Vad gör riskkapitalet med våra bostäder?
Det globala riskkapitalet köper upp svenska fastigheter.
I mars 2019 fick regeringen i Sverige, Tjeckien, Irland och Spanien ett brev från FN:s särskilda rapportör för bostadsfrågor advokat Leilani Farha
I brevet riktar Farha skarp kritik mot svenska regeringens bostadspolitik. Farha uttrycker en särskild oro över de lagar och policyer som har möjliggjort att globalt kapital kunnat investeras i bostäder som säkerhet för finansiella instrument. Den så kallade finansialiseringen av bostadsmarknaden, som detta är ett uttryck för, får enligt Farha katastrofala konsekvenser för hyresgästerna.
Farha lyfter fram riskkapitalbolaget Blackstone som exempel, ett företag som fram till nyligen varit majoritetsägare i fastighetsbolaget Hembla (tidigare D. Carnegie) med omkring 21 000 lägenheter i Storstockholm. Blackstones affärsmodell är att köpa upp hela bostadsområden, renovera lägenheterna och höja hyrorna kraftigt. De hyresgäster som inte klarar av att betala de högre hyrorna tvingas flytta. Fenomenet kallas renovräkning och har drabbat många hyresgäster runt om i Sverige, bland annat i Hemblas bestånd. Blackstone har nu sålt sitt innehav i Hembla till det tyska fastighetsbolaget Vonovia , ökänt i Tyskland för att köpa upp och renovera hyresrätter med kraftiga hyreshöjningar som följd. Vonovia är, genom köpet av Hembla, numera den största enskilda bostadsägaren i Sverige med närmare 40 000 hyresrätter. Merparten av dessa hyresrätter återfinns i våra förorter och miljonprogramsområden.
Brevet avslutas med en uppmaning till regeringen att dels erkänna den inverkan som finansialiseringen av bostadsmarknaden har på bostaden som en social rättighet, dels vidta åtgärder för att återupprätta bostaden som en social rättighet. Om regeringen misslyckas lever Sverige, enligt Farha, inte upp till sina åtaganden vad gäller internationella mänskliga rättigheter.
När personer/familjer vräks från sina lägenheter är det väldigt svårt att återigen komma in på bostadsmarknaden. Ett återinträde är särskilt svårt på en bostadsmarknad med bostadsbrist. Enligt statistik från Kronofogden vräktes 247 barnfamiljer i Sverige under 2018, vilket är en ökning av 36 familjer sedan 2017. Detta tyder på att ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna både kommunen och bostadsbolagen
De flesta av oss har kanske redan förstått att många stora företags verksamhet arbetar mot vårt samhälles önskan om ett mindre segregerat, mer tillgängligt boende för vanliga löntagare. Det beror på att deras grundläggande mål är att maximera vinsten även när det leder till vräkningar av familjer med barn.
Mindre känt är att: Den global finansvärlden är full av så kallade privata skalbolag, (eng,: Blank Check Companies), som är avsiktligt komplicerade, och okända för de flesta. De utgör ett flytande kapital som ägarna kan spela med på börsens aktiemarknad och även för den algoritmiska handeln med finansiella instrument. (Mer om detta i ett senare Månadsblad).
Har vi glömt att bostad är en mänsklig rättighet?
Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, Antagen den 10 december 1948
Enligt Artikel: 25
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.
Ref.1: www.riksdagen.se/sv…
Ref.2: https://www.kronofogden.se…
