e9n kn\u00e4rot till Artportalen och uppm\u00e4rksammat Skogsstyrelsen p\u00e5 fynden. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 kom dock f\u00f6retaget tillbaka med tv\u00e5 nya avverkningsanm\u00e4lningar. Lagen f\u00f6rbjuder p\u00e5verkan av kn\u00e4rotens livsmilj\u00f6 utan dispens fr\u00e5n l\u00e4nsstyrelsen. <\/p>\n\n\n\n

    De artfynd som bland andra Naturskyddsf\u00f6reningen Hofors-Tors\u00e5ker och Stj\u00e4rnsunds skogsgrupp gjorde har bekr\u00e4ftats av Skogsstyrelsen som har beslutat om avverkningsf\u00f6rbud p\u00e5 n\u00e4stan hela det ena omr\u00e5det som \u00e4r avverkningsanm\u00e4lt och p\u00e5 en tredjedel av det andra. <\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6der\u00e5sen \u00e4r en s\u00e5 kallad kontinuitetsskog, som inte har utsatts f\u00f6r det moderna skogsbruket med kalavverkning och markberedning. Skogar av den typen \u00e4r en f\u00f6rsvinnande liten del av all skog i Sverige idag. Om man f\u00f6ljer riksgenomsnittet i landet \u00e4r 85 procent av skogarna i Hofors h\u00e5rt brukade och har l\u00e5g biodiversitet. De flesta skogar \u00e4r allts\u00e5 utarmade, saknar biologisk m\u00e5ngfald, och v\u00e4ntas inte kunna komma tillbaka till sina naturliga tillst\u00e5nd p\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid, kanske aldrig. <\/p>\n\n\n\n

    Mer om S\u00f6der\u00e5sen<\/h2>\n\n\n\n

    I underlagen till f\u00f6rslaget till reservatsbildning har Barbro Risberg, ordf\u00f6rande f\u00f6r Naturskyddsf\u00f6reningen Hofors-Tors\u00e5ker, beskrivit S\u00f6der\u00e5sen och dess flora, geologi, mytbildning med mera. Nedanst\u00e5ende information \u00e4r till stor del h\u00e4mtad fr\u00e5n hennes skrivelser till L\u00e4nsstyrelsen i G\u00e4vleborg samt V\u00e4stra G\u00e4striklands samh\u00e4llsbyggnadsf\u00f6rvaltning:<\/p>\n\n\n\n

    En g\u00e5ng i tiden n\u00e4r den senaste nedisningen var p\u00e5 v\u00e4g att ta slut stack de tre topparna p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen upp som \u00f6ar ur ishavet. Vartefter landet h\u00f6jde sig efter att ha varit nedtyngt av ismassorna blev berget st\u00f6rre och h\u00f6gre. Ibland stannade landh\u00f6jningen upp en period och stranden blev liggande p\u00e5 samma niv\u00e5 under flera \u00e5r. D\u00e5 spolade havsv\u00e5gorna bort allt l\u00f6st material och bara st\u00f6rre stenar och block blev kvar. Det var s\u00e5 de stora klapperstensf\u00e4lten bildades. Havsisarnas kraft hj\u00e4lpte ocks\u00e5 till att skjuta upp stenmassorna p\u00e5 vissa st\u00e4llen. P\u00e5 bergssluttningen mot \u00f6st och nordost finns klapperstensf\u00e4lt i olika storlekar p\u00e5 tolv olika niv\u00e5er som visar hur berget h\u00f6jt sig ur havet. Det bortspolade finare materialet avsattes p\u00e5 havsbottnen och utg\u00f6r idag den b\u00f6rdiga odlingsjorden p\u00e5 Tors\u00e5kerssl\u00e4tten.<\/p>\n\n\n\n

    Geologi<\/h2>\n\n\n\n

    P\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen finns inslag av basiska vulkaniska bergarter som har omvandlats till gabbro, diorit, amfibolit och serpentinsten. De ger en gr\u00f6naktig f\u00e4rg n\u00e4r de repas och kallas ofta gr\u00f6nsten i botaniska sammanhang. Gr\u00f6nstenar har ett h\u00f6gre inneh\u00e5ll av basiska mineral som kalk och magnesiumoxid \u00e4n \u00f6vriga urbergsbergarter. Det g\u00f6r att gr\u00f6nstensomr\u00e5den, trots att de \u00e4r sv\u00e5rvittrade, \u00e4r mycket betydelsefulla f\u00f6r vissa v\u00e4xters utbredning.<\/p>\n\n\n\n

    Gr\u00f6nstenar finns inte bara p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen utan i flera av Tors\u00e5kersbygdens berg. P\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen finns ocks\u00e5 en f\u00f6rekomst av den ultrabasiska serpentinsten som kallas hoforsit. Den basiska p\u00e5verkan f\u00f6rst\u00e4rks genom att berget p\u00e5 flera st\u00e4llen p\u00e5verkas av r\u00f6rligt markvatten och k\u00e4llvatten.<\/p>\n\n\n\n

    Flora<\/h2>\n\n\n\n

    Inom omr\u00e5det finns m\u00e5nga arter som \u00e4r knutna till den basiska berggrunden. Det finns ett stort inslag av r\u00f6dlistade arter och arter som h\u00e4r befinner sig utanf\u00f6r sitt sammanh\u00e4ngande svenska utbredningsomr\u00e5de. Som exempel kan tas den sydliga vipp\u00e4rten och fj\u00e4llv\u00e4xten klippbr\u00e4cka. Detaljer om floran finns i omr\u00e5desbeskrivningarna nedan. Se artfynd i slutet av den h\u00e4r artikeln. <\/p>\n\n\n\n

    Friluftsliv<\/h2>\n\n\n\n

    Inom det omr\u00e5de som vi h\u00e4r beskriver finns v\u00e4lbyggda stigar och leder som g\u00f6r omr\u00e5det tillg\u00e4ngligt f\u00f6r r\u00f6rligt friluftsliv. Stigarna tar en till alla de platser som beskrivs i texten. De byggdes p\u00e5 ideell grund av Sven-Olov Carlsson p\u00e5 1980-talet. Den stig som kallas Klapperstensleden utg\u00e5r fr\u00e5n en iordningsst\u00e4lld parkeringsplats. Till parkeringen finns V\u00e4gverkets skyltning b\u00e5de fr\u00e5n v\u00e4g 68 och fr\u00e5n Stj\u00e4rnsundsv\u00e4gen. I det avverkningsanm\u00e4lda omr\u00e5det I finns en \u201dtrollskog\u201d f\u00f6r barn d\u00e4r vandringar med barngrupper brukar f\u00f6retas av Pia M\u00f6ller Andersen. D\u00e4r finns ocks\u00e5 vindskydd och grillplats.<\/p>\n\n\n\n

    Myter och folktro<\/h2>\n\n\n\n

    S\u00f6der\u00e5sen har varit en levande del i tidigare Tors\u00e5kersbors verklighet och fantasi. F\u00f6rr i tiden r\u00f6rde sig ofta m\u00e4nniskor p\u00e5 berget, som ligger n\u00e4ra flera byar. H\u00e4r vallades kor och kolades milor, ensamarbete som kanske kunde vara skr\u00e4mmande ibland, s\u00e4rskilt n\u00e4r m\u00f6rkret f\u00f6ll. Det finns m\u00e5nga skr\u00f6nor och s\u00e4gner om troll och j\u00e4ttar h\u00e4r och inte minst om S\u00f6der\u00e5sfrun som h\u00e4rskade \u00f6ver bergets malmtillg\u00e5ngar. Den mest spridda ber\u00e4ttelsen \u00e4r den om en stor malmfyndighet som ska finnas h\u00e4r. Oftast har det handlat om silver och koppar men ocks\u00e5 om j\u00e4rn. <\/p>\n\n\n\n

    Enligt s\u00e4gnen ska h\u00e4r finnas en lika stor fyndighet av j\u00e4rn som i Bispberg n\u00e4ra S\u00e4ter. Det ber\u00e4ttas ocks\u00e5 om flera personer som n\u00e4r de varit ensamma p\u00e5 berget sett till exempel silver som g\u00e5tt i dagen. Antingen har de efter det inte hittat tillbaka hem eller inte funnit v\u00e4gen tillbaka till fyndplatsen. Det f\u00f6rklarades med att trollen vaktade \u00f6ver sitt silver och f\u00f6rv\u00e4nde synen p\u00e5 den som ville komma \u00e5t det. Den nutida \u201dtrollskogen\u201d f\u00f6r barn \u00e4r v\u00e4l den sista p\u00e5minnelsen om trollen p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen.<\/p>\n\n\n\n

    Omr\u00e5det best\u00e5r av strandterrasser och vidstr\u00e4ckta klapparstensf\u00e4lt har uppkommit d\u00e5 berget \u00f6verspolats av havet under slutet av istiden. Terr\u00e4ngen \u00e4r ocks\u00e5 fylld av stora flyttblock som \u00e4ven de \u00e4r sp\u00e5r av istiden. Berggrunden p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen inneh\u00e5ller kalk, vilket bidragit till en ovanlig flora med arter som klippbr\u00e4cka<\/a>, backskafting<\/a> och f\u00e5gelstarr<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6der\u00e5sen ligger i Tors\u00e5kers bergslag och p\u00e5 flera st\u00e4llen finns \u00f6vergivna gruvschakt efter j\u00e4rnmalmsbrytning. P\u00e5 berget finns \u00e4ven rikligt med\u00a0kolbottnar<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

    Mer om naturen p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen<\/h2>\n\n\n\n

    Om man fr\u00e5n Klapperstensledens b\u00f6rjan f\u00f6ljer stigen uppf\u00f6r berget kommer man till ett omr\u00e5de d\u00e4r finns ett stort best\u00e5nd av Tors\u00e5kersbergens speciella blomma, vipp\u00e4rten, en \u00e4rtbuske som blir cirka en halvmeter h\u00f6g, som blommar vid midsommartid. I gr\u00f6nstensbergen i Tors\u00e5ker finns 13 v\u00e4xtplatser f\u00f6r vipp\u00e4rt. Norr om Tors\u00e5ker \u00e4r endast tv\u00e5 lokaler k\u00e4nda, Kungsberget i J\u00e4rbo och Sjuberget i Alfta. Arten har en sydlig utbredning i landet men \u00e4r \u00f6verallt s\u00e4llsynt. Efter senaste revisionen av r\u00f6dlistan hamnade den i kategorin NT, n\u00e4ra hotad.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e4ra vipp\u00e4rten st\u00e5r ocks\u00e5 flera plantor av \u00e5sstarr, som har kategori VU i r\u00f6dlistan, den \u00e4r s\u00e5rbar. I brantomr\u00e5det \u00e4r det gott om getrams, sl\u00e5tterfibbla, vanlig brudsporre, kattfot, tj\u00e4rblomster och k\u00e4ringtand. Mindre inslag finns av sm\u00e5ormbunkarna h\u00e4llebr\u00e4ken, svartbr\u00e4ken och gaffelbr\u00e4ken. \u00c4ven kambr\u00e4ken \u00e4r funnen h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    En bit l\u00e4ngre ned i branten finns en flat h\u00e4ll. P\u00e5 den v\u00e4xer tv\u00e5 arter som inte har n\u00e5gon annan k\u00e4nd v\u00e4xtplats i l\u00e4net, fj\u00e4llv\u00e4xten klippbr\u00e4cka och liten fetknopp. P\u00e5 h\u00e4llen v\u00e4xer ocks\u00e5 getrams, h\u00e4llebr\u00e4ken, sandviol, harmynta och backtrav.<\/p>\n\n\n\n

    I den nedre delen av berget mot Stj\u00e4nsundsv\u00e4gen finns fuktiga v\u00e4gkanter med arter som agns\u00e4v, tagels\u00e4v, \u00e5sstarr, f\u00e5gelstarr, jungfru Marie nycklar, darrgr\u00e4s och backskafting. Bredvid v\u00e4gen rinner en b\u00e4ck och i n\u00e4rheten av den v\u00e4xer stor bl\u00e5klocka, vanlig brudsporre, s\u00e5rl\u00e4ka och gr\u00f6nkulla. I den
    \u00f6vre delen har v\u00e4gkanterna och mittstr\u00e4ngen en \u00e4ngsartad flora med h\u00e5rstarr, dv\u00e4rglummer, m\u00e5nl\u00e5sbr\u00e4ken och v\u00e5rfinger\u00f6rt.<\/p>\n\n\n\n

    Skogen uppep\u00e5 berget \u00e4r en \u00e4ldre kalkbarrskog med naturskogskarakt\u00e4r. Det \u00e4r unikt att den v\u00e4xer p\u00e5 en ultrabasisk bergart. Det finns stora klippformationer, som best\u00e5r av serpentinsten av den typ som kallas hoforsit. Skogen har en h\u00f6g bonitet med undantag av v\u00e4stra delen som utg\u00f6rs av mager h\u00e4llmarkstallskog. Talrika tallar \u00e4r \u00f6ver 150 \u00e5r, enstaka \u00f6ver 200 \u00e5r. Skogen \u00e4r olik\u00e5ldrig och naturlig f\u00f6ryngring p\u00e5g\u00e5r. Den har inte utsatts f\u00f6r moderna skogsbruksmetoder, f\u00f6rutom en lindrig r\u00f6jning under de senaste fem\u2013tio \u00e5ren. I de blockiga partierna finns gott om h\u00e4nglavar.<\/p>\n\n\n\n

    Om man vid Klapperstensledens b\u00f6rjan f\u00f6ljer stigen uppf\u00f6r berget kommer man till ett stigsk\u00e4l d\u00e4r h\u00f6ger leder till klapperstensf\u00e4lten och v\u00e4nster efter en knapp kilometer till en skylt med texten UTSIKT. G\u00e5r man ner i branten h\u00e4r \u00f6ppnar sig utsikten \u00f6ver Tors\u00e5kersbygden och den plana kustsl\u00e4tten som str\u00e4cker sig \u00e4nda ut mot G\u00e4vle. H\u00e4r sluttar det ner\u00e5t med branter omv\u00e4xlande med h\u00e4llmarker. Mindre tallar och enbuskar dominerar men ocks\u00e5 l\u00e5gvuxna vildrosor av arterna nyponros och kanelros. <\/p>\n\n\n\n

    Artfynd p\u00e5 S\u00f6der\u00e5sen<\/h2>\n\n\n\n

    VU = s\u00e5rbar, NT = n\u00e4ra hotad, fr\u00e5n Artdatabankens r\u00f6dlista
    S = Signalart f\u00f6r skyddsv\u00e4rd skog, Skogsstyrelsen
    F = nationellt fridlyst<\/p>\n\n\n\n

    Information om de olika markeringarna efter tabellen.<\/p>\n\n\n\n

    A-G<\/strong><\/td>H-N<\/strong><\/td>P-<\/strong>\u00d6<\/td><\/tr>
    Agns\u00e4v
    Backskafting
    Backtrav
    Bergglim
    Bl\u00e5sflikmossa, S<\/strong>
    Bl\u00e5sippa, S<\/strong>
    Blek stj\u00e4rnmossa, S<\/strong>
    Bollvitmossa,S<\/strong>
    Bronshjon, S<\/strong>
    Darrgr\u00e4s
    Dropptaggsvamp, S<\/strong>
    En
    F\u00e5gelstarr
    Fj\u00e4llig gytterlav
    Fj\u00e4llig taggsvamp, S<\/strong>
    Gaffelbr\u00e4ken
    Garnlav, NT<\/strong>
    Getrams
    Gr\u00f6nkulla, S, F<\/strong>
    Guldlockmossa, S<\/strong><\/td>
    H\u00e4llebr\u00e4ken
    Harmynta
    Jungfru Marie Nycklar, S, F<\/strong>
    Kalktujamossa
    Kambr\u00e4ken
    Kanelros
    K\u00e4rlv\u00e4xter
    K\u00e4rrfibbla, S<\/strong>
    Kattfot
    Kattfotslav, S<\/strong>
    Klippbelonia
    Klippbr\u00e4cka
    Kn\u00e4rot, VU
    Korallblylav S<\/strong>
    Liten fetknopp
    Liten spiklav, S<\/strong>
    Malmblockslav
    M\u00e5nl\u00e5sbr\u00e4ken, NT<\/strong>
    Mossor
    Motaggsvamp, NT<\/strong>
    Nattviol ,F<\/strong>
    Nordlig p\u00e4ronlav
    Nyponros
    <\/td>    		Platt fj\u00e4dermossa, S<\/strong>
    R\u00f6dgul trumpetsvamp, S<\/strong>
    Rynkskinn, VU
    Sandviol, NT
    Skogsnycklar, S,F
    Skogstrappmossa,NT
    Sl\u00e5tterfibbla,NT<\/strong>
    Sp\u00e4d frullania
    Spillkr\u00e5ka,NT<\/strong>
    Svartbr\u00e4ken
    Svavelriska,S<\/strong>
    Tall
    Tj\u00e4rblomster
    Tret\u00e5ig hackspett, NT
    Tv\u00e5blad, S, F
    Ullticka,NT<\/strong>
    Valldaggk\u00e5pa
    V\u00e5rfinger\u00f6rt
    Vedticka,S<\/strong>
    Vildlin
    Vipp\u00e4rt, NT<\/strong>
    Vit levermosslav
    \u00c5sstarr, VU<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

    R\u00f6dlistad, fridlyst och signalarter<\/h2>\n\n\n\n

    Artdatabankens r\u00f6dlista: <\/strong>R\u00f6dlistan \u00e4r en bed\u00f6mning av hur stor risken \u00e4r att arter d\u00f6r ut. Bed\u00f6mningen g\u00f6rs utifr\u00e5n internationellt vedertagna kriterier som baseras p\u00e5 flera olika riskfaktorer. En vanlig art kan bli r\u00f6dlistad p\u00e5 grund av att populationen minskat kraftigt. \u00c4ven arter som inte minskar, men som \u00e4r s\u00e4llsynta och har en mycket begr\u00e4nsad f\u00f6rekomst kan bli r\u00f6dlistade. Arter som bed\u00f6ms enligt r\u00f6dlistningskriterierna kan hamna i en av f\u00f6ljande kategorier: LC (livskraftig), DD (kunskapsbrist), NT (n\u00e4ra hotad), VU (s\u00e5rbar), EN (starkt hotad), CR (akut hotad) eller RE (nationellt utd\u00f6d). En r\u00f6dlistad art \u00e4r inte automatiskt skyddad eller fridlyst. R\u00f6dlistan anv\u00e4nds som underlag i olika sammanhang bland annat som del av myndigheters beslutsunderlag n\u00e4r de bed\u00f6mer vilka arter som beh\u00f6ver skyddas genom till exempel fridlysning. Mer om r\u00f6dlistan kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

    Nationellt fridlysta arter: <\/strong>Syftet med fridlysning \u00e4r att skydda en v\u00e4xt- eller djurart som riskerar att f\u00f6rsvinna eller uts\u00e4ttas f\u00f6r plundring. Fridlysning kan ocks\u00e5 ske f\u00f6r att uppfylla internationella \u00e5taganden. De regler som anger vilka arter som \u00e4r fridlysta finns i artskyddsf\u00f6rordningen (2007:845), som \u00e4r en lag under Milj\u00f6balken. Cirka 585 av de cirka 50 000 k\u00e4nda v\u00e4xt- och djurarterna i Sverige \u00e4r fridlysta i hela landet. Alla orkid\u00e9er, groddjur, kr\u00e4ldjur, fladderm\u00f6ss och vilda f\u00e5glar \u00e4r fridlysta. Ytterligare 43 v\u00e4xt- och djurarter \u00e4r fridlysta i vissa l\u00e4n. Mer om fridlysning finns p\u00e5 Naturv\u00e5rdsverkets webbplats<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

    Signalarter:<\/strong> Signalarter \u00e4r arter som visar p\u00e5 h\u00f6ga naturv\u00e4rden. De \u00e4r inte r\u00f6dlistade utan anv\u00e4nds praktiskt f\u00f6r att lokalisera och urskilja omr\u00e5den som \u00e4r v\u00e4rda att skyddas. L\u00e4s mer om naturv\u00e5rdsarter, som \u00e4r signalarter, fridlysta arter och r\u00f6dlistade arter, p\u00e5 Skogsstyrelsens webbplats<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

    Kommentarer till S\u00f6der\u00e5sens artlista<\/h2>\n\n\n\n

    Agns\u00e4v <\/strong>\u00e4r vanlig vid kusten i G\u00e4strikland och vid Dal\u00e4lven. I inlandet finns endast en
    handfull k\u00e4nda v\u00e4xtplatser.<\/p>\n\n\n\n

    Backskafting <\/strong>\u00e4r mycket s\u00e4llsynt i G\u00e4strikland. Det finns i tv\u00e5 omr\u00e5den, S\u00f6der\u00e5sen och
    \u00d6stef\u00e4rnebo. B\u00e5da omr\u00e5dena har den basiska bergarten gabbro gemensamt.<\/p>\n\n\n\n

    Vipp\u00e4rt <\/strong>\u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n 13 lokaler i Tors\u00e5kersbergen. L\u00e4ngre norrut i Sverige \u00e4r endast tv\u00e5
    lokaler k\u00e4nda, Kungsberget i J\u00e4rbo och Sjuberget i Alfta. Ingen av v\u00e4xtplatserna i Tors\u00e5ker
    har ett lagligt skydd. Arten har en sydlig utbredning i landet men \u00e4r \u00f6verallt s\u00e4llsynt. Efter
    senaste revisionen av r\u00f6dlistan hamnade den i kategorin NT, n\u00e4ra hotad.
    Klippbr\u00e4cka<\/strong> som har sin huvudutbredning i fj\u00e4llkedjan och liten fetknopp<\/strong> har h\u00e4r sina
    enda k\u00e4nda v\u00e4xtplatser i G\u00e4vleborgs l\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c5sstarr <\/strong>\u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n elva lokaler i G\u00e4strikland, fem av dem finns i Tors\u00e5kersbergen.<\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n\n\n\n

    K\u00e4llor: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Naturskyddsf\u00f6reningen Hofors-Tors\u00e5kers ordf\u00f6rande Barbro Risbergs underlag till f\u00f6rslag till reservatsbildning samt skrivelse till V\u00e4stra G\u00e4striklands samh\u00e4llsbyggnadsf\u00f6rvaltning<\/p>\n\n\n\n

    Mark- och milj\u00f6domstolen, \u00d6stersunds tingsr\u00e4tt, domar f\u00f6r m\u00e5l M 3757-22 och M 3719-22<\/p>\n\n\n\n

    Beslut Skogsstyrelsen g\u00e4llande A 34616-2022 fr\u00e5n 221019 och A 37176-2022 fr\u00e5n 221109 <\/p>\n\n\n\n

    Karl Hedin AB:s dispensans\u00f6kan till L\u00e4nsstyrelsen i G\u00e4vleborg fr\u00e5n 231018<\/p>\n\n\n\n

    Naturv\u00e5rdsverkets kartverktyg <\/a>f\u00f6r skyddad natur, klicka i rutan f\u00f6r riksintressen f\u00f6r naturv\u00e5rd<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Delar av S\u00f6der\u00e5sen, en uppskattad skogsp\u00e4rla i Hofors kommun med vandringsleder och en trollstig f\u00f6r barn, riskerar att bli ett kalhygge. Mark\u00e4garen Karl Hedin AB planerar att avverka tv\u00e5 omr\u00e5den om sammanlagt 14 hektar,...<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1996,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":true,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[23,24,15,25],"tags":[],"class_list":["post-1911","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hofors","category-hofors-grona-ring","category-nyheter","category-soderasen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/soderasen.jpeg?fit=640%2C360&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-uP","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1911"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2158,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1911\/revisions\/2158"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1996"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1911"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1911"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}