{"id":822,"date":"2020-11-14T07:00:00","date_gmt":"2020-11-14T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/pengarnaspris.wordpress.com\/?p=822"},"modified":"2020-11-14T07:00:00","modified_gmt":"2020-11-14T06:00:00","slug":"har-man-testat-munken-nagonstans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/2020\/11\/14\/har-man-testat-munken-nagonstans\/","title":{"rendered":"Har man testat \u2019Munken\u2019 n\u00e5gonstans?"},"content":{"rendered":"\n

Ja, i Amsterdam!<\/strong>
Grus&Guld 2 2020 av Karin Backstr\u00f6m, Redakt\u00f6r<\/p>\n\n\n\n

\u201dAmsterdam tar hj\u00e4lp av den brittiska ekonomen Kate Raworths \u201dmunkmodell\u201d f\u00f6r att bygga upp en socialt och ekologiskt h\u00e5llbarare ekonomi efter coronakrisen.
Munkekonomi Den brittiska ekonomen Kate Raworth och hennes munkliknande bild av ekonomin har r\u00f6nt stor uppm\u00e4rksamhet. Modellens yttre ring representerar de planet\u00e4ra gr\u00e4nserna, som vi inte kan \u00f6verskrida utan att \u00e4ventyra jordsystemet. Den inre utg\u00f6r minimigr\u00e4nsen f\u00f6r acceptabla levnadsvillkor, s\u00e5som de definieras i FNs millenniem\u00e5l. Omr\u00e5det mellan de tv\u00e5 ringarna, sj\u00e4lva munken allts\u00e5, \u00e4r det ekologiskt s\u00e4kra och socialt r\u00e4ttvisa utrymmet d\u00e4r ekonomin b\u00f6r utspelas.
Det m\u00e5let \u00e4r dock, som bekant, l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5tt och nu har ett internationellt team anpassat modellen s\u00e5 att den ska kunna anv\u00e4ndas som ett f\u00f6r\u00e4ndringsverktyg p\u00e5 olika samh\u00e4llsniv\u00e5er. F\u00f6rst ut i v\u00e4rlden att anamma det \u00e4r den nederl\u00e4ndska huvudstaden Amsterdam.
Syftet med stadens ekonomiska aktivitet blir d\u00e4rmed att m\u00f6ta alla inv\u00e5nares basala behov inom de ramar jordsystemet s\u00e4tter, och ekonomisk tillv\u00e4xt blir inte l\u00e4ngre den prim\u00e4ra m\u00e5ttstocken.
Jag tror det kan hj\u00e4lpa oss att komma \u00f6ver coronakrisens effekter, och inte falla tillbaka i gamla m\u00f6nster, s\u00e4ger vice borgm\u00e4stare Marieke van Doorninck, till den brittiska tidningen The Guardian.
Hon tar stadens bostadsmarknad som exempel. N\u00e4stan en femtedel av inv\u00e5narna har inga pengar \u00f6ver n\u00e4r bostaden \u00e4r betald. En l\u00f6sning skulle kunna vara att bygga fler bost\u00e4der. Den lokala munken visar dock att det p\u00e5verkar redan h\u00f6ga koldioxidutsl\u00e4pp, vilket inneb\u00e4r att byggherrarna i s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt m\u00e5ste anv\u00e4nda \u00e5tervunnet eller biobaserat material.<\/p>\n\n\n\n

Men verktyget uppmanar \u00e4ven politikerna att lyfta blicken ytterligare.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anledningen till att bost\u00e4der \u00e4r f\u00f6r dyra \u00e4r inte bara att det byggs f\u00f6r lite. Det finns mycket kapital i omlopp, och just nu ses fastigheter (Etikett bost\u00e4der) som b\u00e4sta s\u00e4ttet att investera vilket driver upp priserna, s\u00e4ger Marieke van Doorninck.<\/p>\n\n\n\n

Munken ger oss ett nytt sett att se.<\/strong>\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ja, i Amsterdam!Grus&Guld 2 2020 av Karin Backstr\u00f6m, Redakt\u00f6r \u201dAmsterdam tar hj\u00e4lp av den brittiska ekonomen Kate Raworths \u201dmunkmodell\u201d f\u00f6r att bygga upp en socialt och ekologiskt h\u00e5llbarare ekonomi efter coronakrisen. Munkekonomi Den brittiska...<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-822","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9Q3iH-dg","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/822","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=822"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/822\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=822"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=822"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/semla.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=822"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}