Vi bor samlat i tätorter med kort till naturen
- Ca 87–88% av Sveriges befolkning bor i tätorter (sammanhängande bebyggelse med ≥200 invånare), vilket i praktiken motsvarar de detaljplanerade/bebyggda områdena i städer, tätorter och större byar.
- Endast ca 5% av tätortsbefolkningen saknar grönområde inom 200 meter från bostaden; alltså har 95% närhet till någon form av natur/grönytta på kort gångavstånd.
- Frågan om ”långt till naturen” beror på definition, men data visar att en liten minoritet har mycket långt till grönområden – framför allt vissa grupper (t.ex. utrikesfödda, låginkomsttagare) har sämre tillgång till natur inom gångavstånd.folkhalsomyndigheten
Andel som bor i detaljplanerade/bebyggda områden
I svensk statistik används begreppet tätort som proxy för ”bebyggda, planerade områden” (städer, tätbebyggda byar, förorter). En tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen.affarsmagasinet
- 88% av Sveriges befolkning bodde i tätort 2023 (SCB).
- Detta motsvarar >9 miljoner människor på bara ca 1,3–1,5% av Sveriges totala landyta.storstad+1
Det finns ingen offentlig statistik som exakt anger ”andel som bor inom detaljplan” i hela riket, men eftersom detaljplanering i huvudsak sker i och runt tätorter, är 87–88% en rimlig övre gräns för andelen som bor i formellt planerade bebyggelseområden.
Har många ”långt till naturen”?
SCB har kartlagt grönstruktur i alla tätorter (ca 2 000 st) och rapporterar närhet till grönområden från bostaden.
- 95% av tätortsbefolkningen hade minst ett grönområde inom 200 meter från bostaden år 2020.scb+1
- Det innebär att bara ca 5% av tätortsbefolkningen kan sägas ha ”långt” (>200 m) till närmaste grönområde enligt denna definition.scb
För större grönområden (parker, rekreationsområden) varierar andelen beroende på avståndskrav och storlek. I Malmö t.ex. hade 89,5% tillgång till en grannskapspark inom 500 m, och 97,1% till ett större rekreationsområde inom 3 000 m (2020).miljobarometern.malmo
Skillnader mellan grupper
Folkhälsomyndigheten och andra pekar på att tillgång och användning av natur är ojämlikt fördelat:
- Unga, utrikesfödda och personer med lägre inkomst vistas mindre ofta i naturen.folkhalsomyndigheten+1
- Utrikesfödda har oftare sämre tillgång till natur inom gångavstånd från hemmet.via.tt
Det finns alltså en mindre, men viktig, grupp som upplever eller har faktiskt långt till användbar natur, även om den absoluta andelen med mycket långt avstånd (>200–500 m till något grönområde) är liten i genomsnitt.
