{"id":815,"date":"2020-11-14T07:00:00","date_gmt":"2020-11-14T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.wordpress.com\/?p=815"},"modified":"2020-11-14T07:00:00","modified_gmt":"2020-11-14T06:00:00","slug":"manadsblad-november-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2020\/11\/14\/manadsblad-november-2020\/","title":{"rendered":"M\u00e5nadsblad november 2020"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e4lkomna till pengarnas pris nr 4<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Nu tar vi paus till Januari 2021<\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Tidigare nummer f\u00f6rklarar hur penningm\u00e4ngden i cirkulation med fokus p\u00e5 de befintliga pengarna och penningsystemen skapar klyftor i samh\u00e4llet och \u2013 vad v\u00e4rre \u00e4r \u2013 utarmar jordens reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Dollar, Yen, Euro, Kronor etc. spelar ingen roll s\u00e5 l\u00e4nge som de kommer ut i samh\u00e4lls-cirkulationen med ett \u00f6verordnat syfte: Att f\u00f6rmera sig, och med det att berika de f\u00e5tal som redan har alldeles f\u00f6r mycket.
Endast en minoritet av ekonomer och politiker ser risker med systemet. Kritiken och diskussioner om alternativ syns knappast i media. Att \u00f6kande penningm\u00e4ngder glatt ben\u00e4mns i positiva termer och kallas f\u00f6r \u201cekonomiskt tillv\u00e4xt\u201d och att denna” tillv\u00e4xt” varken gynnar vanligt folk eller milj\u00f6n har v\u00e4l inte g\u00e5tt v\u00e5ra l\u00e4sare f\u00f6rbi.
Men givetvis finns det vettiga alternativ. Realekonomi \u00e4r en ekonomi som speglar verkliga behov och verkliga ramar f\u00f6r resursuttag fr\u00e5n milj\u00f6n och jorden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4gnas huvuddelen av novembernumret \u00e5t att beskriva ekonomiska modeller som tar ett helhetsgrepp p\u00e5 realekonomin och utmanar tillv\u00e4xtmanin och den svenska elitens (politiker s\u00e5som aff\u00e4rsfolket) begr\u00e4nsande m\u00e4nniskosyn som reducerar medborgare till  arbetare och kunder. Vi ska ocks\u00e5 presentera ett par finansiella tj\u00e4nster med stor v\u00e4xtkraft.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got mer realekonomiskt \u00e4n jordbruket finns ju inte. I skrivandets stund r\u00e5kar jag lyssna p\u00e5 ett P1-program ur serien \u201dKampen om jorden 2. Landet mot staden\u201d<\/em> ett program av Joseph Knevel och Bo Torbj\u00f6rn Ek. Kosl\u00e4pp och kloka funderingar av Doris 85, bland m\u00e5nga andra. Vi f\u00e5r veta att 87% i Sverige bor i t\u00e4torter idag, men f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e4r det ett nettofl\u00f6de av folk till landet. Det \u00e4r bara det att\u2026 Lyssna vetja!<\/p>\n\n\n\n

Ljudl\u00e4nken sverigesradio.se\/avsnitt\/1390057<\/a><\/p>\n\n\n\n

Under Fr\u00e5ga Marianne<\/strong> hittar du motsatsen; hur den fiktiva ekonomin mj\u00f6lkar den reala. D\u00e4r har vi \u00e4ven med en rykande aktuellt inl\u00e4gg i debatten om slammet p\u00e5 v\u00e5ra \u00e5krar! Och, sist men inte minst, tar vi med n\u00e5gra synpunkter fr\u00e5n er l\u00e4sare! Vi passar ocks\u00e5 p\u00e5 h\u00e4r att meddela att vi INTE kommer att ge ut n\u00e5got m\u00e5nadsblad i december. Ni kan d\u00e5, i lugn och ro, g\u00e5 tillbaka till de \u2019gamla\u2019 numren som ju \u2013 vilket vi \u00e4r helt \u00f6verens om \u2013 \u00e4r v\u00e4l omf\u00e5ngsrika och faktat\u00e4ta. Vi sj\u00e4lva kommer att \u00e4gna oss \u00e5t att v\u00e4ssa bladet vid sidan om lite julst\u00f6k och f\u00f6rhoppningsvis ocks\u00e5 lite julst\u00e4mning, coronan till trots.
PS. [hakparentes anv\u00e4nds i forts\u00e4ttningen n\u00e4r vi vill s\u00e4ga n\u00e5got inom ett citerat avsnitt]<\/p>\n\n\n\n

Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Mot en ny ekonomisyn<\/strong>
Munken: Ekonomi inom planetens gr\u00e4nser
Cirkul\u00e4r ekonomi: I st\u00e4llet f\u00f6r linj\u00e4r tillv\u00e4xt. Missa inte Stephens youtube som f\u00f6rklarar cirkul\u00e4r ekonomi p\u00e5 ett mycket pedagogiskt s\u00e4tt!<\/em>
Delningsekonomi: Ume\u00e5 \u2013 en av fyra pilotst\u00e4der<\/p>\n\n\n\n

Folkfinansiering<\/strong>
Mikrofonder: Ger garantier f\u00f6r bankl\u00e5n till sociala projekt
Svensk Barter: Ett sp\u00e4nnande initiativ fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland<\/p>\n\n\n\n

Resultat av l\u00e4sarunders\u00f6kning <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5ga Marianne <\/strong>
Hur tj\u00e4nar man pengar p\u00e5 pengar?
Har vi r\u00e5d med dom rika?
Har man testat \u2019Munken\u2019 n\u00e5gonstans?
Kan slamspridning vara en form av kretslopp?<\/p>\n\n\n\n

Mot en ny ekonomisyn<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Munken<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi l\u00e4mnar Krematistiken och dess kulturella pr\u00e4gling bakom oss – i sista minuten. Under n\u00e5gra decennier har nya id\u00e9er grott under ytan. Vissa av dem har b\u00f6rjat \u2019beforskas\u2019 p\u00e5 universitet och h\u00f6gskolor. De har namn som Cirkul\u00e4r ekonomi, Nedv\u00e4xt (Degrowth), Delandets ekonomi, Realekonomi, G\u00e5voekonomi med m\u00e5nga fler. En kraftfull, inspirerande och anv\u00e4ndbar ekonomisk modell \u00e4r \u201dmunken\u201d (t\u00e4nk flottyrringen) som skapats av den brittiska ekonomen Kate Raworth. Beskrivningen nedan \u00e4r tagen ur Karin Backstr\u00f6ms texter (Grus&Guld 1 2018, och 2 2020).<\/p>\n\n\n\n

\u201dI boken Doughnut Economics \u2013 7 Ways to Think Like a 21st Century Economist”<\/em> g\u00f6r Kate Raworth upp med vad hon anser \u00e4r en f\u00f6rlegad och felaktig syn p\u00e5 ekonomi. M\u00e5nga har formulerat liknande tankar, men skillnaden \u00e4r att hon ger sig p\u00e5 ekonomins centrala bildspr\u00e5k och erbjuder alternativ.
Bilder har v\u00e4ldigt stor genomslagskraft. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi t\u00e4nka efter noga kring de inbitna ekonomernas diagram som ordl\u00f6st tagit plats i v\u00e5rt medvetande och blivit utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e4ldigt kraftfulla ber\u00e4ttelser, s\u00e4ger hon. Ett exempel \u00e4r modellen av ekonomin som ett slutet kretslopp, d\u00e4r de monet\u00e4ra resurserna friktionsfritt cirkulerar liksom i ett v\u00e4rmesystem, mellan den offentliga sektorn, f\u00f6retagen, hush\u00e5llen och bankerna. [Dalys ko fr\u00e5n augustinumret]
Den har inte f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4mnv\u00e4rt sedan 1940-talet, och \u00e4r fortfarande det f\u00f6rsta som m\u00f6ter dagens ekonomistudenter. Problemet \u00e4r att den inte s\u00e4ger n\u00e5got om verkligheten. N\u00e4r Kate Raworth ritar om ekonomin \u00e4r den tv\u00e4rtom inkapslad i jordsystemet [underordnad naturlagarna] och samh\u00e4llet, beroende av material- och energifl\u00f6den fr\u00e5n sol och natur. Och s\u00e5v\u00e4l marknad, stat, hush\u00e5ll och allm\u00e4nningar m\u00f6ter behov och \u00f6nskem\u00e5l \u2013 med finansiella fl\u00f6den till hj\u00e4lp. Ekonomin alstrar ocks\u00e5 avfall och v\u00e4rme.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"
munk-clip-nov.JPG<\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Modellens yttre ring representerar de planet\u00e4ra gr\u00e4nserna. Den inre utg\u00f6r minimigr\u00e4nsen f\u00f6r acceptabla levnadsvillkor, s\u00e5som de definieras i FNs millenniem\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

Cirkul\u00e4r ekonomi<\/strong>
I detta avsnitt har jag tagit hj\u00e4lp av SNF, Svenska Naturskyddsf\u00f6reningen, som visar sig vara en trogen och omt\u00e4nksam v\u00e4n till Moder Jord. Jag hittade texten i l\u00e4nken nedan, och t\u00e4nker att n\u00e4r det finns s\u00e5 bra fr\u00e5gor och svar formulerade s\u00e5 \u00e5terbrukar jag dem.<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.naturskyddsforeningen.se\/cirkular-ekonomi<\/a><\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r en cirkul\u00e4r ekonomi?<\/strong>
Enkelt uttryckt kan man s\u00e4ga att en cirkul\u00e4r ekonomi \u00e4r motsatsen till den traditionella, linj\u00e4ra ekonomin [med evig tillv\u00e4xt] som vi har idag. Ist\u00e4llet f\u00f6r att tillverka, k\u00f6pa, anv\u00e4nda och sedan sl\u00e4nga sakerna, utnyttjar man i en cirkul\u00e4r ekonomi allt som man tillverkat s\u00e5 l\u00e4nge det g\u00e5r. Och n\u00e4r sakerna \u00e4r f\u00f6rbrukade \u00e5teranv\u00e4nds och \u00e5tervinns s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt om och om igen \u2013 allt f\u00f6r att t\u00e4ra mindre p\u00e5 jordens resurser och minska v\u00e5rt avfall. Ett modernt ord f\u00f6r kretslopp helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n

Hur st\u00e4ller vi om till en cirkul\u00e4r ekonomi?<\/strong>
F\u00f6r att st\u00e4lla om till en cirkul\u00e4r ekonomi beh\u00f6ver vi f\u00f6r\u00e4ndra hur vi konsumerar och hur vi \u00e5tervinner. Vi beh\u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n

  1. Minska konsumtionen av nya saker.<\/li>
  2. \u00c5teranv\u00e4nda mer.<\/li>
  3. Designa produkter och f\u00f6rpackningar smartare.<\/li>
  4. \u00c5tervinna mer material.<\/li>
  5. Utnyttja energin i det som inte kan \u00e5tervinnas och som d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste f\u00f6rbr\u00e4nnas.
    [6. Lokalisera produktionen! Och d\u00e4rmed minska transporterna]<\/li><\/ol>\n\n\n\n
    \"\"
    fairphone-clip.jpg<\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

    Vilka f\u00f6respr\u00e5kar en cirkul\u00e4r ekonomi idag?<\/strong>
    S\u00e5 gott som alla. B\u00e5de EU och FN har en \u00f6kad cirkul\u00e4r ekonomi bland sina m\u00e5l. Men tankarna g\u00e5r is\u00e4r om hur den cirkul\u00e4ra ekonomin ska utformas.<\/p>\n\n\n\n

    Se g\u00e4rna denna introduktionsvideo.<\/a> (youtube). Vidare har Stephen Hinton producerat en hel rad av gratis utbildningar i cirkelekonomi p\u00e5 investors in peace akademin<\/a>. F\u00f6r f\u00f6retagare och de som vill st\u00f6dja f\u00f6retag och allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

    Vilka \u00e4r hindren f\u00f6r att g\u00e5 \u00f6ver till en cirkul\u00e4r ekonomi?<\/strong>
    Eftersom s\u00e5 m\u00e5nga str\u00e4var mot en mer cirkul\u00e4r ekonomi finns det inga direkta hinder, annat \u00e4n f\u00f6retagens ovana [och \u00e4garnas ev. vinstkrav]. Men det finns en hel del sv\u00e5righeter som m\u00e5ste tas itu med. Bland annat \u00e4r det i dag sv\u00e5rt att anv\u00e4nda \u00e5tervunnet material, eftersom man inte vet exakt vad det inneh\u00e5ller. M\u00e5nga produkter vi anv\u00e4nder \u00e4r sammansatta av en rad olika material och tillsats\u00e4mnen. Det g\u00f6r att farliga kemikalier riskerar att \u00e5tervinnas med materialen. [Ett viktigt och omdebatterat exempel \u00e4r slammet p\u00e5 \u00e5krarna – se Fr\u00e5ga Marianne<\/strong>].<\/p>\n\n\n\n

    https:\/\/www.renakerrenmat.se\/<\/a>
    [ Dela g\u00e4rna denna l\u00e4nken i ditt n\u00e4tverk ]<\/p>\n\n\n\n

    D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste det finnas l\u00e4ttillg\u00e4nglig information\u2026 det vill s\u00e4ga inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningar, p\u00e5 allt som produceras. Informationen ska f\u00f6lja med fr\u00e5n tillverkaren, till f\u00f6rs\u00e4ljaren och konsumenten och \u00e4nda tills materialet \u00e5teranv\u00e4nds eller \u00e5tervinns.
    Idag har konsumenter bara r\u00e4tt att f\u00e5 veta om det de k\u00f6per inneh\u00e5ller \u00e4mnen som finns med p\u00e5 EU:s lista \u00f6ver s\u00e4rskilt farliga \u00e4mnen och det g\u00e4ller inte ens alla typer av varor. Den informationen f\u00f6ljer heller inte med n\u00e4r produkten ska \u00e5tervinnas.
    Dessutom beh\u00f6ver EU:s lagstiftning \u00e4ndras. Idag till\u00e5ts h\u00f6gre halter av farliga \u00e4mnen i \u00e5tervunnet material \u00e4n i nytt.<\/em> Det g\u00f6r att m\u00e4nniskor och milj\u00f6 riskerar att uts\u00e4ttas f\u00f6r fler farliga \u00e4mnen n\u00e4r vi r\u00f6r oss mot en cirkul\u00e4r ekonomi.<\/em> [Min kursivering!]<\/p>\n\n\n\n

    Vad skulle h\u00e4nda med ekonomin om inga nya saker fick tillverkas?<\/strong>
    Det \u00e4r ju det som driver tillv\u00e4xten. I en cirkul\u00e4r ekonomi kan nya saker definitivt tillverkas. Men f\u00f6r att inte t\u00e4ra p\u00e5 jordens resurser ska produkterna vara gjorda av material som redan finns i omlopp. Att g\u00f6ra nya saker av gamla \u00e4r n\u00e5got som b\u00e5de m\u00e4nniskor och natur vinner p\u00e5. En viss nyproduktion kommer alltid att finnas, eftersom material inte kan \u00e5tervinnas\/\u00e5teranv\u00e4ndas hur m\u00e5nga g\u00e5nger som helst utan att tappa kvalitet. Arbetstillf\u00e4llen som f\u00f6rsvinner fr\u00e5n nyproduktion kan \u00e5terskapas i \u00e5tervinnings- eller \u00e5teranv\u00e4ndnings- branscherna.
    Men plast \u00e4r s\u00e5 billigt att tillverka \u2013 \u00e4r det verkligen realistiskt att sluta tillverka ny plast och bara \u00e5teranv\u00e4nda och \u00e5tervinna den gamla?
    Det st\u00e4mmer att plast \u00e4r f\u00f6r billigt att nyproducera f\u00f6r att f\u00f6retagen ska vilja g\u00e5 \u00f6ver till \u00e5tervunnen plast. Det \u00e4r ett av problemen med plast, eftersom det leder till att mer och mer plast br\u00e4nns upp och bidrar till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, eller hamnar i naturen d\u00e4r den riskerar att skada djur.
    Dessutom tillverkas mycket plast fr\u00e5n olja och naturgas och vi m\u00e5ste minska beroendet av fossila r\u00e5varuk\u00e4llor. H\u00e4r har vi konsumenter ett ansvar. Vi beh\u00f6ver trycka p\u00e5 och visa att vi vill ha en cirkul\u00e4r ekonomi d\u00e4r plast \u00e5tervinns.
    Naturskyddsf\u00f6reningen vill framf\u00f6rallt att politikerna s\u00e4tter upp ramverk (det vill s\u00e4ga lagar och regler) s\u00e5 att en cirkul\u00e4r ekonomi gynnas. Det handlar bland annat om att producenterna m\u00e5ste ta ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r att samla in och \u00e5tervinna materialet i sina produkter. Politikerna m\u00e5ste ocks\u00e5 underl\u00e4tta f\u00f6r alternativa s\u00e4tt att \u00e4ga, som bilpooler och m\u00f6jligheten att hyra prylar ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa dem \u2013 att dela p\u00e5 tillg\u00e5ngarna helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n

    https:\/\/www.naturskyddsforeningen.se\/sveriges-natur\/2015-5\/agodela-den-nya-ekonomin<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Delningsekonomi<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Kollaborativ konsumtion, delningsekonomi eller att \u00e4godela \u00e4r samlingsnamn p\u00e5 n\u00e5got som funnits i alla tider, n\u00e4mligen att dela p\u00e5 resurserna. Grundprincipen \u00e4r att det \u00e4r tillg\u00e5ngen som \u00e4r det v\u00e4sentliga och inte sj\u00e4lva \u00e4gandet. Vi g\u00e5r fr\u00e5n privat \u00e4gande till att dela p\u00e5 det vi beh\u00f6ver. Vi l\u00e5nar, byter, hyr, k\u00f6per second-hand och delar ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa nytt \u2013 och sparar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt p\u00e5 milj\u00f6n.
    Vill du l\u00e4sa mer om cirkul\u00e4r ekonomi? L\u00e4s den statliga utredningen (SOU 2017:22)
    Fr\u00e5n v\u00e4rdekedja till v\u00e4rdecykel \u2013 s\u00e5 f\u00e5r Sverige en mer cirkul\u00e4r ekonomi

    En nygammal tankef\u00e5ra som h\u00f6r till den nya ber\u00e4ttelsen \u00e4r det som ben\u00e4mns Delningsekonomi. Ordet s\u00e4ger vad det handlar om: I st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e4ga alla verktyg t.ex. s\u00e5 g\u00e5r man ihop med andra och delar p\u00e5 \u00e4gandet. Detta i sig minskar resursanv\u00e4ndningen och kostnaderna, samtidigt som det \u00f6kar kontaktytorna mellan m\u00e4nniskor. Allts\u00e5 \u00e4r det bra f\u00f6r b\u00e5de milj\u00f6 och samh\u00e4lle. Ofta \u00e4r det omst\u00e4llningsgrupper i st\u00e4derna som tagit initiativ till \u2019kl\u00e4dotek\u2019, \u2019bilpool\u2019, \u2019verktygsl\u00e5da\u2019, \u2019cykelgarage\u2019 etc.
    Ume\u00e5 \u00e4r en av 4 st\u00e4der i Sverige som testar Delningsekonomi i stor skala. De ing\u00e5r i ett forsknings-projekt \u2019Sharing city\u2019 d\u00e4r de ska prova olika delningstj\u00e4nster f\u00f6r att se vad som funkar. Ett exempel som de tar upp i radio-programmet Pl\u00e5nboken, \u00e4r borrmaskinens livscykel. I genomsnitt anv\u00e4nds en borrmaskin 15-20 min. under hela sin \u2019livstid\u2019. I st\u00e4llet f\u00f6r att var och en k\u00f6per en egen, s\u00e5 l\u00e4ggs motsvarande summa i en pool, och s\u00e5 kan man k\u00f6pa in vinkelslip och alla m\u00f6jliga andra verktyg.
    Man har dragit tv\u00e5 stora l\u00e4rdomar av projektet. Den f\u00f6rsta \u00e4r vikten av tillit. B\u00f6rja med att dela med dem man k\u00e4nner t.ex. bostadsf\u00f6reningen, kvarteret. Den andra handlar om att det m\u00e5ste vara smidigt att f\u00e5 tag i grejerna. De b\u00f6r finnas n\u00e4ra d\u00e4r vi bor \u2013 eller arbetar.<\/p>\n\n\n\n

    https:\/\/sverigesradio.se\/planboken<\/a>
    (2020-09-30 Start 30:42) <\/p>\n\n\n\n

    Vi (Dagfinn och Marianne) bor i en liten ekoby p\u00e5 landsbygden. F\u00f6r oss, liksom f\u00f6r m\u00e5nga som bor p\u00e5 landet, \u00e4r det naturligt att sam\u00e4ga eller dela. Vi delar p\u00e5 en liten allm\u00e4nning d\u00e4r det odlas och sparkas fotboll eller anv\u00e4nds f\u00f6r umg\u00e4nge runt grillen. Vi delar \u00e4ven p\u00e5 gr\u00e4sklippare, kap-klyv och sl\u00e4pk\u00e4rra. Eftersom vi bor l\u00e5ngt ifr\u00e5n livsmedelsbutik s\u00e5 g\u00e5r vi ofta in till varandra och fr\u00e5gar efter l\u00f6k, bakpulver, bra bok eller annat.<\/p>\n\n\n\n

    Folkfinansiering<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Mikrofonder<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Tack till Jonas Lagander (r\u00e5dgivare och projektledare p\u00e5 Coompanion \u00d6sterg\u00f6tland med uppdrag att utveckla Mikrofonden och Svensk Barter) f\u00f6r f\u00f6ljande inl\u00e4gg:
    \u201dF\u00f6r dig som arbetar f\u00f6r positiv utveckling lokalt och regionalt finns redan en del strukturer p\u00e5 plats. F\u00f6rutom att ha dina pengar hos JAK, Ekobanken eller n\u00e5gon av de kvarvarande frist\u00e5ende sparbankerna s\u00e5 finns tv\u00e5 strukturer d\u00e4r du kan engagera dig: Mikrofonden och Svensk Barter.
    Mikrofonden \u00e4r en medlems\u00e4gd kreditgarantif\u00f6rening [ekonomisk f\u00f6rening] som till l\u00e5g eller ingen avgift (r\u00e4ntefrihet) finansierar den sociala ekonomin – ideell sektor och kooperation. Organisationen \u00e4gs av sina medlemmar, \u00e4r regionalt och nationellt organiserad, ej vinstutdelande samt registrerad hos finansinspektionen. F\u00f6reningen startades 2010 av f\u00f6reningarna Coompanion, Hela Sverige ska leva, Ekobanken medlemsbank och JAK medlemsbank.
    \u00d6verskott \u00e5terinvesteras i verksamheten. Du kan hj\u00e4lpa Mikrofonden genom att informera dina lokala och regionala politiker och tj\u00e4nstem\u00e4n om m\u00f6jligheten att st\u00f6tta ekonomiskt. Har du f\u00f6retag eller f\u00f6rening med kapital tillg\u00e4ngligt, kan du sj\u00e4lv investera r\u00e4ntefritt i Mikrofonden, ja \u00e4ven som privatperson g\u00e5r det bra. Tipsa g\u00e4rna andra f\u00f6retag och f\u00f6reningar om att ocks\u00e5 g\u00f6ra det.
    Du kan \u00e4ven inom ramen f\u00f6r en ideell f\u00f6rening, kooperativ, stiftelse och i vissa fall aktiebolag (svb) [s\u00e4rskild vinstbegr\u00e4nsning] ans\u00f6ka om kreditgaranti. Du kan be Mikrofonden att g\u00e5 med som investerande medlem (i ekonomisk f\u00f6rening) eller k\u00f6pa aktiekapital i ditt AB. Huvudsyftet med Mikrofonden \u00e4r ju att f\u00f6rmedla kapital till social ekonomi. Mikrofonden har i nul\u00e4get (h\u00f6sten 2020) gjort \u00f6ver 100 investeringar i sociala f\u00f6retag som bidrar till FN:s globala m\u00e5l.
    Ett exempel p\u00e5 projekt som f\u00e5tt st\u00f6d av Mikrofonden \u00e4r BYAR & KVARTER ekonomisk f\u00f6rening. Denna nationellt inriktade bostadsutvecklare erh\u00f6ll dels 10 000 kr av Mikrofonden som gick in som investerande medlem och dels 300 000 kr i kreditgaranti. Medlen erh\u00f6lls i syfte att utveckla Tiny House-projekt och h\u00e5llbara bogemenskaper. <\/p>\n\n\n\n

    Hemsida: http:\/\/byarkvarter.se\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

    (\u00c4ven Hogsl\u00e4tts V\u00e4nboende som Pp beskrivit i septembernumret ,har f\u00e5tt st\u00f6d i form av gratis r\u00e5dgivning av Mikrofonden). L\u00e4s mer p\u00e5 www.mikrofonden.se<\/a><\/p>\n\n\n\n

    \"\"
    svensk-barter.jpg<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

    Svensk Barter<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Svensk Barter \u00e4r en medlems\u00e4gd bytesring f\u00f6r f\u00f6retag och social ekonomi. Denna ekonomiska f\u00f6rening anv\u00e4nder en egen valuta, ”barterkronan”, som ett s\u00e4tt att genomf\u00f6ra indirekt [multilateral] byteshandel mellan juridiska personer (b2b). Barterkronan skapas i ett \u00f6msesidigt kreditsystem som \u00e4r r\u00e4ntefritt. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan lokala komplement\u00e4ra handelsn\u00e4tverk skapa resiliens [motst\u00e5ndskraft] och h\u00e5llbarhet i marknadsekonomin.
    En kontant avgift tas ut p\u00e5 varje transaktion f\u00f6r att finansiera driften men vid \u00f6verskott \u00e5terinvesteras alla vinster i den egna verksamheten\u2026 eller g\u00e5r till sociala investeringar lokalt.
    [Modellen \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n WIR; Schweiziskt handels-bytes-system som startade 1934 och fortfarande lever i h\u00f6g\u00f6nsklig v\u00e4lm\u00e5ga! Beskriven i boken T\u00e4nk OM, sid 81]<\/p>\n\n\n\n

    Hur g\u00f6r man f\u00f6r att starta en bytesring inom Svensk Barter?<\/strong>
    Vill du starta en egen lokal bytesring inom ramen f\u00f6r Svensk Barter s\u00e5 g\u00e5r det utm\u00e4rkt. Du samlar ihop ett antal f\u00f6retag\/f\u00f6reningar som alla \u00e4r i olika branscher och d\u00e4rmed kompletterar varandra. [I st\u00e4llet f\u00f6r att konkurrera ut varandra s\u00e5 samverkar allts\u00e5 de lokala akt\u00f6rerna] Sedan g\u00e5r ni alla med i f\u00f6reningen, och b\u00f6rjar handla med varandra, och andra som \u00e4r med i f\u00f6reningen, via barterkronor.
    Verksamheten utvecklas genom att folk tr\u00e4ffas och b\u00f6rjar n\u00e4tverka med varandra, och genom att anv\u00e4nda f\u00f6reningens centrala handelsst\u00f6d, t.ex. dess barterwebshop. All handel sker digitalt i barterkronor. Ni f\u00e5r ett eget barterkonto att anv\u00e4nda f\u00f6r detta. Det g\u00e5r \u00e4ven att spendera barterkronor privat som \u00e4gare och anst\u00e4lld i f\u00f6retag eller f\u00f6rening. D\u00e5 tas barterkronor ut som vinst\/eget uttag eller t.ex. som l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5n.
    F\u00f6rslag p\u00e5 erbjudanden som b\u00f6r vara med i det lokala n\u00e4tverket \u00e4r konferens-m\u00f6tes-lokaler, marknadsf\u00f6ring, s\u00e4ljst\u00f6d, restaurang, hotell, jurist, tryckfirma, st\u00e4dfirma, friskv\u00e5rd, revisor\/bokf\u00f6ring\/l\u00f6ner, lokaltidning, lokalradio, konsulter av alla slag, upplevelser, frakt\/transport, livsmedel, tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel, frukt\/kaffe p\u00e5 jobbet, friskv\u00e5rd, fris\u00f6r, IT-st\u00f6d\/datorleasing, CSR-erbjudanden med mera.<\/p>\n\n\n\n

    Se hemsidan: www.svenskbarter.se<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Resultat av l\u00e4sarunders\u00f6kning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Att starta utgivning av ett m\u00e5nadsblad var ett \u2019inspirerat infall\u2019, kanske man kan s\u00e4ga. Jag som redakt\u00f6r har liten teknisk kunskap \u2013 och \u00e4nnu mindre tekniskt intresse. D\u00e4rf\u00f6r var jag beroende av att f\u00e5 hj\u00e4lp. Jag kastade ut en krok och Stephen \u2013 med specialkunskap i wordpress \u2013 nappade p\u00e5 den. Det \u00e4r Dagfinn och jag v\u00e4ldigt tacksamma f\u00f6r, och vi l\u00e4r oss l\u00e5ngsamt. Vi \u00e4r ju redan presenterade s\u00e5 jag beh\u00f6ver inte orda mer om det! Nu till era synpunkter. Jag redovisar synpunkter som flera uttryckt, utan att namnge n\u00e5gon, och tar med n\u00e5gra citat. Av 52 prenumeranter \u00e4r det ett tiotal som svarat.<\/p>\n\n\n\n

    Vad tycker l\u00e4sarna<\/strong>
    Alla som svarat tycker att inneh\u00e5llet \u00e4r viktigt och relevant. \u201dDet finns inte s\u00e5 mycket information om alternativ ekonomi som man skulle \u00f6nska\u201d. Intressanta teman!
    Alla tycker \u00e4ven att texterna \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4sta, l\u00e4sv\u00e4nliga.
    \u201dJag vill definitivt forts\u00e4tta l\u00e4sa det material som jag inte l\u00e4st \u00e4n och framtida nytt material\u201d.
    Positivt och bra med l\u00e4nkar! Roligt med radioinslag ocks\u00e5. Mycket positivt med s\u00e5 aktuella inslag, i text och bild.
    \u201dAlla delar som tar upp alternativen till dagens ekonomiska system \u00e4r v\u00e4ldigt intressant f\u00f6r mig f\u00f6r det f\u00e5r en att ta sig ut ur tankef\u00e4llan som s\u00e4ger att det \u00e4nd\u00e5 inte g\u00e5r att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t saken, systemet \u00e4r f\u00f6r stort och omfattande f\u00f6r att \u00e4ndras”
    Mycket text varje g\u00e5ng – men jag lusl\u00e4ser – och l\u00e4ser en eller tv\u00e5 g\u00e5nger till.<\/p>\n\n\n\n

    Vad vill ni l\u00e4sa mer om?<\/strong>
    \u201dAktuell information om hur och vad pengar egentligen \u00e4r. Forts\u00e4tt g\u00e4rna visa p\u00e5 vad storkapitalet h\u00e5ller p\u00e5 med. Hur pengar, medel, f\u00f6rflyttas till de rikaste rika och fonder\/banker etc. \u201dHur vi ska f\u00e5 en ny v\u00e4rldsordning som icke styrs av ekonomisk tillv\u00e4xt\u201d.
    \u201dMycket bra med exempel runt om i v\u00e4rlden p\u00e5 lyckade mikroexperiment – vad g\u00e4ller betalmedel. G\u00e4rna alternativa l\u00f6sningar, framf\u00f6rallt vad g\u00e4ller lokala bank- eller penningr\u00f6relser.\u201d
    \u201dJag s\u00f6ker efter begrepp f\u00f6r frivilligt arbete och kunskapsgrund som ocks\u00e5 representerar den historiska f\u00f6rankringen. Anglicismerna ”crowdfunding” och ”crowdsourcing” tar \u00f6ver.
    Ett begrepp jag gillar \u00e4r dugnad<\/em>: ”Talko<\/em>, dugnad<\/em> eller ating<\/em>– frivilligt arbete som g\u00f6rs av en gemenskap… Administrationsd\u00f6den, hur ideella initiativ och volont\u00e4rt arbete lockas in i en ekonomisering fr\u00e5n att vara prim\u00e4rt utanf\u00f6r ekonomin.\u201d
    \u201dOch. Framtiden. Spaning in i vad vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss av kapitalets r\u00f6rlighet fram i tiden. Begr\u00e4nsningar, kontroll, restriktioner mm. Kontantl\u00f6st samh\u00e4lle – vad skulle det inneb\u00e4ra(?).\u201d
    \u201dL\u00e4nkar till korta f\u00f6redrag om pengar \u00e4r bra.\u201d<\/p>\n\n\n\n

    Vad kan f\u00f6rb\u00e4ttras?<\/strong>
    Texterna \u00e4r f\u00f6r l\u00e5nga (tycker n\u00e4stan alla, vi med \u2013 s\u00e4rskilt l\u00e5ngt var oktobernumret). L\u00e4tta g\u00e4rna upp textmassan i fler kapitel, rubriker. Kanske f\u00e4rger och annat typsnitt (t ex i betoningar, viktiga delar, annat som ska ”lyftas upp”). Mer ”redigerad” text allts\u00e5. G\u00f6r det b\u00e4sta ni kan. F\u00f6r att f\u00e5 mer l\u00e4ttl\u00e4st, mer luft mellan, det \u00e4r okej med space (mellanrum).
    Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning. Och det har vi gjort nu som ni ser!
    Anv\u00e4nd de tre f\u00f6rsta numren som \u2019kunskapsbank\u2019 och g\u00f6r h\u00e4nvisningar till textdelar d\u00e4rifr\u00e5n.
    Bra f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag tycker vi! Aprop\u00e5 den sista s\u00e5 har ni god tid att l\u00e4sa under december s\u00e5 \u2019ses\u2019 vi igen i januari!<\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    V\u00e4lkomna till pengarnas pris nr 4 Tidigare nummer f\u00f6rklarar hur penningm\u00e4ngden i cirkulation med fokus p\u00e5 de befintliga pengarna och penningsystemen skapar klyftor i samh\u00e4llet och \u2013 vad v\u00e4rre \u00e4r \u2013 utarmar jordens reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga....<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-815","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manadsblad"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-d9","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/815","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=815"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/815\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=815"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=815"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=815"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}