Månadsblad november 2020

Välkomna till pengarnas pris nr 4

Tidigare nummer förklarar hur penningmängden i cirkulation med fokus på de befintliga pengarna och penningsystemen skapar klyftor i samhället och – vad värre är – utarmar jordens reproduktionsförmåga. Dollar, Yen, Euro, Kronor etc. spelar ingen roll så länge som de kommer ut i samhälls-cirkulationen med ett överordnat syfte: Att förmera sig, och med det att berika de fåtal som redan har alldeles för mycket.
Endast en minoritet av ekonomer och politiker ser risker med systemet. Kritiken och diskussioner om alternativ syns knappast i media. Att ökande penningmängder glatt benämns i positiva termer och kallas för “ekonomiskt tillväxt” och att denna” tillväxt” varken gynnar vanligt folk eller miljön har väl inte gått våra läsare förbi.
Men givetvis finns det vettiga alternativ. Realekonomi är en ekonomi som speglar verkliga behov och verkliga ramar för resursuttag från miljön och jorden. Därför ägnas huvuddelen av novembernumret åt att beskriva ekonomiska modeller som tar ett helhetsgrepp på realekonomin och utmanar tillväxtmanin och den svenska elitens (politiker såsom affärsfolket) begränsande människosyn som reducerar medborgare till  arbetare och kunder. Vi ska också presentera ett par finansiella tjänster med stor växtkraft.

Något mer realekonomiskt än jordbruket finns ju inte. I skrivandets stund råkar jag lyssna på ett P1-program ur serien ”Kampen om jorden 2. Landet mot staden” ett program av Joseph Knevel och Bo Torbjörn Ek. Kosläpp och kloka funderingar av Doris 85, bland många andra. Vi får veta att 87% i Sverige bor i tätorter idag, men för första gången är det ett nettoflöde av folk till landet. Det är bara det att… Lyssna vetja!

Ljudlänken sverigesradio.se/avsnitt/1390057

Under Fråga Marianne hittar du motsatsen; hur den fiktiva ekonomin mjölkar den reala. Där har vi även med en rykande aktuellt inlägg i debatten om slammet på våra åkrar! Och, sist men inte minst, tar vi med några synpunkter från er läsare! Vi passar också på här att meddela att vi INTE kommer att ge ut något månadsblad i december. Ni kan då, i lugn och ro, gå tillbaka till de ’gamla’ numren som ju – vilket vi är helt överens om – är väl omfångsrika och faktatäta. Vi själva kommer att ägna oss åt att vässa bladet vid sidan om lite julstök och förhoppningsvis också lite julstämning, coronan till trots.
PS. [hakparentes används i fortsättningen när vi vill säga något inom ett citerat avsnitt]

Innehållsförteckning:

Mot en ny ekonomisyn
Munken: Ekonomi inom planetens gränser
Cirkulär ekonomi: I stället för linjär tillväxt. Missa inte Stephens youtube som förklarar cirkulär ekonomi på ett mycket pedagogiskt sätt!
Delningsekonomi: Umeå – en av fyra pilotstäder

Folkfinansiering
Mikrofonder: Ger garantier för banklån till sociala projekt
Svensk Barter: Ett spännande initiativ från Östergötland

Resultat av läsarundersökning

Fråga Marianne
Hur tjänar man pengar på pengar?
Har vi råd med dom rika?
Har man testat ’Munken’ någonstans?
Kan slamspridning vara en form av kretslopp?

Mot en ny ekonomisyn

Munken

Vi lämnar Krematistiken och dess kulturella prägling bakom oss – i sista minuten. Under några decennier har nya idéer grott under ytan. Vissa av dem har börjat ’beforskas’ på universitet och högskolor. De har namn som Cirkulär ekonomi, Nedväxt (Degrowth), Delandets ekonomi, Realekonomi, Gåvoekonomi med många fler. En kraftfull, inspirerande och användbar ekonomisk modell är ”munken” (tänk flottyrringen) som skapats av den brittiska ekonomen Kate Raworth. Beskrivningen nedan är tagen ur Karin Backströms texter (Grus&Guld 1 2018, och 2 2020).

”I boken Doughnut Economics – 7 Ways to Think Like a 21st Century Economist” gör Kate Raworth upp med vad hon anser är en förlegad och felaktig syn på ekonomi. Många har formulerat liknande tankar, men skillnaden är att hon ger sig på ekonomins centrala bildspråk och erbjuder alternativ.
Bilder har väldigt stor genomslagskraft. Därför måste vi tänka efter noga kring de inbitna ekonomernas diagram som ordlöst tagit plats i vårt medvetande och blivit utgångspunkt för väldigt kraftfulla berättelser, säger hon. Ett exempel är modellen av ekonomin som ett slutet kretslopp, där de monetära resurserna friktionsfritt cirkulerar liksom i ett värmesystem, mellan den offentliga sektorn, företagen, hushållen och bankerna. [Dalys ko från augustinumret]
Den har inte förändrats nämnvärt sedan 1940-talet, och är fortfarande det första som möter dagens ekonomistudenter. Problemet är att den inte säger något om verkligheten. När Kate Raworth ritar om ekonomin är den tvärtom inkapslad i jordsystemet [underordnad naturlagarna] och samhället, beroende av material- och energiflöden från sol och natur. Och såväl marknad, stat, hushåll och allmänningar möter behov och önskemål – med finansiella flöden till hjälp. Ekonomin alstrar också avfall och värme.”

Modellens yttre ring representerar de planetära gränserna. Den inre utgör minimigränsen för acceptabla levnadsvillkor, såsom de definieras i FNs millenniemål.

Cirkulär ekonomi
I detta avsnitt har jag tagit hjälp av SNF, Svenska Naturskyddsföreningen, som visar sig vara en trogen och omtänksam vän till Moder Jord. Jag hittade texten i länken nedan, och tänker att när det finns så bra frågor och svar formulerade så återbrukar jag dem.

https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi

Vad är en cirkulär ekonomi?
Enkelt uttryckt kan man säga att en cirkulär ekonomi är motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin [med evig tillväxt] som vi har idag. Istället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt.

Hur ställer vi om till en cirkulär ekonomi?
För att ställa om till en cirkulär ekonomi behöver vi förändra hur vi konsumerar och hur vi återvinner. Vi behöver:

1. Minska konsumtionen av nya saker.
2. Återanvända mer.
3. Designa produkter och förpackningar smartare.
4. Återvinna mer material.
5. Utnyttja energin i det som inte kan återvinnas och som därför måste förbrännas.
   [6. Lokalisera produktionen! Och därmed minska transporterna]

Vilka förespråkar en cirkulär ekonomi idag?
Så gott som alla. Både EU och FN har en ökad cirkulär ekonomi bland sina mål. Men tankarna går isär om hur den cirkulära ekonomin ska utformas.

Se gärna denna introduktionsvideo. (youtube). Vidare har Stephen Hinton producerat en hel rad av gratis utbildningar i cirkelekonomi på investors in peace akademin. För företagare och de som vill stödja företag och allmänhet.

Vilka är hindren för att gå över till en cirkulär ekonomi?
Eftersom så många strävar mot en mer cirkulär ekonomi finns det inga direkta hinder, annat än företagens ovana [och ägarnas ev. vinstkrav]. Men det finns en hel del svårigheter som måste tas itu med. Bland annat är det i dag svårt att använda återvunnet material, eftersom man inte vet exakt vad det innehåller. Många produkter vi använder är sammansatta av en rad olika material och tillsatsämnen. Det gör att farliga kemikalier riskerar att återvinnas med materialen. [Ett viktigt och omdebatterat exempel är slammet på åkrarna – se Fråga Marianne].

https://www.renakerrenmat.se/
[ Dela gärna denna länken i ditt nätverk ]

Därför måste det finnas lättillgänglig information… det vill säga innehållsförteckningar, på allt som produceras. Informationen ska följa med från tillverkaren, till försäljaren och konsumenten och ända tills materialet återanvänds eller återvinns.
Idag har konsumenter bara rätt att få veta om det de köper innehåller ämnen som finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen och det gäller inte ens alla typer av varor. Den informationen följer heller inte med när produkten ska återvinnas.
Dessutom behöver EU:s lagstiftning ändras. Idag tillåts högre halter av farliga ämnen i återvunnet material än i nytt. Det gör att människor och miljö riskerar att utsättas för fler farliga ämnen när vi rör oss mot en cirkulär ekonomi. [Min kursivering!]

Vad skulle hända med ekonomin om inga nya saker fick tillverkas?
Det är ju det som driver tillväxten. I en cirkulär ekonomi kan nya saker definitivt tillverkas. Men för att inte tära på jordens resurser ska produkterna vara gjorda av material som redan finns i omlopp. Att göra nya saker av gamla är något som både människor och natur vinner på. En viss nyproduktion kommer alltid att finnas, eftersom material inte kan återvinnas/återanvändas hur många gånger som helst utan att tappa kvalitet. Arbetstillfällen som försvinner från nyproduktion kan återskapas i återvinnings- eller återanvändnings- branscherna.
Men plast är så billigt att tillverka – är det verkligen realistiskt att sluta tillverka ny plast och bara återanvända och återvinna den gamla?
Det stämmer att plast är för billigt att nyproducera för att företagen ska vilja gå över till återvunnen plast. Det är ett av problemen med plast, eftersom det leder till att mer och mer plast bränns upp och bidrar till klimatförändringarna, eller hamnar i naturen där den riskerar att skada djur.
Dessutom tillverkas mycket plast från olja och naturgas och vi måste minska beroendet av fossila råvarukällor. Här har vi konsumenter ett ansvar. Vi behöver trycka på och visa att vi vill ha en cirkulär ekonomi där plast återvinns.
Naturskyddsföreningen vill framförallt att politikerna sätter upp ramverk (det vill säga lagar och regler) så att en cirkulär ekonomi gynnas. Det handlar bland annat om att producenterna måste ta ett större ansvar för att samla in och återvinna materialet i sina produkter. Politikerna måste också underlätta för alternativa sätt att äga, som bilpooler och möjligheten att hyra prylar istället för att köpa dem – att dela på tillgångarna helt enkelt.

https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2015-5/agodela-den-nya-ekonomin

Delningsekonomi

Kollaborativ konsumtion, delningsekonomi eller att ägodela är samlingsnamn på något som funnits i alla tider, nämligen att dela på resurserna. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga och inte själva ägandet. Vi går från privat ägande till att dela på det vi behöver. Vi lånar, byter, hyr, köper second-hand och delar istället för att köpa nytt – och sparar på så sätt på miljön.
Vill du läsa mer om cirkulär ekonomi? Läs den statliga utredningen (SOU 2017:22)
Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

En nygammal tankefåra som hör till den nya berättelsen är det som benämns Delningsekonomi. Ordet säger vad det handlar om: I stället för att äga alla verktyg t.ex. så går man ihop med andra och delar på ägandet. Detta i sig minskar resursanvändningen och kostnaderna, samtidigt som det ökar kontaktytorna mellan människor. Alltså är det bra för både miljö och samhälle. Ofta är det omställningsgrupper i städerna som tagit initiativ till ’klädotek’, ’bilpool’, ’verktygslåda’, ’cykelgarage’ etc.
Umeå är en av 4 städer i Sverige som testar Delningsekonomi i stor skala. De ingår i ett forsknings-projekt ’Sharing city’ där de ska prova olika delningstjänster för att se vad som funkar. Ett exempel som de tar upp i radio-programmet Plånboken, är borrmaskinens livscykel. I genomsnitt används en borrmaskin 15-20 min. under hela sin ’livstid’. I stället för att var och en köper en egen, så läggs motsvarande summa i en pool, och så kan man köpa in vinkelslip och alla möjliga andra verktyg.
Man har dragit två stora lärdomar av projektet. Den första är vikten av tillit. Börja med att dela med dem man känner t.ex. bostadsföreningen, kvarteret. Den andra handlar om att det måste vara smidigt att få tag i grejerna. De bör finnas nära där vi bor – eller arbetar.

https://sverigesradio.se/planboken
(2020-09-30 Start 30:42)

Vi (Dagfinn och Marianne) bor i en liten ekoby på landsbygden. För oss, liksom för många som bor på landet, är det naturligt att samäga eller dela. Vi delar på en liten allmänning där det odlas och sparkas fotboll eller används för umgänge runt grillen. Vi delar även på gräsklippare, kap-klyv och släpkärra. Eftersom vi bor långt ifrån livsmedelsbutik så går vi ofta in till varandra och frågar efter lök, bakpulver, bra bok eller annat.

Folkfinansiering

Mikrofonder

Tack till Jonas Lagander (rådgivare och projektledare på Coompanion Östergötland med uppdrag att utveckla Mikrofonden och Svensk Barter) för följande inlägg:
”För dig som arbetar för positiv utveckling lokalt och regionalt finns redan en del strukturer på plats. Förutom att ha dina pengar hos JAK, Ekobanken eller någon av de kvarvarande fristående sparbankerna så finns två strukturer där du kan engagera dig: Mikrofonden och Svensk Barter.
Mikrofonden är en medlemsägd kreditgarantiförening [ekonomisk förening] som till låg eller ingen avgift (räntefrihet) finansierar den sociala ekonomin – ideell sektor och kooperation. Organisationen ägs av sina medlemmar, är regionalt och nationellt organiserad, ej vinstutdelande samt registrerad hos finansinspektionen. Föreningen startades 2010 av föreningarna Coompanion, Hela Sverige ska leva, Ekobanken medlemsbank och JAK medlemsbank.
Överskott återinvesteras i verksamheten. Du kan hjälpa Mikrofonden genom att informera dina lokala och regionala politiker och tjänstemän om möjligheten att stötta ekonomiskt. Har du företag eller förening med kapital tillgängligt, kan du själv investera räntefritt i Mikrofonden, ja även som privatperson går det bra. Tipsa gärna andra företag och föreningar om att också göra det.
Du kan även inom ramen för en ideell förening, kooperativ, stiftelse och i vissa fall aktiebolag (svb) [särskild vinstbegränsning] ansöka om kreditgaranti. Du kan be Mikrofonden att gå med som investerande medlem (i ekonomisk förening) eller köpa aktiekapital i ditt AB. Huvudsyftet med Mikrofonden är ju att förmedla kapital till social ekonomi. Mikrofonden har i nuläget (hösten 2020) gjort över 100 investeringar i sociala företag som bidrar till FN:s globala mål.
Ett exempel på projekt som fått stöd av Mikrofonden är BYAR & KVARTER ekonomisk förening. Denna nationellt inriktade bostadsutvecklare erhöll dels 10 000 kr av Mikrofonden som gick in som investerande medlem och dels 300 000 kr i kreditgaranti. Medlen erhölls i syfte att utveckla Tiny House-projekt och hållbara bogemenskaper.

Hemsida: http://byarkvarter.se/

(Även Hogslätts Vänboende som Pp beskrivit i septembernumret ,har fått stöd i form av gratis rådgivning av Mikrofonden). Läs mer på www.mikrofonden.se

Svensk Barter

Svensk Barter är en medlemsägd bytesring för företag och social ekonomi. Denna ekonomiska förening använder en egen valuta, “barterkronan”, som ett sätt att genomföra indirekt [multilateral] byteshandel mellan juridiska personer (b2b). Barterkronan skapas i ett ömsesidigt kreditsystem som är räntefritt. På detta sätt kan lokala komplementära handelsnätverk skapa resiliens [motståndskraft] och hållbarhet i marknadsekonomin.
En kontant avgift tas ut på varje transaktion för att finansiera driften men vid överskott återinvesteras alla vinster i den egna verksamheten… eller går till sociala investeringar lokalt.
[Modellen är hämtad från WIR; Schweiziskt handels-bytes-system som startade 1934 och fortfarande lever i högönsklig välmåga! Beskriven i boken Tänk OM, sid 81]

Hur gör man för att starta en bytesring inom Svensk Barter?
Vill du starta en egen lokal bytesring inom ramen för Svensk Barter så går det utmärkt. Du samlar ihop ett antal företag/föreningar som alla är i olika branscher och därmed kompletterar varandra. [I stället för att konkurrera ut varandra så samverkar alltså de lokala aktörerna] Sedan går ni alla med i föreningen, och börjar handla med varandra, och andra som är med i föreningen, via barterkronor.
Verksamheten utvecklas genom att folk träffas och börjar nätverka med varandra, och genom att använda föreningens centrala handelsstöd, t.ex. dess barterwebshop. All handel sker digitalt i barterkronor. Ni får ett eget barterkonto att använda för detta. Det går även att spendera barterkronor privat som ägare och anställd i företag eller förening. Då tas barterkronor ut som vinst/eget uttag eller t.ex. som löneförmån.
Förslag på erbjudanden som bör vara med i det lokala nätverket är konferens-mötes-lokaler, marknadsföring, säljstöd, restaurang, hotell, jurist, tryckfirma, städfirma, friskvård, revisor/bokföring/löner, lokaltidning, lokalradio, konsulter av alla slag, upplevelser, frakt/transport, livsmedel, trädgårdsskötsel, frukt/kaffe på jobbet, friskvård, frisör, IT-stöd/datorleasing, CSR-erbjudanden med mera.

Se hemsidan: www.svenskbarter.se

Resultat av läsarundersökning

Att starta utgivning av ett månadsblad var ett ’inspirerat infall’, kanske man kan säga. Jag som redaktör har liten teknisk kunskap – och ännu mindre tekniskt intresse. Därför var jag beroende av att få hjälp. Jag kastade ut en krok och Stephen – med specialkunskap i wordpress – nappade på den. Det är Dagfinn och jag väldigt tacksamma för, och vi lär oss långsamt. Vi är ju redan presenterade så jag behöver inte orda mer om det! Nu till era synpunkter. Jag redovisar synpunkter som flera uttryckt, utan att namnge någon, och tar med några citat. Av 52 prenumeranter är det ett tiotal som svarat.

Vad tycker läsarna
Alla som svarat tycker att innehållet är viktigt och relevant. ”Det finns inte så mycket information om alternativ ekonomi som man skulle önska”. Intressanta teman!
Alla tycker även att texterna är lättlästa, läsvänliga.
”Jag vill definitivt fortsätta läsa det material som jag inte läst än och framtida nytt material”.
Positivt och bra med länkar! Roligt med radioinslag också. Mycket positivt med så aktuella inslag, i text och bild.
”Alla delar som tar upp alternativen till dagens ekonomiska system är väldigt intressant för mig för det får en att ta sig ut ur tankefällan som säger att det ändå inte går att göra något åt saken, systemet är för stort och omfattande för att ändras”
Mycket text varje gång – men jag lusläser – och läser en eller två gånger till.

Vad vill ni läsa mer om?
”Aktuell information om hur och vad pengar egentligen är. Fortsätt gärna visa på vad storkapitalet håller på med. Hur pengar, medel, förflyttas till de rikaste rika och fonder/banker etc. ”Hur vi ska få en ny världsordning som icke styrs av ekonomisk tillväxt”.
”Mycket bra med exempel runt om i världen på lyckade mikroexperiment – vad gäller betalmedel. Gärna alternativa lösningar, framförallt vad gäller lokala bank- eller penningrörelser.”
”Jag söker efter begrepp för frivilligt arbete och kunskapsgrund som också representerar den historiska förankringen. Anglicismerna “crowdfunding” och “crowdsourcing” tar över.
Ett begrepp jag gillar är dugnad: “Talko, dugnad eller ating– frivilligt arbete som görs av en gemenskap… Administrationsdöden, hur ideella initiativ och volontärt arbete lockas in i en ekonomisering från att vara primärt utanför ekonomin.”
”Och. Framtiden. Spaning in i vad vi kan förvänta oss av kapitalets rörlighet fram i tiden. Begränsningar, kontroll, restriktioner mm. Kontantlöst samhälle – vad skulle det innebära(?).”
”Länkar till korta föredrag om pengar är bra.”

Vad kan förbättras?
Texterna är för långa (tycker nästan alla, vi med – särskilt långt var oktobernumret). Lätta gärna upp textmassan i fler kapitel, rubriker. Kanske färger och annat typsnitt (t ex i betoningar, viktiga delar, annat som ska “lyftas upp”). Mer “redigerad” text alltså. Gör det bästa ni kan. För att få mer lättläst, mer luft mellan, det är okej med space (mellanrum).
Innehållsförteckning. Och det har vi gjort nu som ni ser!
Använd de tre första numren som ’kunskapsbank’ och gör hänvisningar till textdelar därifrån.
Bra förbättringsförslag tycker vi! Apropå den sista så har ni god tid att läsa under december så ’ses’ vi igen i januari!