Skogen är ett hett ämne nu

Här kommer sex intressanta klipp:

1. SvtPlay visade nyligen ”Frisk av naturen” Del 9 av 10

… myndigheterna i Japan har skapat 60 skogs-bad-områden, Shinrin-yoku”, med guider. “När man håller om trädet så uppfattar trädet det och utsöndrar ett aromatiskt ämne för att skydda sig. Trädets aromatiska ämnen stärker vårt immunsystem. Det har bevisats att vårt immunförsvars naturliga mördarceller ökar i antal. Efter 3 dagar i skogen ökade mördarcellerna med 50 procent och minskade sedan långsamt i 30 dagar efter vistelsen…
svtplay.se/…/vetenskapens-varld-sommar-frisk-av-naturen-1

Del 10 på SvtPlay heter ”Slaget om skogen”… som släpps 19 september.

2. Såhär säger Greenpeace

Att avsluta avskogningen är vår bästa chans att bevara vilda djur och försvara skogssamhällen. Dessutom är det ett av de snabbaste och mest kostnadseffektiva sätten att stävja den globala uppvärmningen. Det är därför vi kämpar för en avskogningsfri framtid.
Förlusten av träd och annan vegetation kan orsaka klimatförändringar, ökenspridning, jorderosion, färre grödor, översvämningar, ökade växthusgaser i atmosfären och en mängd problem för urbefolkningen.
Ref.: greenpeace.org/usa/forests/solutions-to-deforestation/

3. Skonsam skogsavverkning kan göras med små maskiner

Kolla första delen i denna video:

4. Schweiz har lång tradition av hållbart skogsbruk

Schweiziska bönder har praktiserat vad vi nu skulle kalla plockhuggning i århundraden, utan vetenskaplig grund, men i samklang med den naturliga miljön. I början av 1900-talet började schweizarna lägga vetenskapliga principer bakom sina traditioner och startade det vi nu kallar ojämn åldring. Det finns många unika funktioner i det schweiziska systemet

En av de viktigaste aspekterna av detta system är att en skogsmästare faktiskt bor i skogen och är med under skogsavverkningen. Regionsmyndigheten har också en vald tjänsteman med uppdraget att det ska råda samförstånd mellan allmänhet och skogsägarna.

Det ojämna åldrade förvaltningssystem som används, även kallat ”trädgårdsskogsbruk”, bygger på principerna om hållbart och hållbar avkastning. Mycket mindre ved tas ut ur skogen per skörd, men det kommer ut regelbundet och bidrar med pengar regelbundet. Genom att selektivt hugga kan träd väljas både för att dra nytta av den nuvarande virkesmarknaden och för att förbättra skogen. Om det finns en bra marknad för trä av hög kvalitet ett år kan några mogna träd av hög kvalitet tas. Om bruken nästa år betalar mer för träd av lägre kvalitet, kan de istället skördas, vilket förbättrar skogens genetik. I huvudsak är vad schweizaren har ett system som är personligt anpassat.

Det schweiziska systemet har utvecklats från en kombination av lokal tradition och ett djupt känt behov. Behovet var att maximera produktionen med hållbar avkastning på en liten mängd mark, att hantera marken till sin optimala potential utan att slösa något. Traditionen var familjernas bindning till landet under på varandra följande generationer, och även deras respekt för trädens inneboende värde.
switzerlands-forests-iconic-distinct-and-economically

5. Några röster om Sveriges största skogsägare och deras kalhyggen

Flera forskare menar att skogsbruk utan kalhyggen är bäst både för miljön och klimatet. Dessutom kan det ge mer pengar åt privata skogsägare.
Ändå ratas hyggesfria metoder av de stora svenska skogsbolagen, visar DN:s granskning.

Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace, 37 år
– Jag är djupt oroad! Dagens skogsbruk grusar möjligheten att ta tillvara både den biologiska mångfalden och att nå klimatmålen, eftersom det inte tar hänsyn till ekosystemens grundläggande premisser. Den kortsiktiga jakten på vinst förstör både människors möjlighet att livnära sig på skogen och utarmar den biologiska mångfalden.
– Det behövs ett nytt ägardirektiv för statligt ägda Sveaskog, vi behöver ställa om till ett skonsamt plockhyggesbruk och skydda 30 procent av naturen.

Sofia Jannok, artist, 38 år
– Jag känner djup sorg inför det Sverige gör mot de marker som burit oss i årtusenden. Det finns knappt skog kvar. All skövling måste upphöra. Men man verkar ha förlorat relationen till omgivningarna. Förgör vi dem, förgör vi oss själva. Inte bildligt, men bokstavligt.
– Ingen kan leva utan friska ekosystem. Dessutom handlar det om strukturell rasism. Det finns ingen vildmark, vi urfolk lever faktiskt här och har alltid sagt ifrån. Det måste vara värt någonting. Istället blir vi helt överkörda.

Pär Pettersson, butiksbiträde, 42 år
– Ett barn kan begripa att det är något galet med kalhyggen, det har i alla fall upprört mig sedan jag var liten. Snart vet inte folk vad en skog egentligen är, få människor i det här landet har nog ens vistats i en riktig gammelskog, med den artrikedom och unika ekosystem som bara kommer med riktigt gammal skog.
– Det är oerhört sorgligt och farligt om vi inte kan vända detta, och skydda de små kilar av riktig skog som finns kvar.

Stefan Sundström, artist, 60 år
– Ja, som fan! Man har lurat i svenska folket att vi kan köra på som förut med ”grön bensin”. Att träden man tar ner och gör drivmedel av kommer att hinna växa upp igen och lagra koldioxid. Det kommer de inte hinna.
– Just nu är jag på väg upp till Jämtland där bönderna släppt ut korna i skogen. Jag tror att just de bönderna har svaret på vad skogen skulle kunna bli i Sverige. En skog återbefolkad av biologisk mångfald, en skog som brukas hållbart för virke, mjölk och kött (dyrt kött, som kött ska vara) och kolinlagring, på riktigt.

Ref.:Tidningen ETC 2021-07-01

Således utgör slutavverkningspolitiken i Sverige ett stort hot mot den biologiska mångfalden, där fler än 1 500 skogsarter anses vara hotade.
Skogsodling är konsten och vetenskapen att kontrollera etableringen, tillväxten, sammansättningen, hälsan och kvaliteten på skogar och skogar för att möta de olika behoven och värdena hos markägare och samhälle, till exempel livsmiljöer, timmer, vattenresurser, restaurering och rekreation på en hållbar grund.

Läs mer: Gammelskogen–snart bara i reservat och Gammelskog-eller-shoppingcenter

6. Globalt sett är läget mycket alarmerande

I rapporten ”State of the World’s Trees”, som publicerades tidigare i veckan, framgår att någonstans mellan en tredjedel och hälften av alla världens trädarter hotas av utrotning. Skövling, djuruppfödning, växtodling och global upphettning är några av orsakerna till den alarmerande utvecklingen, enligt rapportförfattarna som är knutna till organisationen Botanic Gardens Conservation International (BGCI).
Ref.: bgci.org/news-the-state-of-the-worlds-trees-report/

OBS. Kyrkovalet på söndag 19 september 2021

Som en av Sveriges största skogsägare vill ViSK förbjuda kalhyggena och bevara gammelskogen. Genom att minska utsläppen, bygga ut förnyelsebar energi och vara en tydlig röst i debatten för att rädda planeten kan vi gå före i den nödvändiga omställningen och ge hopp.
Vi vill skriva in i direktiven som styr kyrkans arbete med sina stora skogs- och jordbruksegendomar att klimatet alltid ska gå före vinstintresset.
Rösta på ViSK