{"id":638,"date":"2020-10-10T19:31:17","date_gmt":"2020-10-10T17:31:17","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.wordpress.com\/?p=638"},"modified":"2020-10-10T19:31:17","modified_gmt":"2020-10-10T17:31:17","slug":"manadsblad-oktober-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2020\/10\/10\/manadsblad-oktober-2020\/","title":{"rendered":"M\u00e5nadsblad oktober 2020"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e4lkommen till Pengarnas pris nummer 3<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

\u201dPengar \u00e4r, n\u00e4r allt kommer omkring, v\u00e4ldigt enkelt. Det \u00e4r ett transportmedel som tj\u00e4nar till att f\u00f6ra varor fr\u00e5n en person till en annan\u2026 det \u00e4r ett av de mest anv\u00e4ndbara verktygen i det sociala livet.\u201d
\u201dDet \u00e4r stor tur att v\u00e5rt folk inte f\u00f6rst\u00e5r v\u00e5rt bank- och penga-system. F\u00f6r om dom gjorde det tror jag att det skulle bli revolution innan morgonen kommer\u201d<\/em>
Henry Ford: (My Life and Work 1922)<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"
Redakt\u00f6r Marianne P\u00e5sse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

 <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

V\u00e4lkomna till tredje numret av Pengarnas pris! N\u00e4r jag fick id\u00e9n om ett m\u00e5nadsblad inom omr\u00e5dena ekonomi och pengar, anade jag inte hur mycket som ville komma till tals, och hur mycken tid det faktiskt tar att pussla ihop material som \u00e4r b\u00e5de intressant och relevant och i huvudsak ocks\u00e5 sant. N\u00e4r hj\u00e4rnan v\u00e4l st\u00e4llt in sig p\u00e5 \u00e4mnet s\u00e5 \u00e4r infl\u00f6det n\u00e4stan om\u00f6jligt att stoppa. Fyrtio \u00e5r av l\u00e4sande, t\u00e4nkande, samtalande och skrivande inom omr\u00e5det ekonomi, kultur och pengar finns sparat i analog och digital form. Men var?
Och hur? ska detta material presenteras i n\u00e5gon slags prioritetsordning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Man kan ju inte bygga ett hus fr\u00e5n takstommarna och ned\u00e5t, man m\u00e5ste b\u00f6rja med grunden. N\u00e5v\u00e4l detta \u00e4r ju mina problem och gl\u00e4dje\u00e4mnen, f\u00f6r det k\u00e4nns ocks\u00e5 v\u00e4ldigt roligt att g\u00f6ra detta tillsammans med make och Stephen som blivit en ny v\u00e4n p\u00e5 kuppen. Jag kan bara hoppas att jobbet vi g\u00f6r \u00e4r till gl\u00e4dje och gagn f\u00f6r dig som l\u00e4sare!
Skriv g\u00e4rna och tipsa om s\u00e5nt som du funderar \u00f6ver eller tycker \u00e4r angel\u00e4get att sprida.<\/strong> Det finns en liten ruta l\u00e4ngst ned p\u00e5 den h\u00e4r sidan d\u00e4r du kan skriva din fr\u00e5ga eller ditt tips. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4r du skriver din mailadress f\u00f6r prenumeration. Du kan ocks\u00e5 skriva kommentarer p\u00e5 FB-sidan Pengar som kostar f\u00f6r mycket.
I f\u00f6rra numret sk\u00e4rsk\u00e5dade vi den kapitalistiska marknadsekonomin och dess ramverk eller grundbultar. Du hittar dem under \u201dKapitalismens ramverk<\/strong>\u201d. Det \u00e4r t\u00e4nkt att vi d\u00e4r samlar just de kritiska enheter eller element som konstituerar v\u00e5rt ekonomiska system. Vi g\u00f6r detta f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att skapa f\u00f6rst\u00e5else p\u00e5 djupet, och med f\u00f6rhoppningen att allt fler ska kunna sl\u00e4ppa illusionen om att kapitalismen kan fungera med lite korrigeringar; likt pl\u00e5ster p\u00e5 ett mags\u00e5r. Nej, n\u00e4r grunden inte ligger p\u00e5 fast mark, och ramverket \u00e4r ruttet d\u00e5 \u00e5terst\u00e5r inget annat \u00e4n att riva hela huset.<\/p>\n\n\n\n

I detta, det tredje m\u00e5nadsbladet, ska vi allts\u00e5 \u00e4gna oss \u00e5t fenomenet pengar. Vi ska vrida och v\u00e4nda p\u00e5 dessa omhuldade objekt\u2026 men v\u00e4nta nu! \u00c4r pengar objekt idag? Finns de p\u00e5 riktigt \u2013 i verkligheten \u2013 eller finns de bara i fantasin? Ja, som du f\u00f6rst\u00e5r blir detta ett sp\u00e4nnande nummer att ta del av. Som vi har sagt tidigare \u00e4r det alltid bra att f\u00f6rs\u00f6ka se saken utifr\u00e5n, med fr\u00e4scha \u00f6gon och \u00f6ppet sinne. Vem kan g\u00f6ra det b\u00e4ttre \u00e4n Venusflickan?<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"
Bokserien ”De klingande cedertr\u00e4den”<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

 <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Venusflickan Anastasia tar sig en tur i rymden. Hon ser en massa stenbumlingar fara omkring i halvm\u00f6rkret. Pl\u00f6tsligt f\u00e5r hon syn p\u00e5 en skimrande bl\u00e5 p\u00e4rla som liksom drar henne till sig. Hon cirklar runt jorden och ser sig omkring innan hon landar. Vad ser hon?

Hon ser regnskogar som huggs ner. Hon ser hav utan annat liv \u00e4n moln av blommande alger och sj\u00f6ar utan fisk. Hon ser enorma br\u00e4nder och m\u00e4nniskor som f\u00f6rlorat sina hem. \u00d6kenspridning och annan slags jordf\u00f6rst\u00f6relse. \u00d6versv\u00e4mningar p\u00e5 andra platser. Avgasutsl\u00e4pp som f\u00f6rgiftar atmosf\u00e4ren.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Hon ser m\u00e4nniskor som flyr i m\u00e4ngder i farliga b\u00e5tar, utan att vara s\u00e4kra p\u00e5 att komma fram. Industrier som l\u00e4ggs ner och medelklassfamiljer som g\u00e5r till soppk\u00f6ket med sina barn. Hon ser prostitution och knarkhandel, krig och el\u00e4nde.
N\u00e4r hon fr\u00e5gar runt bland folk s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r hon samtidigt att alla vet vad som \u00e4r fel.
— Alla svarar n\u00e4mligen p\u00e5 samma s\u00e4tt: Det fattas pengar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor kan <\/em>odla och f\u00f6rst\u00e5r hur man tar hand om regnskogen och andra ekosystem. M\u00e4nniskorna k\u00e4nner till tekniska l\u00f6sningar som \u00e4r milj\u00f6v\u00e4nliga. M\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r att ta hand om b\u00e5de barn och gamla. Kunskap finns. Tid och arbetskraft finns ocks\u00e5.
Men, det \u00e4r det d\u00e4r med pengar. Vad \u00e4r pengar? <\/strong>undrar v\u00e5r utomjording. Svaret hon f\u00e5r g\u00f6r henne h\u00e4pen:<\/p>\n\n\n\n

\u201dPengar \u00e4r en \u00f6verenskommelse i ett samh\u00e4lle, att kalla n\u00e5got – vad som helst \u2013 f\u00f6r pengar, och anv\u00e4nda det som bytesmedel.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r lilla anekdoten, \u00e4r skriven av Bernard Lietaer, fritt \u00f6versatt och bearbetad av mig. Bernard Lietaer var (han dog sorgligt nog h\u00e4rom\u00e5ret, alldeles f\u00f6r tidigt) professor i internationella finanser och expert p\u00e5 design av valutasystem. Han var tidigare h\u00f6gt uppsatt ekonom vid europeiska banken i Basel och en av dem som designade EMU-systemet. Efter m\u00e5nga arbets\u00e5r inom det befintliga systemet, kom han till en personlig v\u00e4ndpunkt. Vi \u00e5terkommer till hans analys och f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00f6sningar i n\u00e4sta m\u00e5nadsblad.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Kort penga-historia<\/h2>\n\n\n\n

B\u00e5de bland oss \u2019alternativa\u2019 penga-forskare och bland dem som studerar p\u00e5 universitet eller h\u00f6gskola, g\u00f6rs det ibland f\u00f6rs\u00f6k att beskriva \u2019uppfinningen pengar\u2019 som l\u00f6sningen\/svaret p\u00e5 en kr\u00e5nglig och tungrodd byteshandel. Den f\u00f6rklaringen \u00e4r slarvig och st\u00e4mmer inte s\u00e5 bra med verkligheten. Den viktiga l\u00e4rdomen \u00e4r att vara vaksam s\u00e5 fort n\u00e5gon kallar en utveckling naturlig eller sj\u00e4lvklar. Sanningen \u00e4r att allt det vi m\u00e4nniskor g\u00f6r med ekonomi, kultur och v\u00e5rt samh\u00e4lle ocks\u00e5 kan g\u00f6ras p\u00e5 andra s\u00e4tt. Det \u00e4r inte naturen som best\u00e4mmer, utan vi tillsammans. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 pengar och se skillnaden mellan de oikonomiska pengarna och de krematistiska (se Pp septembernumret), beh\u00f6ver vi skilja p\u00e5 folkets pengar<\/strong> och maktens pengar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n kor till kauri<\/h4>\n\n\n\n

N\u00e4r arbetsf\u00f6rdelningen genomf\u00f6rts och industrialismen med den, blev folkflertalet beroende av pengar. Man kan s\u00e4ga att pengar blev det viktigaste livsmedlet eftersom man beh\u00f6vde dem f\u00f6r att k\u00f6pa allt annat. Och d\u00e5 talar vi om maktens pengar; monopolpengar som l\u00e5nades in i samh\u00e4llsekonomin via centralbankerna.<\/p>\n\n\n\n

Under tiotusentals \u00e5r av m\u00e4nsklig f\u00f6rhistoria, har det funnits det vi kan kalla folkets pengar. Med dessa bytte m\u00e4nniskor till sig varor, eller tj\u00e4nster, som de sj\u00e4lva inte producerade inom sj\u00e4lv- eller naturahush\u00e5llningen. Det var sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning till kanske 90 procent, byteshandel med pengar f\u00f6r resten. Detta g\u00e4llde oavsett om man levde i j\u00e4mlika sm\u00e5grupper, eller i ett f\u00f6rtryckande feodalsamh\u00e4lle. Levde man som tr\u00e4l eller torpare s\u00e5 hade man b\u00e5de arbets- och skatteplikt. Skatten betalades ’in natura’, allts\u00e5 med varor.<\/p>\n\n\n\n

Den avg\u00f6rande karakteristikan f\u00f6r folkets pengar var att de tillverkades av folket sj\u00e4lva, eller gavs som byte av n\u00e5gon annan som tillverkat dem. De var rena bytesmedel.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Dessa pengar kallas varupengar <\/strong>eller varuvaluta<\/strong>. De hade ett bruksv\u00e4rde<\/strong>, vilket innebar att de kunde brukas\/anv\u00e4ndas i hush\u00e5llet. Vanliga exempel fr\u00e5n v\u00e5rt land \u00e4r honung eller vadmalsstycken. Ett internationellt exempel \u00e4r salt. Typiskt f\u00f6r varupengar \u00e4r att de m\u00f6jliggjorde indirekta byten, n\u00e4r bytesvaran hade stor anv\u00e4ndbarhet och kunde lagras. \u00c4ven om jag f\u00f6r tillf\u00e4llet hade tillr\u00e4ckligt med honung, kunde jag vara s\u00e4ker p\u00e5 att snart kunna handla av n\u00e5gon annan med honungen. De hade allts\u00e5 \u00e4ven ett bytesv\u00e4rde<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

En mycket vanlig varuvaluta var boskapsvalutan. M\u00e5nga ord som har med pengar att g\u00f6ra kan h\u00e4rledas fr\u00e5n ord f\u00f6r boskap. Det lat. ’pecunia’ som betydde f\u00e4, betyder nu pengar. Ordet kapital kommer fr\u00e5n lat.\u2019capita\u2019 som betyder f\u00e4huvud. Ordet skatt kommer fr\u00e5n det gotiska \u2019skatt\u2019 som betyder boskap. Det indiska \u2019rupie\u2019 kommer fr\u00e5n rupa; boskap. Bet\u00e4nk att kon fortfarande \u00e4r ett heligt djur, p\u00e5 vissa platser i v\u00e4rlden.
I Skandinavien hade vi boskaps eller kovaluta \u00e4nda in p\u00e5 1200-talet e.Kr. Men det betyder inte att man betalade med kor eller oxar, utan man anv\u00e4nde kon som v\u00e4rdem\u00e4tare <\/strong>och betalade sedan med vadmal eller s\u00e4d, eller n\u00e5gon annan varuvaluta. Exempel p\u00e5 andra vanliga varuvalutor \u00e4r: kryddor, yxor, r\u00f6kt fisk, skinn, renar, getter, h\u00f6ns, sprit och tobak.<\/p>\n\n\n\n

Exempel p\u00e5 pengar utan bruksv\u00e4rde men med bytesv\u00e4rde – eftersom de fungerade som bytesmedel – \u00e4r bland annat Kaurisn\u00e4ckorna. De \u00e4r k\u00e4nda ifr\u00e5n Kina f\u00f6re \u00e5r 2.300 f.Kr. och har i flera tusen \u00e5r varit det viktigaste bytesmedlet i Afrika och Asien och ocks\u00e5 anv\u00e4nts i Europa. Kauri var den vanligaste valutan under slav- eller triangelhandeln (1550-1850).<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Kodade sn\u00e4ck-str\u00e4ngar. Papua New Guinea enl. Guardian 21 aug 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


I England under medeltiden fanns ett slags pengar som kallades Tallies. Det var tr\u00e4bitar som anv\u00e4ndes som v\u00e4rdebevis <\/strong>f\u00f6r emottagen skatt, skatten betalades i natura, men ocks\u00e5 som betalning fr\u00e5n staten f\u00f6r utf\u00f6rt arbete eller inhandlade varor. Tally-systemet har kallats den tidigaste formen av bokf\u00f6ring<\/strong>. Ena halvan beh\u00f6lls av staten och den andra av mottagaren, F\u00f6r att bekr\u00e4fta betalningen, parade man ihop de tv\u00e5 halvorna f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att de passade exakt ihop, p\u00e5 engelska \u201dtally\u201d. (Hodgson Brown 2008, sid. 54)
Under samma tid anv\u00e4nde man i Tyskland, Frankrike och andra delar av Europa, ett tunt silvermynt med enkel pr\u00e4gling p\u00e5 ena sidan, s.k. Brakteatrar (fr\u00e5n lat. \u2019bracea\u2019 som betyder l\u00f6v). Dessa gavs ocks\u00e5 ut av samh\u00e4llet, utan annan kostnad \u00e4r skatten. Enligt Margrit Kennedy blomstrade kultur och n\u00e4ringsliv i Europa under den h\u00e4r tiden (Kennedy, Pengar utan r\u00e4nta och inflation).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka att \u00e4ven om pengarna \u00e4r v\u00e4rdel\u00f6sa (som kauri t.ex.) s\u00e5 inneh\u00e5ller transaktionen byte av v\u00e4rden. T\u00e4ckningen <\/strong>f\u00f6r pengarna \u00e4r varor eller tj\u00e4nster. Det historiska faktumet att pengar under s\u00e5 l\u00e5ng tid och s\u00e5 utbrett faktiskt varit en vara<\/strong> (ett ting med bruksv\u00e4rde) har kr\u00e5nglat till f\u00f6rst\u00e5elsen av vad pengar borde vara. Precis som Aristoteles f\u00f6ruts\u00e5g. (Se septembernumret av Pengarnas pris).<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n guld till skuld<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Efter \u00e5tminstone 100 000 \u00e5r av m\u00e4nsklig tidig historia f\u00f6ljde Medeltiden som varade ungef\u00e4rligen mellan 1000-1500 E.kr., beroende p\u00e5 var man r\u00e4knar. Folk l\u00e4mnade feodaltiden bakom sig och flyttade till st\u00e4derna, och b\u00f6rjade specialisera sig p\u00e5 olika hantverk. Flytten fr\u00e5n landsbygden var inte helt frivillig \u2013 utvecklingen skyndades p\u00e5 av \u2019jordreformer\u2019 som tog ifr\u00e5n m\u00e4nniskor m\u00f6jligheten till sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och \u2019tillsammansodling\u2019 p\u00e5 allm\u00e4nningarna (mer om dem senare). Handeln, b\u00e5de den inom staden och utanf\u00f6r och mellan st\u00e4der och l\u00e4nder, tog fart. Under Merkantilismens tid \u00f6kade anv\u00e4ndningen av pengar drastiskt. Det fanns olika slags pengar, b\u00e5de folkets och maktens. Men ju starkare de stora k\u00f6pm\u00e4nnen blev, genom erh\u00e5llna vinster vid f\u00f6rs\u00e4ljning (k\u00f6p billigt, s\u00e4lj dyrt) och genom att bedriva utl\u00e5ning av pengar mot r\u00e4nta, desto mer tr\u00e4ngdes folkets pengar undan.<\/p>\n\n\n\n

FRB = Fractional Reserve banking, guldsmedernas uppfinning.<\/strong>
Triangelhandeln\/Slavhandeln p\u00e5gick f\u00f6r fullt fr\u00e5n 1550-talet och fram\u00e5t. Stora m\u00e4ngder silver och guld forslades till Europa fr\u00e5n Amerika och Afrika. Enorma vinster gav \u00f6verskott och behovet att f\u00f6rvara all denna rikedom var akut. Det blev Guldsmederna som fick uppdraget att b\u00e5de v\u00e4rdera och inhysa de beg\u00e4rliga vinsterna i sina kassavalv.<\/p>\n\n\n\n

Under denna tid ’uppfanns’ faktiskt den metod att f\u00f6rmera pengar som \u00e4n idag anv\u00e4nds av alla banker: Fractional reserve banking, f\u00f6rkortat FRB. En fraktion = en liten del av helheten.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Guldsmederna skrev ut ett kvitto motsvarande det inl\u00e4mnade v\u00e4rdet. \u00c4garen fick kvittot i sin hand och uppt\u00e4ckte snart att det gick att handla med det. Guldsmederna kom d\u00e5 p\u00e5 den geniala id\u00e9n att b\u00f6rja f\u00f6rfalska kvitton p\u00e5 guld som inte fanns. Med dessa kvitton kunde de sedan skapa ett liv i lyx f\u00f6r sig sj\u00e4lva, och resten l\u00e5nade de ut mot r\u00e4nta. Om guldsmederna hade 2000 pund guld i f\u00f6rvaring s\u00e5 kunde de kanske l\u00e5na ut tio g\u00e5nger s\u00e5 mycket, det vill s\u00e4ga omkring 20 000 pund i papperspengar och kr\u00e4va r\u00e4nta p\u00e5 dessa pengar utan att n\u00e5gon uppt\u00e4ckte bluffen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde de samla allt st\u00f6rre f\u00f6rm\u00f6genheter och anv\u00e4nda dem f\u00f6r att samla p\u00e5 sig \u00e4nnu mer.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r detta missbruk och bedr\u00e4geri som utg\u00f6r dagens bankv\u00e4sende.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Detta system, att l\u00e5na ut mer pengar \u00e4n vad som t\u00e4cks av reserverna, visar sig genom termer som t\u00e4ckningsgrad<\/strong>, det vill s\u00e4ga att bankerna bara till en mindre grad har t\u00e4ckning f\u00f6r vad de l\u00e5nar ut. Om alla kontoinnehavare kom och beg\u00e4rde att f\u00e5 ut sina innest\u00e5ende medel samtidigt skulle banken g\u00e5 omkull innan ens n\u00e5gra procent hade betalats ut.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ktenskapet mellan Staten och Kapitalet<\/h4>\n\n\n\n

Nu \u00e4r vi i mitten \u2013 slutet p\u00e5 1600-talet\u2026 Vinsterna som stals eller uppstod genom aff\u00e4rer, hederliga s\u00e5v\u00e4l som ohederliga, gav upphov till banker, handelshus och l\u00e5neverksamhet i st\u00f6rre skala. Samtidigt bef\u00e4stes kungamakten i land efter land. Bakom tronen fanns, redan fr\u00e5n b\u00f6rjan de rika finansm\u00e4nnen och de rika k\u00f6pm\u00e4nnen. Statsbildningarna i Europa genomf\u00f6rdes och Centralbanker bildades efter engelsk f\u00f6rebild: Det var i det sammanhanget som \u00e4ktenskapet mellan staten och kapitalet ingicks.<\/p>\n\n\n\n

Jag undrade l\u00e4nge varf\u00f6r inget politiskt parti hade Ett nytt ekonomiskt system i sitt partiprogram. (Undantaget det lilla l\u00e5gm\u00e4lda Enhetspartiet). Det verkar s\u00e5 fel att varken staten, kommunerna eller regionerna kan styra \u00f6ver (skapa och reglera) penningm\u00e4ngden inom sina omr\u00e5den.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag var naturligtvis inte ensam om att undra \u00f6ver det! Svaret \u00e4r f\u00f6ljande: \u00c4nda sedan v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste centralbank, Bank of England grundades 1694, har det funnits en ohelig allians mellan de ledande politikerskiktet och de stora penningmagnaterna. Thomas Greco liknar det vid ett oj\u00e4mlikt \u00e4ktenskap med missbruksproblem. S\u00e5 h\u00e4r skriver han i sin bok The End of Money and the Future of Civilization<\/em> (ej \u00f6versatt):<\/p>\n\n\n\n

\u201dHistorien b\u00f6rjar med grundandet av Bank of England f\u00f6r drygt 300 \u00e5r sedan. William III (av Oranien) och Mary II satt p\u00e5 Englands tron som samregenter 1689. William f\u00f6rde krig mot Frankrike (under Louis XIV) i vad som kallas det Habsburgska kriget (1688-97). Krig \u00e4r ett dyrt f\u00f6retag, och William beh\u00f6vde resa kapital f\u00f6r att finansiera det. En annan William, skotten William Patterson, bistod med l\u00f6sningen till kungens finansiella problem. Han f\u00f6reslog ett l\u00e5n p\u00e5 1.2 miljoner pund till regeringen; i utbyte skulle de som undertecknade l\u00e5net (l\u00e5ngivarna) f\u00e5 konstituera sig som Bank of Englands Styrelse och bolag med l\u00e5ngsiktiga bank-privilegier inklusive penningutgivningen.\u201d<\/em> (Greco sid. 30 min \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 skapades det kontrakt mellan riksbank\/centralbank och staten och dess unders\u00e5tar, som fortfarande g\u00e4ller. F\u00f6rdelen f\u00f6r staten var att den var garanterad pengar n\u00e4rhelst den s\u00e5 kr\u00e4vde. Statsobligationer s\u00e5ldes till banken och staten fick pengar i utbyte. Men, det kostade f\u00f6rst\u00e5s r\u00e4nta. Bankens f\u00f6rdel var uppenbar. Man hade privat kontroll \u00f6ver utl\u00e5ning<\/strong> och var den instans som kammade hem vinsterna. Samma recept anv\u00e4ndes n\u00e4r \u00f6vriga europeiska centralbanker stiftades.<\/p>\n\n\n\n

\u201dBankerna \u00e4ger jorden. Om vi vill forts\u00e4tta vara slavar till bankerna och betala kostnaden \u00f6ver v\u00e5rt eget slaveri, l\u00e5t dem d\u00e5 forts\u00e4tta skapa krediter.\u201d<\/em>
(Josiah Stamp, chef f\u00f6r Bank of England ur ett tal p\u00e5 University of Texas 1920.)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Vad \u00e4r pengar idag?<\/h2>\n\n\n\n

VAD \u00e4r egentligen pengar idag? Det som syns p\u00e5 ytan \u00e4r det som ett barn vet och kan svara p\u00e5: Sedlar och mynt och s\u00e5 swish f\u00f6rst\u00e5s. N\u00e4r det g\u00e4ller den konkreta penningm\u00e4ngden, allts\u00e5 sedlar och mynt, s\u00e5 utg\u00f6r de max 5% av den totala penningm\u00e4ngden som r\u00f6r sig i den verkliga ekonomin d\u00e4r vi byter varor och tj\u00e4nster med varandra.
H\u00f6gt ovan den verkliga ekonomin\/realekonomin sv\u00e4var spekulations \u2019pengar\u2019 i belopp som tusenfalt \u00f6verstiger landets BNP, m\u00e5ttet f\u00f6r transaktionerna inom realekonomin. Vi \u00e5terkommer till detta i kommande nummer.<\/p>\n\n\n\n

Kontanterna skapas av Riksbanken<\/strong>. Det \u00e4r i dagsl\u00e4get l\u00e5ngtg\u00e5ende planer p\u00e5 att fasa ut dem. M\u00e5nga oroas och en del \u00e4r mycket kritiska till detta, t.ex. alla de som anslutit sig till Kontantupproret<\/strong>. Andra tycker att det vore sk\u00f6nt att slippa hantera kontanter; m\u00e5nga inom handeln tycker s\u00e5. L\u00e4s mer om detta under Fr\u00e5ga Marianne<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Som du som l\u00e4sare vet, \u00e4r resten siffror eller digitala tecken i n\u00e5gon form av bokf\u00f6ring. Kanske vet du ocks\u00e5 att alla pengar \u00e4r till l\u00e5ns och att bankerna idag skapar pengar med en knapptryckning.
Trots att det \u00e4r n\u00e4st intill om\u00f6jligt att t\u00e4nka sig v\u00e5rt ekonomiska system utan pengar och banker som hanterar detsamma, \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00e5 svar p\u00e5 f\u00f6ljande fr\u00e5gor, inom den ekonomiska teorin:<\/em> Hur skapas pengar? Vart tar dom v\u00e4gen? eller Vilken \u00e4r bankernas roll i penningsystemet?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Definitioner<\/h4>\n\n\n\n

Pengar \u00e4r enligt vedertagen definition: Bytes- eller betalningsmedel, v\u00e4rdem\u00e4tare, v\u00e4rdebevarare och r\u00e4kneenhet.<\/strong>
Tidigare ans\u00e5gs de \u00e4ven vara en substans av v\u00e4rde,<\/strong> vilket de ju ocks\u00e5 var, s\u00e5 l\u00e4nge de tillverkades av \u00e4delmetaller och kunde s\u00e4ljas som s\u00e5dana (det har h\u00e4nt i historien att metallpriset \u00f6versteg myntets nominella v\u00e4rde \u2013 talet som stod tryckt p\u00e5 myntet). Senare kom representativa pengar<\/strong> best\u00e5ende av sedlar som kunde bytas mot en viss m\u00e4ngd guld eller silver. Moderna ekonomier, inklusive euroomr\u00e5det, bygger p\u00e5 pengar utan eget v\u00e4rde s.k. \u2019fiat pengar\u2019<\/strong>. Detta \u00e4r pengar som \u00e4r lagligt betalningsmedel<\/strong> och ges ut av en centralbank men, som till skillnad fr\u00e5n representativa pengar, inte kan v\u00e4xlas in mot t.ex. en best\u00e4md vikt guld. De har inget eget v\u00e4rde \u2013 pappret som anv\u00e4nts f\u00f6r sedlarna \u00e4r i princip v\u00e4rdel\u00f6st \u2013 men de accepteras likv\u00e4l i utbyte mot varor och tj\u00e4nster s\u00e5 l\u00e4nge man har f\u00f6rtroende f\u00f6r att centralbanken h\u00e5ller v\u00e4rdet p\u00e5 pengarna stabilt \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

Definitionerna ovan har vi f\u00e5tt i oss genom v\u00e5r kulturelle p\u00e5verkan och d\u00e4rmed tagit f\u00f6r givna. Men friekonomer <\/strong>(se avsnittet om Gesell nedan) och andra realekonomer <\/strong>\u2013 termen avser ekonomer som s\u00e4tter fokus p\u00e5 verkliga resurser och inte p\u00e5 r\u00e4kneenheten pengar \u2013 menar att definitionen saknar ett par viktiga aspekter. De pekar p\u00e5 att dagens pengar i h\u00f6g grad ocks\u00e5 \u00e4r: Vinstmedel, skuldmedel och maktmedel<\/strong>. Det betyder att pengar b\u00e4r dubbla budskap. De har en dubbel-natur, en inneboende mots\u00e4ttning som kan uttryckas s\u00e5h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag, sedeln, ska fungera som bytesmedel i realekonomin. Jag ska anv\u00e4ndas av m\u00e5nga m\u00e4nniskor, bytas mot det ena och det andra. Samtidigt ska jag tj\u00e4na min herre, det vill s\u00e4ga, den person eller det f\u00f6retag som l\u00e5nat ut mig. Till honom ska jag skapa mer av mig sj\u00e4lv. Det kallas vinst eller r\u00e4nta. Vilket uppdrag tror du \u00e4r det viktigaste? Vilket m\u00e5ste jag prioritera?\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hur skapas pengar?<\/h2>\n\n\n\n

I Klas Eklunds V\u00e5r ekonomi f\u00f6rklaras pedagogiskt hur aff\u00e4rsbankerna och andra l\u00e5neinstitut p\u00e5verkar penningm\u00e4ngden:
\u201dBankerna l\u00e5nar ut pengar till hush\u00e5ll och f\u00f6retag. Dessa pengar anv\u00e4nds till ink\u00f6p av varor och tj\u00e4nster, och det allra mesta av dessa medel s\u00e4tts av mottagarna in p\u00e5 nya bankkonton. D\u00e4rmed \u00f6kar allm\u00e4nhetens inl\u00e5ning i bankerna. N\u00e4r bankerna p\u00e5 detta s\u00e4tt kommer att f\u00f6rfoga \u00f6ver mer pengar, blir det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att l\u00e5na ut \u00e4nnu mer. D\u00e4rmed \u00f6kar penningm\u00e4ngden. P\u00e5 detta vis kan bankerna \u2019skapa\u2019 pengar genom att b\u00f6rja en expansion av sin utl\u00e5ning\u201d<\/em>
(sid. 238 V\u00e5r Ekonomi: en introduktion till samh\u00e4llsekonomi, Tidens f\u00f6rlag 1992)<\/p>\n\n\n\n

Idag finns s\u00e4kert tusentals filmer om hur pengar skapas. Under 1990-talet var den stora \u2019kollektiva\u2019 AHA- upplevelsen r\u00e4ntans roll i ekonomin. (Det har vi Margrit Kennedy att tacka f\u00f6r. Det kommer vi att g\u00f6ra i n\u00e4sta nummer som bl.a. kommer att handla om hur r\u00e4ntan som den f\u00f6rsta vinsten leder till st\u00e4ndigt \u00f6kande ekonomiska klyftor).
Under 2010-20-talen \u00e4r den stora AHA-upplevelsen just hur bankerna klarar av trolleritricket: Pengar ur luft.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I denna YouTube-video p\u00e5 1:40 minuter ber\u00e4ttar Michael Kumhof, IMF Economist och Dirk Bezemer, Professor vid University of Groningen hur nya pengar l\u00e5nas ut till mera konsumtion och spekulation ut i samh\u00e4llet www.youtube.com\/watch<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bankernas roll i ekonomin<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rr i tiden sk\u00f6ttes penningf\u00f6rvaltning och l\u00e5negivning av privatpersoner med status och anseende i bygden. Under den tiden, medeltid eller tidigare, till 1897 fanns m\u00e5nga olika valutor i Sverige. \u00c5ret innan min mormor f\u00f6ddes, fick den svenska riksbanken monopol p\u00e5 penningutgivningen i Sverige. N\u00e4r jag insett att \u2019fenomenet pengar\u2019 skulle bli ett huvudintresse f\u00f6r resten av mitt liv, blev jag fascinerad av den informationen: T\u00e4nk att det tidigare funnits en m\u00e4ngd olika valutor i Sverige!<\/p>\n\n\n\n

Har det funnits tidigare \u2013 d\u00e5 kan vi ju skapa lokala pengar ocks\u00e5 idag, t\u00e4nkte jag.<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag var barn under 1950-talet bodde jag i en medelstor by som hette Landvetter (som flygplatsen fast den ligger i H\u00e4rryda). I denna by gick fortfarande kossor p\u00e5 huvudgatorna n\u00e4r de skulle in f\u00f6r mj\u00f6lkning p\u00e5 kv\u00e4llen. D\u00e4r fanns ingen pizzeria, ingen biograf, inget flashigt k\u00f6pcenter och inga bankomater. Men d\u00e4r fanns m\u00e5nga lokala aff\u00e4rer och d\u00e4r fanns en BANK.
Det var verkligen inte bara i min by det fanns en lokal sparbank \u2013 det gjorde det i n\u00e4stan alla byar i Sverige p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n\n\n\n

Kunde man d\u00e5 s\u00e5 kan man g\u00f6ra det igen!<\/em><\/p>\n\n\n\n

De banker som fanns p\u00e5 den tiden var av flera olika slag: Sparbanker, Aff\u00e4rsbanker, Jordbrukskassor, Posten etc. Den lokala sparbanken tog emot spararnas ins\u00e4ttningar och uppmuntrade folk till att spara f\u00f6r bygdens b\u00e4sta. Som skolflicka fick jag tidningen Spara och Sl\u00f6sa, som gavs ut av Sparbanken, med mild \u2019propaganda\u2019 om vikten av att spara regelbundet.
(Jag minns att jag tyckte att den blonda Spara med l\u00e5nga fl\u00e4tor var alldeles f\u00f6r pr\u00e4ktig f\u00f6r min smak. S\u00e5 har jag heller aldrig blivit n\u00e5gon bra sparare utan mest levt \u201dur hand i mun.\u201d S\u00e5 \u00e4r det med privatekonomin, men ett stort intresse f\u00f6r samh\u00e4llsekonomi, r\u00e4ttvisa och ekologi har jag alltid haft). De samlade ins\u00e4ttningarna blev till utl\u00e5ning och r\u00e4ntegapet = vinsten, placerades i det lokala n\u00e4ringslivet.<\/p>\n\n\n\n

Vad h\u00e4nde sen?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Redan 1892 stiftades en lag som gjorde en tydlig gr\u00e4nsdragning mellan sparbanker och aff\u00e4rsbanker. Denna delning kom att best\u00e5 \u00e4nda till 1955 d\u00e5 den nya sparbankslagen kom. Den medf\u00f6rde m\u00f6jlighet att ta ut privata vinster och att sl\u00e5 ihop sm\u00e5banker till st\u00f6rre.
Under 1960-talet drog en ’bolagiseringsvind’ \u00f6ver sparbanks-v\u00e4sendet och fler och fler av dem, blev aktiebolag.<\/p>\n\n\n\n

Detta innebar att ocks\u00e5 sparbankerna blev aff\u00e4rsbanker med fokus p\u00e5 att skapa vinster \u00e5t aktie\u00e4garna.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Detta betydde att pengarna, i praktiken, f\u00f6rsvann fr\u00e5n byar som inte verkade bli n\u00e5gra moderna samh\u00e4llen med chans till vinster! Vi fick centralorter och glesbygd som f\u00f6ljd.
Bankv\u00e4sendet f\u00f6r\u00e4ndrades fr\u00e5n att ha varit en service-inr\u00e4ttning f\u00f6r lokalsamh\u00e4llet, till att bli vinstdrivande f\u00f6retag som satsar mest d\u00e4r vinsterna \u00e4r st\u00f6rst. St\u00f6rst vinster g\u00f6r man p\u00e5 m\u00e5nga sm\u00e5l\u00e5n (krediter) till enskilda (hus- och bill\u00e5n) och p\u00e5 finansspekulation. Mycket lite utl\u00e5ning sker till f\u00f6retagande och extremt lite till sm\u00e5f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

Just Sverige har f\u00e5 icke-vinstdrivande banker j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder i Europa. Vi sticker ut p\u00e5 att annat s\u00e4tt ocks\u00e5: Liten statsskuld men mycket stora privata skulder.<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nken nedan visar en kort film om nedl\u00e4ggning av bankkontor i Sverige idag. \u201dHandelsbanken trodde p\u00e5 det personliga m\u00f6tet\u201d men g\u00f6r det uppenbarligen inte l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.tv4play.se\/program\/efter-fem\/13291610?<\/a><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte bara banker som \u00e4r ’banker’. Stora f\u00f6retag \u00e4r idag banker med produktionsfront<\/strong> (IKEA, Norweigan Air, ARLA och i princip alla b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag). Det inneb\u00e4r att f\u00f6retaget s\u00e4ljer n\u00e5gon fysisk produkt men att deras st\u00f6rsta inkomstk\u00e4lla \u00e4r penningplaceringar, handel med valutor och l\u00e5n och andra finansinstrument.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns en bankv\u00e4sendets hierarki: Inom landet \u00e4r det Riksbanken, de fyra stora bankerna Nordea, SEB, Skandia-banken och Swedbank. Internationellt \u00e4r det WB (World bank, V\u00e4rldsbanken), ECB (Europeiska centralbanken, EU:s bank), IMF (International Monetary Fund, Internationella valutafonden) och BIS (Bank of International Settlements) och de \u00f6vriga Centralbankerna. Men, egentligen \u00e4r det ju ’Wall Street’, fondbolag och b\u00f6rser som sitter p\u00e5 toppen av pyramiden.<\/p>\n\n\n\n

Sveriges Riksbank, RB<\/strong>
Sveriges centralbank, Riksbanken, med s\u00e4te i Riksbankshuset i Stockholm, har sitt ursprung i Palmstruchska banken av \u00e5r 1657. Den k\u00f6ptes upp av Sveriges riksdag och rekonstruerades som ’Riksens St\u00e4nders Bank’ \u00e5r 1661. Sin position som fungerande centralbank erh\u00f6ll inte Riksbanken f\u00f6rr\u00e4n 1897. D\u00e5 fick vi en lag, som gav RB monopol p\u00e5 sedelutgivningen i landet och RB:s st\u00e4llning som Sveriges centralbank fastslogs.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n start och fram till 1999 d\u00e5 Riksbanken skildes ifr\u00e5n staten, hade Sveriges riksbank en s\u00e4rst\u00e4llning i Europa, genom att vara underst\u00e4lld riksdagens beslut.<\/p>\n\n\n\n

Riksdagen uts\u00e5g Riksbankens styrelse och den hade ocks\u00e5 inflytande \u00f6ver penningpolitiken. Dessutom fanns m\u00e5l kring syssels\u00e4ttning och arbetsl\u00f6shet inskrivna i konstitutionen. Efter ’reformen’ (som r\u00f6stades igenom av 5 riksdagspartier, undantaget MP och V) minskade den politiska styrningen radikalt och ersattes av den ekonomiska sakkunskapen (konsensus om Nationalekonomisk teori) i riksbanksstyrelsen och bland Riksbankens egna tj\u00e4nstem\u00e4n. Mandattiden f\u00f6r Riksbankens chef f\u00f6rdubblades till 8 \u00e5r. Denna ’reform’ genomf\u00f6rdes n\u00e4stan helt utan massmedial inblandning. Id\u00e9n bakom f\u00f6r\u00e4ndringen var, \u00e5terigen, tron p\u00e5 ekonomi som en ’ren’ vetenskap och tj\u00e4nstem\u00e4nnen som opolitiska uttolkare av penningr\u00f6relser, investeringar och marknader. Under samma tid f\u00f6rsvann ocks\u00e5 riksbankens monopol p\u00e5 penningutgivning genom avregleringar som drivits p\u00e5 av marknaden. Bl.a. h\u00f6jdes Riksbankens utl\u00e5ningstak f\u00f6r andra banker. (Se mer septembernumret av Pp) Och i skrivandets sista stund fick vi veta att Sverikes Riksbank tar l\u00e5n och s\u00e4tter sig i skuld till det multinationella f\u00f6retaget Blackrock. <\/strong>Hur absurt det \u00e4n verkar s\u00e5 \u00e4r det faktiskt en logisk f\u00f6ljd av hur penningsystemet fungerar idag.<\/p>\n\n\n\n

VARNINGSLAMPORNA LYSER Dags f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring i grunden?!<\/p>\n\n\n\n

EKONOMI Aktuellt Fokus granskar. N\u00e4r allm\u00e4nheten fokuserar p\u00e5 smittspridningen och Coronakrisen v\u00e4ljer Riksbanken att m\u00f6rka det kontroversiella samarbetet med den \u00f6k\u00e4nda fondj\u00e4tten Blackrock.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dI sp\u00e5ren av Coronapandemins informationsstorm passerar kanske Sveriges centralbanks marknadsinterventioner, som Riksbanken sj\u00e4lv vill kalla f\u00f6r \u201dst\u00f6d\u201d eller \u201d\u00e5tg\u00e4rder\u201d, ouppm\u00e4rksammade. \u00c5tminstone tills dess att interventionernas svarta skugga faller \u00f6ver Riksbanksbunkern sj\u00e4lv. Riksbankens direktion vill h\u00e4vda att deras ingrepp handlar om att h\u00e5lla Sveriges ekonomi v\u00e4lm\u00e5ende. Flera kommentatorer betvivlar dock syftet och undrar vilken del av ekonomin som Riksbanken anser h\u00e5lla i god vig\u00f6r och levande. Riksbankens \u201d\u00e5tg\u00e4rdsprogram\u201d inneh\u00e5ller svaret, det inkluderar till st\u00f6rsta del k\u00f6p av finansiella tillg\u00e5ngar och \u00e4r enbart inriktat p\u00e5 banker och finansmarknader. D\u00e4rmed blottl\u00e4ggs centralbankirernas syfte: uppr\u00e4tth\u00e5llandet av skapade v\u00e4rden\u201d.<\/em>
Av fiktiva v\u00e4rden borde det st\u00e5 f\u00f6r det handlar om finansekonomin, inte realekonomin. Detta blir tydligt n\u00e4r du l\u00e4ser vidare p\u00e5 l\u00e4nksidan.<\/p>\n\n\n\n

\n
Riksbanken m\u00f6rkar samarbetet med kontroversiella Blackrock<\/a><\/blockquote>