{"id":611,"date":"2020-09-09T15:10:03","date_gmt":"2020-09-09T13:10:03","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.wordpress.com\/?p=611"},"modified":"2020-09-09T15:10:03","modified_gmt":"2020-09-09T13:10:03","slug":"varfor-pratar-vi-fortfarande-om-allmannyttan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2020\/09\/09\/varfor-pratar-vi-fortfarande-om-allmannyttan\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r pratar vi fortfarande om &#8221;allm\u00e4nnyttan&#8221;?"},"content":{"rendered":"\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Statliga st\u00f6d har mycket l\u00e4nge varit viktiga f\u00f6r att tillgodose alla inv\u00e5nares basbehov av t.ex. bost\u00e4der men \u00e4ven av skolor, sjukv\u00e5rd och infrastruktur som j\u00e4rnv\u00e4gar med mera.<\/h5>\n\n\n\n<p>Tillsammans konstituerade dessa allm\u00e4nnyttiga insatser det vi kallade folkhemmet.<br>Reformen \u201dallm\u00e4nnyttan\u201d innebar i korthet statliga st\u00f6d till kommunalt bostadsbyggande. Villkoret f\u00f6r att f\u00e5 detta st\u00f6d var att ett bostadsf\u00f6retag skulle drivas utan enskilt vinstsyfte, och vara helt \u00e4gt och styrt av kommunen. Bost\u00e4derna skulle vara tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla. De skulle inte vara behovspr\u00f6vade eller bara riktade till vissa grupper.<\/p>\n\n\n\n<p>Men fr\u00e5n och med 1974 f\u00f6rsvagades allm\u00e4nnyttan genom att det blev lag p\u00e5 att kommunen skulle satsa hela grundkapitalet och utse samtliga ledam\u00f6ter i styrelsen och att dess hyror skulle utg\u00f6ra f\u00f6rstahandsnorm inom hela hyressektorn, det vill s\u00e4ga ocks\u00e5 den privata.<br><strong>Under perioden 1991\u20132010 \u00e4ndrades f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r allm\u00e4nnyttan radikalt.<\/strong><br><br>Lagen om allm\u00e4nnyttiga bostadsbolag (2010:879) \u00e4r nu s\u00e5 utformad att den inte strider mot EU:s konkurrens- och statsst\u00f6dsregler. Allm\u00e4nnyttan ska agera aff\u00e4rsm\u00e4ssigt, g\u00f6ra vinst och se till att konkurrensen mellan privata bolag och allm\u00e4nnytta inte snedvrids. Och i den reviderade kommunallagen fr\u00e5n 2017 har principen om sj\u00e4lvkostnad tagits bort. I det s\u00e5 kallade januariavtalet vill regeringen med st\u00f6d av Centerpartiet och Liberalerna inf\u00f6ra marknadshyror i nyproduktionen, vilket \u00f6ppnar upp f\u00f6r marknadshyror i hela bostadsbest\u00e5ndet.<br><br>Allt fler kommuner b\u00f6rjade under 1990-talet att s\u00e4lja ut sina fastigheter, \u00e4ven om den socialdemokratiska regeringen f\u00f6rs\u00f6kte att f\u00f6rhindra den utvecklingen genom olika \u00e5tg\u00e4rder. Allm\u00e4nnyttan blev ett icke-begrepp d\u00e5 f\u00f6retagsstyrning enligt NPM (efter USA-modellen som kallades New Public Management) skulle g\u00e4lla f\u00f6r alla statliga verksamheter. Den alliansstyrda Stockholms kommun 2006 \u2013 2014 s\u00e5lde 30 000 bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Bostadsmarknaden missgynnar stora grupper av medborgarna.<\/h5>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller de nuvarande best\u00e5ndet av l\u00e4genheter i flerbostadshus, med rimliga hyror, byggdes drygt 50 procent av dessa mellan 1951 och 1980. Sedan 1997 har Hyresg\u00e4stf\u00f6reningen vartannat \u00e5r unders\u00f6kt bostadssituationen f\u00f6r unga vuxna. Aldrig tidigare har s\u00e5 m\u00e5nga varit mambos mot sin vilja.<br>2019 var det 27 procent, mer \u00e4n var fj\u00e4rde ung vuxen bodde kvar i f\u00f6r\u00e4ldrahemmet. Och av dem skulle 85 procent hellre velat haft en egen bostad. Det betyder att cirka 238 000 unga vuxna som var ofrivilliga mambos.<br>N\u00e4r vi nu har facit f\u00f6r \u00e5ren 2018 och 2019, d\u00e5 bara 55 000 bost\u00e4der byggdes vardera \u00e5ret, inneb\u00e4r det att fram till 2027 m\u00e5ste det byggas 66 000 bost\u00e4der per \u00e5r dvs. totalt 528 000. Det kommer att bli mycket sv\u00e5rt om de svenska byggf\u00f6retagen ska konkurrera med utl\u00e4ndska f\u00f6retag.<br><em>Till slut ett hopp om en positiv f\u00f6r\u00e4ndring, en septembernyhet. \u201dDe tv\u00e5 l\u00e4rarfackf\u00f6rbunden \u00e4r eniga om att skolorna b\u00f6r styras och finansieras av staten.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Ref.1: \u201dDen kommunala allm\u00e4nnyttans historia\u201d, sid 319 \u2013 348. <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/49bb38\/contentassets\/1159375de5e043a8afe1b3c9ff34eafb\/bilagor-sou-200838\" target=\"_blank\">https:\/\/www.regeringen.se<\/a><br>Ref.2: <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik\/statistik-efter-amne\/boende-byggande-och-bebyggelse\/bostadsbyggande-och-ombyggnad\/bostadsbestand\/pong\/statistiknyhet\/bostadsbestandet-2019-12-31\/\" target=\"_blank\">https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik&#8230;bostadsbestandet-2019-12-31<\/a><br>Ref.3: <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.lararen.se\/nyheter\/johanna-jaara-astrand\/sveriges-larare-i-gemensam-kamp-for-statlig-skola\" target=\"_blank\">https:\/\/www.lararen.se\/nyheter&#8230;sveriges-larare-i-gemensam-kamp-for-statlig-skola<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Statliga st\u00f6d har mycket l\u00e4nge varit viktiga f\u00f6r att tillgodose alla inv\u00e5nares basbehov av t.ex. bost\u00e4der men \u00e4ven av skolor, sjukv\u00e5rd och infrastruktur som j\u00e4rnv\u00e4gar med mera. Tillsammans konstituerade dessa allm\u00e4nnyttiga insatser det vi&#46;&#46;&#46;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-611","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-9R","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/611","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=611"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/611\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=611"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=611"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=611"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}