Kan slamspridning vara en form av kretslopp?

Replik på notisen ”Ny rapport om kretslopp på åkermark” i Miljömagasinet nr 44, av Lena Jarlöv och Gunnar Lindgren.

I en notis om avloppsslam på åkermark i Miljömagasinet nr 44 citeras ett pressmeddelande från Svenskt Vatten. Där påstås slamspridningen vara en form av ”kretslopp”. Detta är djupt felaktigt.
Om man jämför den mängd metaller som människan lämnar till WC-stolarna och avloppsreningsverken är denna del mycket liten i förhållande till innehållet i slammet.
Om vi utgår från det dagliga intaget av tio vanliga metaller och jämför detta med innehållet i slam visar det sig att slammet innehåller ca 2000 gånger mer metaller än den lilla del som kommer från människan med maten och från åkern. Detta leder till en successiv ökning av mängden metaller i vår åkermark.
Den stora delen av metallerna i slammet kommer från en lång rad av avlopp som Svenskt Vatten tillåter att man blandar in bland avlopp från WC-stolar. Till exempel en stor mängd industrier, verkstäder, sjukhus, dagvatten från gatorna och bilarna och så vidare.
Vid behandlingen av avloppsvattnet använder Svenskt Vatten och reningsverken själva en stor mängd metaller som hamnar i slammet.
Svenskt Vatten nämner att mikroplaster finns i åkerjord. Men våra reningsverk tillför själva, på samma sätt som man gör med metaller, stora mängder plast till slammet och åkern. Avloppsreningsverket Ryaverket i Göteborg tillförde 100-tals ton plast (amid/aminoakrylat, kopolymer) till slammet under 2019.
Det finns också i slammet, även det certifierade, ett mycket stort antal riskabla och miljöfarliga ämnen som inte undersöls eller mäts. Svenskt Vatten har ett stort intresse att dölja dessa fakta inför beslutet om ett slamförbud, som nu ligger på Riksdagens bord.