![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/06\/gladare-m-e.jpg?w=720&ssl=1\")
I detta numret kommer vi att f\u00f6rdjupa resonemanget om det ekonomiska systemet och dess effekter p\u00e5 v\u00e5ra liv och planetens. Under detta m\u00e4rkliga \u00e5r \u2013 Corona\u00e5ret (hoppas vid Gud att det inte blir fler) \u2013 har vi tr\u00e4nat oss i att skala av och skala ner. Jag tror att det \u00e4r m\u00e5nga som f\u00e5tt djupare insikter om vad livet: Livet, handlar om. Borde handla om.
D\u00e4rf\u00f6r ska vi f\u00f6lja v\u00e5r plan som \u00e4r (med vissa utsv\u00e4vningar) att behandla ett basbehovs-omr\u00e5de i taget. I detta nummer \u00e4r bostaden i fokus. Vi ska unders\u00f6ka effekterna av den kapitalistiska marknadsekonomin med sina skuld- och vinstdrivna pengar p\u00e5 byggandet och boendet genom att visa exempel p\u00e5 hur storf\u00f6retag k\u00f6per upp stora fastighetsbest\u00e5nd i Sverige idag.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
Som du redan anar blir det en kritisk historia \u2013 inte s\u00e4rskilt uppiggande \u2013 men relevant! Vi stannar inte d\u00e4r utan g\u00e5r vidare och presenterar en motbild: En byggemenskap i Bohusl\u00e4n som realiserats med hj\u00e4lp av alternativa finansieringsformer och en hel del j\u00e4vlar anamma. Hogsl\u00e4tts V\u00e4nboende Kooperativ Hyresg\u00e4stf\u00f6rening \u00e4r ett str\u00e5lande exempel p\u00e5 hur vi tillsammans kan slingra oss ur den kulturella ramen och skapa nya system f\u00f6r byggande och boende. Men f\u00f6rst till de tv\u00e5 olika ekonomierna:<\/p>\n\n\n\n
Oikonomia och Krematistik<\/h5>\n\n\n\n
Redan de gamla grekerna\u2026 Aristoteles som levde under 300-talet f.Kr. oroade sig f\u00f6r ett nytt fenomen som var under uppsegling: Privat\u00e4gda pengar utl\u00e5nade mot en kostnad kallad r\u00e4nta. F\u00f6r att f\u00f6rklara vad han s\u00e5g och varf\u00f6r det bekymrade honom, anv\u00e4nde han tv\u00e5 olika namn p\u00e5 ekonomi: Det ena kallade han ’oikonomia’, det andra ’krematistik’. Han beskrev skillnaden mellan dessa tv\u00e5 f\u00f6r sina samtida. De som hittills levt i det oikonomiska systemet d\u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgraden var h\u00f6g och pengar en marginell f\u00f6reteelse. Men nu h\u00f6ll n\u00e5got nytt p\u00e5 att h\u00e4nda! Ett nytt fenomen som skulle komma att kasta sin skugga \u00f6ver v\u00e4rlden i \u00e5rtusenden\u2026
Aristoteles menade att vi m\u00e4nniskor skulle komma att f\u00e5 problem p\u00e5 grund av ’skuldpengars’ inf\u00f6rande i samh\u00e4llsekonomin.<\/p>\n\n\n\n
Med dessa privat\u00e4gda pengar som l\u00e5nades ut och skulle betalas tillbaka med mer \u00e4n man l\u00e5nat, det vill s\u00e4ga med vinst i form av r\u00e4nta, skulle det ju g\u00e5 att skapa nya pengar i all o\u00e4ndlighet. Nu skulle m\u00e4nniskor komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med p\u00e5hittade, och d\u00e4rmed f\u00f6rlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om.<\/em><\/p>\n\n\n\n Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle m\u00e4nniskor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa o\u00e4ndliga v\u00e4rden, menade Aristoteles. Herman Daly anv\u00e4nder Aristoteles analys och g\u00f6r en beskrivning av oikonomia respektive krematistik p\u00e5 ett s\u00e4tt som tydligg\u00f6r de stora dragen i, och skiljelinjerna mellan, tv\u00e5 helt olika system, med sinsemellan mycket olika s\u00e4tt att se p\u00e5 m\u00e4nniskan, samh\u00e4llet och naturen.<\/p>\n\n\n\n Oikonomia <\/strong>\u00e4r inriktad p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjning av m\u00e4nniskors basbehov och uth\u00e5llig hush\u00e5llning med naturens resurser. Inom Ursprungsfolkens r\u00e5d finns ledorden: Seven generations ahead \u2013 sju generationer fram\u00e5t \u2013 b\u00f6r man t\u00e4nka innan man g\u00f6r n\u00e5gra drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar i milj\u00f6n eller livsm\u00f6nstret. Inom O \u00e4r m\u00e4nniskan en social varelse och samarbete \u00e4r sj\u00e4lva fundamentet f\u00f6r det gemensamma livet. M\u00e4nniskan finns i relation till sina medm\u00e4nniskor, men ocks\u00e5 i relation till gudomen och den omgivande naturen med dess v\u00e4xt- och djurliv. M\u00e4nniskan \u00e4r en av m\u00e5nga arter p\u00e5 jorden. Hennes ansvar \u00e4r att hush\u00e5lla och f\u00f6rvalta, med h\u00e4nsyn till helheten. Jorden \u00e4r b\u00e5de \u00e4rvd av de f\u00f6rlevande och l\u00e5nad av de efterlevande. Jorden har begr\u00e4nsade resurser och sinnrika ekologiska samband som kr\u00e4ver respekt och f\u00f6rsiktighet i hanteringen. N\u00e4r det g\u00e4ller byten m\u00e4nniskor emellan, s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena j\u00e4mlika och b\u00e5da f\u00f6rv\u00e4ntas vinna p\u00e5 bytet. Tidsuppfattningen \u00e4r cirkul\u00e4r liksom naturens andra kretslopp. Om pengar anv\u00e4nds inom oikonomia s\u00e5 \u00e4r det som bytesmedel eller rituella objekt. Fokus \u00e4r helt och h\u00e5llet p\u00e5 realekonomin.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Krematistikens <\/strong>syfte \u00e4r ett helt annat. N\u00e4mligen: En \u00f6kning av penningm\u00e4ngden, en f\u00f6rr\u00e4ntning av det privata kapitalet. Synen p\u00e5 m\u00e4nniskan \u00e4r att han (jag kan inte skriva hon eftersom detta \u00e4r ett patriarkalt system) \u00e4r individualist, materialist och f\u00f6rnuftig (styrd av huvudet). Vi m\u00e4nniskor \u00e4r utkastade ur paradiset och har ett skuldfyllt f\u00f6rh\u00e5llande till den ende (patriarkale) Guden. Samtidigt \u00e4r vi hans st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 jorden och kan anv\u00e4nda dess resurser f\u00f6r v\u00e5r privata vinnings skull. Jorden \u00e4r liksom en spelplan, d\u00e4r vars och ens egenintresse skapar en konkurrenssituation som leder till utveckling. Resurserna \u00e4r o\u00e4ndliga. Skulle man st\u00f6ta p\u00e5 problem s\u00e5 l\u00f6ses de, f\u00f6rr eller senare, med hj\u00e4lp av m\u00e4nniskans intelligens och teknisk utveckling. Livet \u00e4r inriktat p\u00e5 framtiden, tidsuppfattningen \u00e4r linj\u00e4r. Man tror p\u00e5 evig tillv\u00e4xt. Byten m\u00e4nniskor emellan \u00e4r hierarkiska liksom hela den sociala strukturen. Fokus \u00e4r p\u00e5 pengar och inte p\u00e5 natur- eller m\u00e4nskliga resurser. M\u00e4nniskans samh\u00e4lle finns till f\u00f6r produktion, varubyten och konsumtion, med den underliggande agendan privat vinst.<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201dEn apa som byter grejer.\u201d<\/strong> \u201dF\u00f6r en av dagens ekonomer saknar distinktionen ovan relevans eftersom han menar att det stora uppt\u00e4ckten inom modern ekonomisk vetenskap \u00e4r att krematistik \u00e4r oikonomia tack vare Den osynliga handen. Inom det akademiska \u00e4mnet ekonomi studerar man p\u00e5 en g\u00e5ng manipulation av \u00e4gande och rikedom i syfte att maximera vinsterna och hur folket som helhet vinner p\u00e5 denna manipulering. Krematistiken syftar d\u00e4rmed till att assimilera oikonomia.\u201d<\/em> N\u00e4r Berlinmuren f\u00f6ll eller slogs s\u00f6nder och rasade, visste jublet i v\u00e4stv\u00e4rlden inga gr\u00e4nser. \u00c4ntligen skulle de stackars inh\u00e4gnade \u00f6sttyskarna; Ossis, f\u00e5 ta del av v\u00e4stv\u00e4rldens fria och f\u00e4rgstarka liv. Jag unnade dem det, verkligen! Samtidigt blev jag r\u00e4dd. Tanken som skr\u00e4mde mig var att nu hade Kapitalismen segrat<\/strong>. Nu var den den enda \u00f6verordnade ideologin i v\u00e4rlden. Hur h\u00e4nger staten och kapitalet ihop? Lyssna p\u00e5 ett utsnitt av Martin H\u00f6glunds sommarprat den 7 augusti: sverigesradio.se<\/a>… 42:54 \u2013 57:20<\/p>\n\n\n\n Och nu till n\u00e5got helt annat som man brukar s\u00e4ga. Ett klipp ur en v\u00e4ldigt speciell kalender som Leif och Anders gjorde 2018. Vi tyckte det passade att \u00e5terbruka den! Det kommer vi att g\u00f6ra \u00e4ven i n\u00e4sta nummer av Pp.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r egentligen pengar? \u00c4r de inte, n\u00e4r allt kommer omkring, en del av v\u00e5r infrastruktur, precis som v\u00e4gar, j\u00e4rn-v\u00e4gar och kraftn\u00e4t? Och vad h\u00e4nder n\u00e4r bankerna snart n\u00e5tt sitt m\u00e5l att f\u00e5 bort alla kontanter ur hanteringen? <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n Tillsammans konstituerade dessa allm\u00e4nnyttiga insatser det vi kallade folkhemmet. Men fr\u00e5n och med 1974 f\u00f6rsvagades allm\u00e4nnyttan genom att det blev lag p\u00e5 att kommunen skulle satsa hela grundkapitalet och utse samtliga ledam\u00f6ter i styrelsen och att dess hyror skulle utg\u00f6ra f\u00f6rstahandsnorm inom hela hyressektorn, det vill s\u00e4ga ocks\u00e5 den privata. N\u00e4r det g\u00e4ller de nuvarande best\u00e5ndet av l\u00e4genheter i flerbostadshus, med rimliga hyror, byggdes drygt 50 procent av dessa mellan 1951 och 1980. Sedan 1997 har Hyresg\u00e4stf\u00f6reningen vartannat \u00e5r unders\u00f6kt bostadssituationen f\u00f6r unga vuxna. Aldrig tidigare har s\u00e5 m\u00e5nga varit mambos mot sin vilja.<\/strong> (Mambo = bo med mamma) Ref.1: \u201dDen kommunala allm\u00e4nnyttans historia\u201d, sid 319 \u2013 348. https:\/\/www.regeringen.se<\/a> Det globala riskkapitalet k\u00f6per upp svenska fastigheter. Allm\u00e4n f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, Antagen den 10 december 1948 Ref.1: www.riksdagen.se\/sv<\/a>\u2026 (Regeringens svar visas l\u00e4ngst ner) Vi beh\u00f6ver en svensk modell f\u00f6r sociala bost\u00e4der. En s\u00e5dan borde h\u00e4mta inspiration fr\u00e5n andra europeiska l\u00e4nder. EU\u2019s medlemsl\u00e4nder kan n\u00e4mligen beg\u00e4ra undantag fr\u00e5n EU:s statsst\u00f6dsregler f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra offentligt ekonomiskt st\u00f6d till bost\u00e4der f\u00f6r dem som har sm\u00e5 resurser. Det beh\u00f6vs nya, kraftfulla verktyg mot heml\u00f6shet. I arbetet med att utveckla sociala bost\u00e4der f\u00f6r Sverige kan alla goda krafter \u2013 civilsamh\u00e4lle, fastighetsbolag, kommuner, regering och riksdag \u2013 bidra p\u00e5 olika s\u00e4tt. Ref.: www.stadsmissionen.se_\u2026_StockholmsStadsmission-Hemlosrapporten2019.pdf<\/a>: FAKTA FINLAND FAKTA NEDERL\u00c4NDERNA FAKTA FRANKRIKE FAKTA NORGE FAKTA \u00d6STERRIKE Margaret Mead l\u00e4r ha sagt: \u201dTvivla aldrig p\u00e5 att en liten grupp m\u00e4nniskor som bryr sig, kan f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. F\u00f6r det \u00e4r verkligen det enda som n\u00e5gonsin har gjort det!\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Hogsl\u00e4tts V\u00e4nboende hittar du vid havskanten n\u00e4ra kulturskolan Gerlesborg i Bohusl\u00e4n. Byggnaden p\u00e5minner om en l\u00e5ng lada som lojt breder ut sig framf\u00f6r en granitv\u00e4gg. H\u00e4r bor, sedan 2018, 12 personer, mest \u00e4ldre kvinnor, i sm\u00e5 sparsmakade l\u00e4genheter med stor funktionalitet. En del av huset \u00e4r gemensamhetslokal, som best\u00e5r av ett stort allrum med uteplats, kapprum, litet kontor och badrum med tv\u00e4ttmaskin. Det speciella med huset \u00e4r dels sj\u00e4lva processen fr\u00e5n id\u00e9 till f\u00e4rdiga bost\u00e4der, dels finansieringen som \u00e4r otraditionell och visar p\u00e5 m\u00f6jligheter att bygga billiga bost\u00e4der utan vinstkrav. HV \u00e4r inte det enda bygget under senare \u00e5r som klarat av detta men det \u00e4r ett tydligt och charmigt exempel.<\/p>\n\n\n\n Lena Jarl\u00f6v. arkitekt, forskare, boende i ekobyn Sk\u00e4rk\u00e4ll i n\u00e4rheten av Gerlesborg. Har som forskare vid Dalarnas forskningsr\u00e5d medverkat vid tillkomsten av \u00e4ldrekollektivet Tersen i Falun, som ocks\u00e5 \u00e4r ett kooperativ hyresr\u00e4ttshus enligt \u00e4garmodellen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Lena Jarl\u00f6v. arkitekt, forskare, boende i ekobyn Sk\u00e4rk\u00e4ll i n\u00e4rheten av Gerlesborg. Har som forskare vid Dalarnas forskningsr\u00e5d medverkat vid tillkomsten av \u00e4ldrekollektivet Tersen i Falun, som ocks\u00e5 \u00e4r ett kooperativ hyresr\u00e4ttshus enligt \u00e4garmodellen.<\/p>\n\n\n\n Lena har varit oavl\u00f6nad projektledare genom hela processen. De f\u00f6rsta samtalet sker 2012 d\u00e5 Marianne Sterner kallar till ett m\u00f6te om hur man ska kunna \u00e5stadkomma ett tryggt och bra boende f\u00f6r \u00e4ldre i Gerlesborgstrakten. Efter en tid engagerade sig Lena Jarl\u00f6v i projektet och den id\u00e9ella f\u00f6reningen<\/strong> Kvarten bildades (2013). 2014: Kvartens styrelse beslutar att satsa p\u00e5 en detaljplanerad tomt i Hogsl\u00e4tt, fem minuters g\u00e5ngv\u00e4g fr\u00e5n Gerlesborgsskolan. Dagen efter beslutet kommer svar p\u00e5 medborgarf\u00f6rslaget. Kommunen erbjuder oss att k\u00f6pa just den tomten, som fastighetschefen redan erbjudit oss.<\/em><\/p>\n\n\n\n Nu b\u00f6rjar f\u00f6rhandlingar om priset. Utg\u00e5ngspriset var 1200 000 kr. Vi fick tomten f\u00f6r F\u00f6rst kontaktar vi Ekobanken, JAK Medlemsbank<\/strong> (dessa tv\u00e5 banker kommer att beskrivas i n\u00e4sta nummer av Pp) och Boverket. Alla var tillm\u00f6tesg\u00e5ende och v\u00e4nliga, men ingen kunde hj\u00e4lpa oss. Ekobanken beh\u00f6vde st\u00f6rre kontantinsats \u00e4n vi m\u00e4ktade med. JAKbanken l\u00e5n skulle bli f\u00f6r dyra \u00e4ven om vi kunde samla ihop maximalt med po\u00e4ng. Vi m\u00e5ste h\u00e5lla nere hyrorna redan fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan, b\u00e5de med h\u00e4nsyn till ekonomin hos somliga av medlemmarna, och f\u00f6r att villkoren f\u00f6r investeringsbidrag\/st\u00f6d <\/strong>(se nedan) innebar en viss maxhyra. P\u00e5 l\u00e5ng sikt hade JAKbanken annars kunnat vara ett tryggt och bra val (menar Lena). Boverket kunde erbjuda en kreditgaranti, men den skulle ocks\u00e5 bli f\u00f6r dyr. Vi f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 det kommunala bostadsbolaget Tanums Bost\u00e4der att bli \u00e4gare, och gjorde \u00e4ven andra trevare, men ingen ville ta p\u00e5 sig den rollen. D\u00e4rf\u00f6r bildade vi en kooperativ hyresr\u00e4ttsf\u00f6rening<\/strong> (se nedan): Hogsl\u00e4tts V\u00e4nboende Kooperativ Hyresg\u00e4stf\u00f6rening. 2015 \u2013 2017 p\u00e5g\u00e5r kontakter med banker, nu ocks\u00e5 Tanums Sparbank, Swedbank och SEB.F\u00f6r att klara den kontantinsats som kr\u00e4vdes ans\u00f6kte vi hos Tanums kommun om en borgen <\/strong>(se nedan) men fick avslag. Den politiska majoriteten var dock intresserad och ville hj\u00e4lpa oss, s\u00e5 kommunchefen fick i uppdrag att se \u00f6ver kommunens policy f\u00f6r borgen, vilket \u00f6ppnade en m\u00f6jlighet att ge borgen \u00e4ven till privata f\u00f6retag av synnerligen stort samh\u00e4llsintresse. N\u00e4r vi ans\u00f6kte igen om en mindre borgenssumma blev det bifall. Vi b\u00f6rjar att r\u00f6ja p\u00e5 tomten, f\u00e4lla tr\u00e4d och elda.<\/em><\/p>\n\n\n\n Arkitekten Hans S\u00f6rqvist ritar i samverkan med styrelsen. Man g\u00f6r grundunders\u00f6kningar p\u00e5 tomten. Det f\u00f6rsigg\u00e5r diskussioner med grannar och uppvaktning av Byggnadsn\u00e4mnden om gr\u00e4nsen f\u00f6r byggr\u00e4tten. Vi anlitar p\u00e5 kommunens beg\u00e4ran certifierad tillg\u00e4nglighetskonsult<\/strong>. (se nedan) 15 april 2017 tar vi det f\u00f6rsta spadtaget! S\u00e5 b\u00f6rjade byggandet som p\u00e5gick under hela h\u00f6sten, vintern och v\u00e5ren 2017-2018. I april hade vi taklagsfest!<\/em><\/p>\n\n\n\n Vi hade gemensamt r\u00f6stat fram att huset skulle m\u00e5las i ljust falur\u00f6tt. Vi stod inne i Paganders lada och m\u00e5lade fasadbr\u00e4dor under sommaren 2017. Vi var noga med materialet \u2013 det skulle vara s\u00e5 bra och ekologiskt som m\u00f6jligt, men inom ramarna f\u00f6r v\u00e5r budget, vilket gjorde att vi ibland m\u00e5ste g\u00f6ra avkall. Vi best\u00e4mde att m\u00e5la b\u00e5de v\u00e4ggar och tak inomhus i en vit lerf\u00e4rg. F\u00e4rgen k\u00f6pte vi i Tyskland.<\/p>\n\n\n\n Vi byggst\u00e4dade varje helg och k\u00f6rde till tippen varje vecka. Vi s\u00e5g hela bygget v\u00e4xa fram och var f\u00f6rst\u00e5s ivriga p\u00e5 att f\u00e5 flytta in.<\/em><\/p>\n\n\n\n Det blev tolv l\u00e4genheter och en gemensamhetslokal. P\u00e5 baksidan av huset, mot berget, \u00e4r en Kommunen trodde p\u00e5 projektet och de var \u00f6verf\u00f6rtjusta n\u00e4r de klippte bandet p\u00e5 invigningen. Massor av folk var d\u00e4r och i juni 2018 kunde hyresg\u00e4sterna flytta in i n\u00e4stan f\u00e4rdiga bost\u00e4der.<\/em><\/p>\n\n\n\n Som ni f\u00f6rst\u00e5r kr\u00e4ver det mycket ideellt arbete, engagemang, uth\u00e5llighet och \u2013 inte minst kunskaper f\u00f6r att ro ett s\u00e5dant h\u00e4r projekt i land. Som vi sa i inledningen har Lena Jarl\u00f6v varit omistlig i arbetet f\u00f6r att f\u00f6rverkliga initiativtagarnas vision Inte minst har hennes f\u00f6rm\u00e5ga att \u201dta folk\u201d kommit v\u00e4l till pass. Samarbetsmuskeln \u00e4r ju inte s\u00e5 v\u00e4ltr\u00e4nad i v\u00e5r kultur. Det f\u00e5r m\u00e5nga erfara som byggt ekobyar eller andra gemensamhetsboenden. Vi (Dagfinn, Stephen och Marianne) har sj\u00e4lva erfarenhet av detta. Finansieringen<\/strong> Crowdfunding: <\/strong>Medlemmar och medlemmars v\u00e4nner l\u00e5nade ut pengar till 3 % r\u00e4nta till omkostnaderna innan byggkreditivet var klart. Crowdfunding kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra rena g\u00e5vor som man ger f\u00f6r att man vill st\u00f6dja projektet i fr\u00e5ga. \u201dRiskkapitalister\u201d: <\/strong>V\u00e4nner och v\u00e4nners v\u00e4nner som l\u00e5nade ut pengar mot 2-3% r\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n Borgen: <\/strong>Kommunen gick i borgen f\u00f6r l\u00e5net. Kommunen ger s\u00e4llan borgen till ett icke kommunalt bolag. Den som g\u00e5r i borgen eller borgar f\u00f6r ett l\u00e5n ansvarar f\u00f6r att betala skulderna ifall inte l\u00e5ntagarna sj\u00e4lva klarar det.<\/p>\n\n\n\n Volont\u00e4rarbete: <\/strong>Betyder frivilligt arbete utan kompensation i pengar r\u00e4knat.Som ni setti texten ovan var det stora insatser som kr\u00e4vdes av medlemmarna i f\u00f6reningen. Det \u00e4r ju vanligt att det \u00e4r p\u00e5 det viset. Att arbeta tillsammans f\u00f6r att f\u00f6rverkliga en vision eller dr\u00f6m kan ju ge mycket tillbaka i sociala kontakter \u2013 ett socialt kapital.<\/p>\n\n\n\n Statligt investeringsst\u00f6d\/starbidrag: <\/strong>Statligtinvesteringsst\u00f6d till sm\u00e5 hyresr\u00e4tter Vi byggde billiga hyresr\u00e4tter med h\u00f6g energieffektivitet, vilket gjorde att vi kunde f\u00e5 maximalt st\u00f6d. Det blev 4,4 miljoner. Det s\u00f6ktes av Lena Jarl\u00f6v som s\u00e4ger att regeringen fattat ett mycket v\u00e4rdefullt beslut:<\/p>\n\n\n\n \u201dRegeringen har\u2026 beslutat att det ska bli m\u00f6jligt f\u00f6r s\u00e5 kallade byggemenskaper att s\u00f6ka startbidrag. \u2026 Regeringen planerar att avs\u00e4tta tre miljoner kronor till st\u00f6det f\u00f6r byggemenskaper under 2020. St\u00f6det kommer att administreras av Boverket och byggemenskaper kommer att kunna s\u00f6ka startbidrag p\u00e5 h\u00f6gst 400 000 kronor. F\u00f6r att f\u00e5 ta del av det m\u00e5ste byggemenskapen vara organiserad i en ekonomisk f\u00f6rening d\u00e4r minst sex medlemmar har satsat 10 000 kronor var, och det m\u00e5ste vara klart att kommunen medger att huset f\u00e5r byggas p\u00e5 den tillt\u00e4nkta tomten.\u201d<\/em> Kooperativ<\/strong> hyresr\u00e4ttsf\u00f6rening:<\/strong> En ekonomisk f\u00f6rening som uppl\u00e5ter hyresr\u00e4tter \u00e5t sina medlemmar, antingen genom att sj\u00e4lv \u00e4ga och f\u00f6rvalta ett hus eller genom att blockhyra av en annan \u00e4gare. Hyresg\u00e4sterna kan betala en uppl\u00e5telseinsats, som f\u00e5s tillbaka vid flytt. Det g\u00e5r inte att spekulera och s\u00e4lja l\u00e4genheten till h\u00f6gre pris. Se lagen om kooperativ hyresr\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rtroendeentrepenad:<\/strong> Samverkan, ut\u00f6kad samverkan, f\u00f6rtroendeentreprenad eller kundsamverkan \u00e4r bara olika namn p\u00e5 ett strukturerat s\u00e4tt att arbeta i samverkan i st\u00e4llet f\u00f6r upphandling i konkurrens. Syftet med ett s\u00e5dant projekt \u00e4r att tillsammans \u00e5stadkomma ett b\u00e4ttre resultat \u00e4n var f\u00f6r sig.<\/p>\n\n\n\n Medborgarf\u00f6rslag: <\/strong>sv.wikipedia.org\/wiki\/Medborgarf…<\/a><\/p>\n\n\n\n Tillg\u00e4nglighetskonsult:<\/strong> Vid st\u00f6rre byggen kr\u00e4ver byggnadsn\u00e4mnden att en certifierad tillg\u00e4nglighetskonsult intygar att bygglagens krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet \u00e4r uppfyllda, f\u00f6r att ge bygglov.<\/p>\n\n\n\n Byggemenskap: <\/strong>\u201dEn Byggemenskap \u00e4r en grupp m\u00e4nniskor som utifr\u00e5n sina egna ambitioner tillsammans planerar, l\u00e5ter bygga och anv\u00e4nder en byggnad.\u201d Se F\u00f6reningen f\u00f6r Byggemenskaper byggemenskap.se<\/a><\/p>\n\n\n\n JAK<\/strong> Medlemsbank www.jak<\/a>… och Ekobanken<\/strong> www.ekobanken.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e4lkomna till septembernumret av Pengarnas pris I f\u00f6rra numret av Pp talade vi om tv\u00e5 slags ekonomier: Realekonomi (den verkliga) eller Spelekonomi (den fiktiva). Vi r\u00f6r oss naturligtvis med grova f\u00f6renklingar \u2013 men det...<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-519","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-8n","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/519","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=519"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/519\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=519"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=519"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=519"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
(ur For the Common Good, Herman E Daly och John B Cobb Jr. Green Print 1990)<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6ljande lilla inslag speglar \u2013 om \u00e4n med humor \u2013 m\u00e4nniskosynen inom Krematistiken.
https:\/\/<\/a>sverigesradio.se<\/a>… 00:00 \u2013 04:41
Det \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 Kjell A Nordstr\u00f6ms sommarprat den17 juli 2020. Han presenteras s\u00e5lunda:
Ekonomie doktor, f\u00f6rel\u00e4sare, f\u00f6rfattare, 62 \u00e5r. F\u00f6dd i Stockholm, uppv\u00e4xt i \u00c5lands sk\u00e4rg\u00e5rd, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarv\u00e4rd.
V\u00e4rldsledande inom forskning p\u00e5 multinationella f\u00f6retag och en internationellt efterfr\u00e5gad talare. \u00c4r r\u00e5dgivare till regeringar och f\u00f6retag, om globalisering och f\u00f6retagsstrategier.<\/p>\n\n\n\nHur dagens ekonomer f\u00f6rh\u00e5ller sig till dualismen mellan Oikonomia och Krematistik:<\/h5>\n\n\n\n
(Daly, Cobb sid. 139. Min \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\nKrematistik = Kapitalism<\/h5>\n\n\n\n
Det riktigt luriga som vi m\u00e5ste komma till r\u00e4tta med \u00e4r orden: Vad betyder orden? och vem har gett dem deras betydelse? \u00c5terigen handlar det om den kulturella ramen eller ber\u00e4ttelsen vi lever i. N\u00e4r vi s\u00e4ger \u201dkapitalistisk marknadsekonomi\u201d (som \u00e4r det vetenskapliga namnet p\u00e5 v\u00e5rt ekonomiska system) s\u00e5 t\u00e4nker m\u00e5nga av oss p\u00e5 h\u00e4rliga saker som individens frihet, politisk demokrati (fria val) och m\u00f6jlighet att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv. Om vi i st\u00e4llet s\u00e4ger \u201dkommunism och planekonomi\u201d s\u00e5 t\u00e4nker de flesta p\u00e5 gr\u00e5 kasernliknande byggnader, brist p\u00e5 reklam och n\u00f6jesliv, toppstyrning och manipulerade val. Om du stannar upp h\u00e4r och t\u00e4nker efter\u2026 Vi talar om ETT EKONOMISKT SYSTEM som om det vore ett samh\u00e4llskontrakt. Vi kopplar ihop kapitalism med demokrati, rakt av. Hur kan det komma sig att en hel befolkning \u2013 i stort sett \u2013 n\u00f6jer sig med att tro att dessa tv\u00e5 \u00e4r synonymer? Nej, det m\u00e5ste utforskas. Ordens inneb\u00f6rd m\u00e5ste dechiffreras.<\/p>\n\n\n\nBOKmorskan<\/h2>\n\n\n\n
Hur kan det komma sig att en person i n\u00f6d, som beh\u00f6ver ta ett l\u00e5n fr\u00e5n banken, kan betala tillbaka pengar, m\u00e5nad efter m\u00e5nad och \u00e5r efter \u00e5r, utan att skulden egentligen sjunker?
Och hur kan vi till\u00e5ta att denna \u00f6verf\u00f6ring av pengar fr\u00e5n fattiga till rika f\u00e5r forts\u00e4tta. Och, ska det verkligen g\u00e5 att tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengar, utan att tillf\u00f6ra n\u00e5got positivt till samh\u00e4llet och v\u00e5ra medm\u00e4nniskor? Och om inte, varf\u00f6r ska d\u00e5 bankerna \u00f6verhuvudtaget finnas? Kanske skulle det r\u00e4cka med en enda bank, den statliga Riksbanken, i folkets tj\u00e4nst!<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/oraholma-1.jpg?w=720&ssl=1\")
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/frid-lord.jpg?w=720&ssl=1\")
Allm\u00e4nnyttan \u2013 en del av Folkhemmet<\/h2>\n\n\n\n
Statliga st\u00f6d har mycket l\u00e4nge varit viktiga f\u00f6r att tillgodose alla inv\u00e5nares basbehov av t.ex. bost\u00e4der men \u00e4ven av skolor, sjukv\u00e5rd och infrastruktur som j\u00e4rnv\u00e4gar med mera.<\/h5>\n\n\n\n
Reformen \u201dallm\u00e4nnyttan\u201d innebar i korthet statliga st\u00f6d till kommunalt bostadsbyggande. Villkoret f\u00f6r att f\u00e5 detta st\u00f6d var att ett bostadsf\u00f6retag skulle drivas utan enskilt vinstsyfte och vara helt \u00e4gt och styrt av kommunen. Bost\u00e4derna skulle vara tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla. De skulle inte vara behovspr\u00f6vade eller bara riktade till vissa grupper.<\/p>\n\n\n\n
Under perioden 1991\u20132010 \u00e4ndrades f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r allm\u00e4nnyttan radikalt.
Lagen om allm\u00e4nnyttiga bostadsbolag (2010:879) \u00e4r nu s\u00e5 utformad att den inte strider mot EU:s konkurrens- och statsst\u00f6dsregler. Allm\u00e4nnyttan ska agera aff\u00e4rsm\u00e4ssigt, g\u00f6ra vinst och se till att konkurrensen mellan privata bolag och allm\u00e4nnytta inte snedvrids. Och i den reviderade kommunallagen fr\u00e5n 2017 har principen om sj\u00e4lvkostnad tagits bort. I det s\u00e5 kallade januariavtalet vill regeringen med st\u00f6d av Centerpartiet och Liberalerna inf\u00f6ra marknadshyror i nyproduktionen, vilket \u00f6ppnar upp f\u00f6r marknadshyror i hela bostadsbest\u00e5ndet.
Allt fler kommuner b\u00f6rjade under 1990-talet att s\u00e4lja ut sina fastigheter, \u00e4ven om den socialdemokratiska regeringen f\u00f6rs\u00f6kte att f\u00f6rhindra den utvecklingen genom olika \u00e5tg\u00e4rder. Allm\u00e4nnyttan blev ett icke-begrepp d\u00e5 f\u00f6retagsstyrning enligt NPM (efter USA-modellen som kallades New Public Management) skulle g\u00e4lla f\u00f6r alla statliga verksamheter. Den alliansstyrda Stockholms kommun 2006 \u2013 2014 s\u00e5lde 30 000 bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\nBostadsmarknaden missgynnar stora grupper av medborgarna.<\/h5>\n\n\n\n
2019 var det 27 procent, mer \u00e4n var fj\u00e4rde ung vuxen bodde kvar i f\u00f6r\u00e4ldrahemmet. Och av dem skulle 85 procent hellre velat haft en egen bostad. Det betyder att cirka 238 000 unga vuxna var ofrivilliga mambos.
N\u00e4r vi nu har facit f\u00f6r \u00e5ren 2018 och 2019, d\u00e5 bara 55 000 bost\u00e4der byggdes vardera \u00e5ret, inneb\u00e4r det att fram till 2027 m\u00e5ste det byggas 66 000 bost\u00e4der per \u00e5r dvs. totalt 528 000. Det kommer att bli mycket sv\u00e5rt om de svenska byggf\u00f6retagen ska konkurrera med utl\u00e4ndska f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n
Ref.2: https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik\u2026bostadsbestandet-2019-12-31<\/a>
Ref.3: https:\/\/www.lararen.se\/nyheter\u2026sveriges-larare-i-gemensam-kamp-for-statlig-skola<\/a><\/p>\n\n\n\nRiskkapitalets bost\u00e4der<\/h2>\n\n\n\n
I mars 2019 fick regeringen i Sverige, Tjeckien, Irland och Spanien ett brev fr\u00e5n FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r bostadsfr\u00e5gor advokat Leilani Farha
I brevet riktar Farha skarp kritik mot svenska regeringens bostadspolitik. Farha uttrycker en s\u00e4rskild oro \u00f6ver de lagar och policyer som har m\u00f6jliggjort att globalt kapital kunnat investeras i bost\u00e4der som s\u00e4kerhet f\u00f6r finansiella instrument. Den s\u00e5 kallade finansialiseringen av bostadsmarknaden, som detta \u00e4r ett uttryck f\u00f6r, f\u00e5r enligt Farha katastrofala konsekvenser f\u00f6r hyresg\u00e4sterna.
Farha lyfter fram riskkapitalbolaget Blackstone som exempel. Det \u00e4r ett f\u00f6retag som fram till nyligen varit majoritets\u00e4gare i fastighetsbolaget Hembla (tidigare D. Carnegie) med omkring 21 000 l\u00e4genheter i Storstockholm. Blackstones aff\u00e4rsmodell \u00e4r att k\u00f6pa upp hela bostadsomr\u00e5den, renovera l\u00e4genheterna och h\u00f6ja hyrorna kraftigt.<\/strong> De hyresg\u00e4ster som inte klarar av att betala de h\u00f6gre hyrorna tvingas flytta. Fenomenet kallas renovr\u00e4kning och har drabbat m\u00e5nga hyresg\u00e4ster runt om i Sverige, bland annat i Hemblas best\u00e5nd. Blackstone har nu s\u00e5lt sitt innehav i Hembla till det tyska fastighetsbolaget Vonovia , \u00f6k\u00e4nt i Tyskland f\u00f6r att k\u00f6pa upp och renovera hyresr\u00e4tter med kraftiga hyresh\u00f6jningar som f\u00f6ljd. Vonovia \u00e4r, genom k\u00f6pet av Hembla, numera den st\u00f6rsta enskilda bostads\u00e4garen i Sverige med n\u00e4rmare 40 000 hyresr\u00e4tter. Merparten av dessa hyresr\u00e4tter \u00e5terfinns i v\u00e5ra f\u00f6rorter och miljonprogramsomr\u00e5den.
Brevet avslutas med en uppmaning till regeringen att dels erk\u00e4nna den inverkan som finansialiseringen <\/strong>av bostadsmarknaden har p\u00e5 bostaden som en social r\u00e4ttighet, dels vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta bostaden som en social r\u00e4ttighet. Om regeringen misslyckas lever Sverige, enligt Farha, inte upp till sina \u00e5taganden vad g\u00e4ller internationella m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.
N\u00e4r personer\/familjer vr\u00e4ks fr\u00e5n sina l\u00e4genheter \u00e4r det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att \u00e5terigen komma in p\u00e5 bostadsmarknaden. Ett \u00e5terintr\u00e4de \u00e4r s\u00e4rskilt sv\u00e5rt p\u00e5 en bostadsmarknad med bostadsbrist. Enligt statistik fr\u00e5n Kronofogden vr\u00e4ktes 247 barnfamiljer i Sverige under 2018, vilket \u00e4r en \u00f6kning av 36 familjer sedan 2017. Detta tyder p\u00e5 att ett mer aktivt vr\u00e4kningsf\u00f6rebyggande arbete skulle gynna b\u00e5de kommunen och bostadsbolagen
De flesta av oss har kanske redan f\u00f6rst\u00e5tt att m\u00e5nga stora f\u00f6retags verksamhet arbetar mot v\u00e5rt samh\u00e4lles \u00f6nskan om ett mindre segregerat, mer tillg\u00e4ngligt boende f\u00f6r vanliga l\u00f6ntagare. Det beror p\u00e5 att deras grundl\u00e4ggande m\u00e5l \u00e4r att maximera vinsten \u00e4ven n\u00e4r det leder till vr\u00e4kningar av familjer med barn.
Mindre k\u00e4nt \u00e4r att: Den global finansv\u00e4rlden \u00e4r full av s\u00e5 kallade privata skalbolag, (eng,: Blank Check Companies), som \u00e4r avsiktligt komplicerade, och ok\u00e4nda f\u00f6r de flesta. De utg\u00f6r ett flytande kapital som \u00e4garna kan spela med p\u00e5 b\u00f6rsens aktiemarknad och \u00e4ven f\u00f6r den algoritmiska handeln med finansiella instrument. (Mer om detta i ett senare M\u00e5nadsblad).<\/p>\n\n\n\nHar vi gl\u00f6mt att bostad \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet?<\/h5>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/vrakta-barn.jpg?resize=720%2C482&ssl=1\")
Enligt Artikel: 25
Var och en har r\u00e4tt till en levnadsstandard tillr\u00e4cklig f\u00f6r den egna och familjens h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande, inklusive mat, kl\u00e4der, bostad, h\u00e4lsov\u00e5rd och n\u00f6dv\u00e4ndiga sociala tj\u00e4nster samt r\u00e4tt till trygghet i h\u00e4ndelse av arbetsl\u00f6shet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes d\u00f6d, \u00e5lderdom eller annan f\u00f6rlust av f\u00f6rs\u00f6rjning under omst\u00e4ndigheter utanf\u00f6r hans eller hennes kontroll.
M\u00f6drar och barn \u00e4r ber\u00e4ttigade till s\u00e4rskild omv\u00e5rdnad och hj\u00e4lp. Alla barn skall \u00e5tnjuta samma sociala skydd, vare sig de \u00e4r f\u00f6dda inom eller utom \u00e4ktenskapet.<\/em><\/p>\n\n\n\n
Ref.2: https:\/\/www.kronofogden.se<\/a>\u2026<\/p>\n\n\n\nSverige s\u00e4mst i klassen?<\/h2>\n\n\n\n
\u201dDAGS ATT AGERA\u201d s<\/strong>\u00e5 s\u00e4ger Stadsmissionen i Stockholm 2019.<\/h5>\n\n\n\n
Som vi redovisat i ett tidigare inl\u00e4gg s\u00e4ger SCB: \u201dSedan 1997 har Hyresg\u00e4stf\u00f6reningen vartannat \u00e5r unders\u00f6kt bostadssituationen f\u00f6r unga vuxna. Aldrig tidigare har s\u00e5 m\u00e5nga varit mambos mot sin vilja. 2019 var det 27 procent, mer \u00e4n var fj\u00e4rde ung vuxen bodde kvar i f\u00f6r\u00e4ldrahemmet. Och av dem skulle 85 procent hellre velat haft en egen bostad. Det betyder att cirka 238 000 unga vuxna \u00e4r ofrivilliga mambos.\u201d<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/utan-bostad.jpg?w=720&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\nL\u00e4s nedan vad Danmark, Finland, Frankrike, Nederl\u00e4nderna, Norge, Tyskland och \u00d6sterrike g\u00f6r f\u00f6r att s\u00e4kra bostad f\u00f6r sina medborgare. V\u00e5ga utmana EU f\u00f6r medborgarnas b\u00e4sta.<\/em><\/h5>\n\n\n\n
FAKTA DANMARK
20 procent av bostadsbest\u00e5ndet utg\u00f6rs av allm\u00e4nna bost\u00e4der
Allm\u00e4nna bost\u00e4der drivs av icke vinstdrivande kooperativ som styrs av de boende
Stor vikt l\u00e4ggs vid den sociala mixen i bostadsomr\u00e5den
Bidragsberoende hush\u00e5ll kan v\u00e4gras att teckna kontrakt i utsatta omr\u00e5den f\u00f6rutsatt att kommunen erbjuder en annan bostad<\/p>\n\n\n\n
Nya sociala bost\u00e4der tillkommer genom k\u00f6p av l\u00e4genheter, nyproduktion och genom renovering och ombyggnad av tidigare tempor\u00e4ra boenden.
H\u00e4lften av alla hyresr\u00e4tter i Finland \u00e4r sociala bost\u00e4der.
Hyreskontrakten \u00e4r inte tidsbegr\u00e4nsade. Efter att hyresg\u00e4sten har flyttat in g\u00f6rs inga kontroller av inkomstniv\u00e5.
Inkluderande bostadsbyggande inneb\u00e4r att projektutvecklare, p\u00e5 uppmaning av respektive kommun, avs\u00e4tter delar av i \u00f6vrigt helt kommersiella bostadsprojekt till sociala bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n
75 procent av alla hyresg\u00e4ster bor i sociala bost\u00e4der.
N\u00e4stan h\u00e4lften av de sociala bost\u00e4derna utg\u00f6rs av sm\u00e5hus eller radhus.
Hyrorna i sociala bost\u00e4der \u00e4r reglerade och markant l\u00e4gre \u00e4n i privata fastigheter.
De sociala bost\u00e4derna \u00e4r geografiskt spridda och det anses inte vara beh\u00e4ftat med stigma att bo i s\u00e5dana omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n
Cirka 16 procent av befolkningen bor i sociala bost\u00e4der.
Det franska sociala bostadsbest\u00e5ndet best\u00e5r av olika program och olika hyresniv\u00e5er och \u00e4r riktade till tre olika inkomstgrupper.
Den h\u00f6gsta niv\u00e5n g\u00e4ller f\u00f6r etablerade grupper som l\u00e4rare och poliser.
Varje \u00e5r sker en kontroll av hyresg\u00e4sternas inkomstniv\u00e5er. Har hyresg\u00e4stens inkomster \u00f6kat kan hyran h\u00f6jas. Det \u00e4r mycket s\u00e4llsynt att hyresg\u00e4sten tvingas flytta.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att s\u00f6ka boende i sociala bost\u00e4der st\u00e4lls specifika krav p\u00e5 den s\u00f6kande.
I Oslo kr\u00e4vs uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, boende i Oslo de senaste tv\u00e5 \u00e5ren, att personen \u00e4r bostadsl\u00f6s eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli det och saknar f\u00f6rm\u00e5ga att skaffa en egen bostad.
Hyran \u00e4r n\u00e5got l\u00e4gre \u00e4n g\u00e4ngse hyresniv\u00e5 i stadsdelen i fr\u00e5ga och kompletteras med statligt och kommunalt bostadsbidrag. Hyrestiden \u00e4r vanligen tre till fem \u00e5r, men kan f\u00f6rl\u00e4ngas<\/p>\n\n\n\n
Sociala bost\u00e4der utg\u00f6r 24 procent av alla bost\u00e4der och 59 procent av alla hyresbost\u00e4der.
Den sociala sektorn st\u00e5r f\u00f6r 30 procent av den totala nyproduktionen och f\u00f6r cirka 70 procent av nyproduktionen av flerbostadshus.
Boende i Wien beh\u00f6ver betala en deposition vid intr\u00e4de och det st\u00e4lls krav p\u00e5 stabil inkomst och minst tv\u00e5 \u00e5rs boendetid i kommunen.
Efter att ett hush\u00e5ll f\u00e5tt en bostad g\u00f6rs inga ytterligare pr\u00f6vningar av hush\u00e5llets ekonomi.<\/p>\n\n\n\nHogsl\u00e4tts v\u00e4nboende<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/vanbo-skiss.jpg?w=720&ssl=1\")
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lena-jarlov-e1599381439216.jpg?w=720&ssl=1\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\u201dHon \u00e4r en energisk, p\u00e5l\u00e4st och smidig person som dessutom \u00e4r v\u00e4ldig bra p\u00e5 att ta m\u00e4nniskor. Att projektet blev av och att det blev s\u00e5 lyckat \u00e4r hennes f\u00f6rtj\u00e4nst.\u201d<\/em> s\u00e4ger Mia Khyana N\u00e4slund, en av de boende som varit aktiv i arbetet med projektet.
Texten nedan \u00e4r bitvis hennes underlag till ett f\u00f6redrag, med till\u00e4gg av Lena Jarl\u00f6v, och mitt f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra l\u00f6pande text av materialet.<\/p>\n\n\n\n
Vi skickar in ett medborgarf\u00f6rslag <\/strong>(se nedan) till kommunen. Styrelsen letar tomt och byggare. Vi hittar Ulf Pagander, en bygdens son som bor i n\u00e4rheten. Milj\u00f6chefen, fastighetschefen och andra f\u00f6r oss viktiga tj\u00e4nstem\u00e4n i kommunen och p\u00e5 l\u00e4nsstyrelsen kontaktas. Vi studerar allt fr\u00e5n olika exempel p\u00e5 bygg- och boende-gemenskaper till avloppsl\u00f6sningar<\/p>\n\n\n\n
500 000 kr.<\/p>\n\n\n\n
Vi l\u00f6ser den f\u00f6rsta delen av finansieringen genom att l\u00e5na upp pengar av medlemmar och v\u00e4nner. 3% r\u00e4nta erbjuds. (crowdfunding<\/strong>, se nedan)<\/p>\n\n\n\n
I oktober anlitas arkitekt Hans S\u00f6rqvist och i december skrivs k\u00f6pekontraktet.<\/p>\n\n\n\n
Tanums Sparbank var mycket hj\u00e4lpsamma, men det fattades \u00e4nd\u00e5 en miljon f\u00f6r att de skulle ge oss byggkreditiv. Vi hade lyckats \u00f6vertala banken att g\u00e5 med p\u00e5 att vi till\u00e4mpade f\u00f6rtroende-entreprenad<\/strong> (se nedan) och inte upphandling i konkurrens, eftersom vi under hela processen samarbetat med v\u00e5r lokale entrepren\u00f6r och byggm\u00e4stare Ulf Pagander.
En avg\u00f6rande faktor f\u00f6r att vi \u00f6verhuvudtaget skulle kunna klara finansieringen var det statliga investeringsst\u00f6d<\/strong> (se nedan) som socialdemokraterna och v\u00e4nstern drev igenom i den s\u00e5 kallade december-\u00f6verenskommelsen 2014. Solcellerna finansierades med medlemsl\u00e5n till 2% r\u00e4nta och kaminen sponsrades av v\u00e4nner och medlemmar mot l\u00f6fte om ber\u00e4ttarkv\u00e4llar vid brasan.<\/p>\n\n\n\n
Och hela \u00e5ret p\u00e5gick diskussioner med entrepren\u00f6ren Ulf Pagander.
I januari 2016 var bygglovsans\u00f6kan inl\u00e4mnad. I april fick vi beslut om kommunal borgen. I maj var bygglov klart. 2017 blev det klart med byggkreditivet i Tanums Sparbank. D\u00e5 hade vi ocks\u00e5 f\u00e5tt besked om att vi skulle f\u00e5 statligt investeringsst\u00f6d, som var en f\u00f6ruts\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n
stor altan och liten bit gemensam mark bakom den. P\u00e5 framsidan \u00e4r det bred trall utefter hela huset samt ett f\u00f6rr\u00e5dshus. Utanf\u00f6r trallen har vi tippat tre stora h\u00f6gar med jord som vi odlar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/semla.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/mias-boende-1.jpg?resize=720%2C794&ssl=1\")
Eftersom det \u00e4r just Pengarnas pris som ni l\u00e4ser s\u00e5 har vi med f\u00f6rklaringar till de fetstilta begreppen ovan med bitanken att n\u00e5gon d\u00e4rute kanske blir inspirerad att sj\u00e4lv starta upp ett liknande projekt.<\/p>\n\n\n\nBegreppsf\u00f6rklaringar<\/h5>\n\n\n\n
Hela projektet inklusive tomt, konsulter m.m. kostade 16 miljoner och med investeringsst\u00f6det och uppl\u00e5telseinsatser ligger l\u00e5net nu p\u00e5 ca 10 miljoner. St\u00f6det var p\u00e5 4.400 000 kr och uppl\u00e5telseinsatserna p\u00e5 3200 kr\/kvm l\u00e4genhetsyta. En l\u00e4genhet p\u00e5 50 kvm kostar idag ca 5300 kr\/m\u00e5naden i hyra inklusive el och v\u00e4rme och fiber. Enligt stadgarna ska hyresg\u00e4sten delta i arbetet med sk\u00f6tsel och f\u00f6rvaltning efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n
https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki…finansiering<\/a><\/p>\n\n\n\n
https:\/\/www.regeringen.se\/pressmeddelanden..<\/a>.<\/a>soka-startbidrag<\/a><\/p>\n\n\n\n
I denna definition ligger att byggemenskapen agerar byggherrar och d\u00e4refter flyttar in i eller p\u00e5 annat s\u00e4tt anv\u00e4nder det hus man planerat och l\u00e5tit bygga.<\/p>\n\n\n\n