Månadsblad september 2020

Välkomna till septembernumret av Pengarnas pris

I förra numret av Pp talade vi om två slags ekonomier: Realekonomi (den verkliga) eller Spelekonomi (den fiktiva). Vi rör oss naturligtvis med grova förenklingar – men det har visat sig verksamt att göra denna gränsdragning eller uppdelning. Du kommer så småningom att förstå varför – kanske har du redan gjort det.

Som du redan anar blir det en kritisk historia – inte särskilt uppiggande – men relevant! Vi stannar inte där utan går vidare och presenterar en motbild: En byggemenskap i Bohuslän som realiserats med hjälp av alternativa finansieringsformer och en hel del jävlar anamma. Hogslätts Vänboende Kooperativ Hyresgästförening är ett strålande exempel på hur vi tillsammans kan slingra oss ur den kulturella ramen och skapa nya system för byggande och boende. Men först till de två olika ekonomierna:

Oikonomia och Krematistik

Redan de gamla grekerna… Aristoteles som levde under 300-talet f.Kr. oroade sig för ett nytt fenomen som var under uppsegling: Privatägda pengar utlånade mot en kostnad kallad ränta. För att förklara vad han såg och varför det bekymrade honom, använde han två olika namn på ekonomi: Det ena kallade han ’oikonomia’, det andra ’krematistik’. Han beskrev skillnaden mellan dessa två för sina samtida. De som hittills levt i det oikonomiska systemet där självförsörjningsgraden var hög och pengar en marginell företeelse. Men nu höll något nytt på att hända! Ett nytt fenomen som skulle komma att kasta sin skugga över världen i årtusenden…
Aristoteles menade att vi människor skulle komma att få problem på grund av ’skuldpengars’ införande i samhällsekonomin.

Med dessa privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, det vill säga med vinst i form av ränta, skulle det ju gå att skapa nya pengar i all oändlighet. Nu skulle människor komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om.

Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden, menade Aristoteles.
(ur For the Common Good, Herman E Daly och John B Cobb Jr. Green Print 1990)

Herman Daly använder Aristoteles analys och gör en beskrivning av oikonomia respektive krematistik på ett sätt som tydliggör de stora dragen i, och skiljelinjerna mellan, två helt olika system, med sinsemellan mycket olika sätt att se på människan, samhället och naturen.

Oikonomia är inriktad på försörjning av människors basbehov och uthållig hushållning med naturens resurser. Inom Ursprungsfolkens råd finns ledorden: Seven generations ahead – sju generationer framåt – bör man tänka innan man gör några drastiska förändringar i miljön eller livsmönstret. Inom O är människan en social varelse och samarbete är själva fundamentet för det gemensamma livet. Människan finns i relation till sina medmänniskor, men också i relation till gudomen och den omgivande naturen med dess växt- och djurliv. Människan är en av många arter på jorden. Hennes ansvar är att hushålla och förvalta, med hänsyn till helheten. Jorden är både ärvd av de förlevande och lånad av de efterlevande. Jorden har begränsade resurser och sinnrika ekologiska samband som kräver respekt och försiktighet i hanteringen. När det gäller byten människor emellan, så är förhållandena jämlika och båda förväntas vinna på bytet. Tidsuppfattningen är cirkulär liksom naturens andra kretslopp. Om pengar används inom oikonomia så är det som bytesmedel eller rituella objekt. Fokus är helt och hållet på realekonomin.

Krematistikens syfte är ett helt annat. Nämligen: En ökning av penningmängden, en förräntning av det privata kapitalet. Synen på människan är att han (jag kan inte skriva hon eftersom detta är ett patriarkalt system) är individualist, materialist och förnuftig (styrd av huvudet). Vi människor är utkastade ur paradiset och har ett skuldfyllt förhållande till den ende (patriarkale) Guden. Samtidigt är vi hans ställföreträdare på jorden och kan använda dess resurser för vår privata vinnings skull. Jorden är liksom en spelplan, där vars och ens egenintresse skapar en konkurrenssituation som leder till utveckling. Resurserna är oändliga. Skulle man stöta på problem så löses de, förr eller senare, med hjälp av människans intelligens och teknisk utveckling. Livet är inriktat på framtiden, tidsuppfattningen är linjär. Man tror på evig tillväxt. Byten människor emellan är hierarkiska liksom hela den sociala strukturen. Fokus är på pengar och inte på natur- eller mänskliga resurser. Människans samhälle finns till för produktion, varubyten och konsumtion, med den underliggande agendan privat vinst.

”En apa som byter grejer.”
Följande lilla inslag speglar – om än med humor – människosynen inom Krematistiken.
https://sverigesradio.se… 00:00 – 04:41
Det är början på Kjell A Nordströms sommarprat den17 juli 2020. Han presenteras sålunda:
Ekonomie doktor, föreläsare, författare, 62 år. Född i Stockholm, uppväxt i Ålands skärgård, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd.
Världsledande inom forskning på multinationella företag och en internationellt efterfrågad talare. Är rådgivare till regeringar och företag, om globalisering och företagsstrategier.

Hur dagens ekonomer förhåller sig till dualismen mellan Oikonomia och Krematistik:

”För en av dagens ekonomer saknar distinktionen ovan relevans eftersom han menar att det stora upptäckten inom modern ekonomisk vetenskap är att krematistik är oikonomia tack vare Den osynliga handen. Inom det akademiska ämnet ekonomi studerar man på en gång manipulation av ägande och rikedom i syfte att maximera vinsterna och hur folket som helhet vinner på denna manipulering. Krematistiken syftar därmed till att assimilera oikonomia.”
(Daly, Cobb sid. 139. Min översättning)

Krematistik = Kapitalism

När Berlinmuren föll eller slogs sönder och rasade, visste jublet i västvärlden inga gränser. Äntligen skulle de stackars inhägnade östtyskarna; Ossis, få ta del av västvärldens fria och färgstarka liv. Jag unnade dem det, verkligen! Samtidigt blev jag rädd. Tanken som skrämde mig var att nu hade Kapitalismen segrat. Nu var den den enda överordnade ideologin i världen.
Det riktigt luriga som vi måste komma till rätta med är orden: Vad betyder orden? och vem har gett dem deras betydelse? Återigen handlar det om den kulturella ramen eller berättelsen vi lever i. När vi säger ”kapitalistisk marknadsekonomi” (som är det vetenskapliga namnet på vårt ekonomiska system) så tänker många av oss på härliga saker som individens frihet, politisk demokrati (fria val) och möjlighet att förverkliga sig själv. Om vi i stället säger ”kommunism och planekonomi” så tänker de flesta på grå kasernliknande byggnader, brist på reklam och nöjesliv, toppstyrning och manipulerade val. Om du stannar upp här och tänker efter… Vi talar om ETT EKONOMISKT SYSTEM som om det vore ett samhällskontrakt. Vi kopplar ihop kapitalism med demokrati, rakt av. Hur kan det komma sig att en hel befolkning – i stort sett – nöjer sig med att tro att dessa två är synonymer? Nej, det måste utforskas. Ordens innebörd måste dechiffreras.

Hur hänger staten och kapitalet ihop? Lyssna på ett utsnitt av Martin Höglunds sommarprat den 7 augusti: sverigesradio.se… 42:54 – 57:20

Och nu till något helt annat som man brukar säga. Ett klipp ur en väldigt speciell kalender som Leif och Anders gjorde 2018. Vi tyckte det passade att återbruka den! Det kommer vi att göra även i nästa nummer av Pp.

BOKmorskan

Vad är egentligen pengar? Är de inte, när allt kommer omkring, en del av vår infrastruktur, precis som vägar, järn-vägar och kraftnät? Och vad händer när bankerna snart nått sitt mål att få bort alla kontanter ur hanteringen?
Hur kan det komma sig att en person i nöd, som behöver ta ett lån från banken, kan betala tillbaka pengar, månad efter månad och år efter år, utan att skulden egentligen sjunker?
Och hur kan vi tillåta att denna överföring av pengar från fattiga till rika får fortsätta. Och, ska det verkligen gå att tjäna pengar på pengar, utan att tillföra något positivt till samhället och våra medmänniskor? Och om inte, varför ska då bankerna överhuvudtaget finnas? Kanske skulle det räcka med en enda bank, den statliga Riksbanken, i folkets tjänst!

Allmännyttan – en del av Folkhemmet

Statliga stöd har mycket länge varit viktiga för att tillgodose alla invånares basbehov av t.ex. bostäder men även av skolor, sjukvård och infrastruktur som järnvägar med mera.

Tillsammans konstituerade dessa allmännyttiga insatser det vi kallade folkhemmet.
Reformen ”allmännyttan” innebar i korthet statliga stöd till kommunalt bostadsbyggande. Villkoret för att få detta stöd var att ett bostadsföretag skulle drivas utan enskilt vinstsyfte och vara helt ägt och styrt av kommunen. Bostäderna skulle vara tillgängliga för alla. De skulle inte vara behovsprövade eller bara riktade till vissa grupper.

Men från och med 1974 försvagades allmännyttan genom att det blev lag på att kommunen skulle satsa hela grundkapitalet och utse samtliga ledamöter i styrelsen och att dess hyror skulle utgöra förstahandsnorm inom hela hyressektorn, det vill säga också den privata.
Under perioden 1991–2010 ändrades förutsättningarna för allmännyttan radikalt.

Lagen om allmännyttiga bostadsbolag (2010:879) är nu så utformad att den inte strider mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Allmännyttan ska agera affärsmässigt, göra vinst och se till att konkurrensen mellan privata bolag och allmännytta inte snedvrids. Och i den reviderade kommunallagen från 2017 har principen om självkostnad tagits bort. I det så kallade januariavtalet vill regeringen med stöd av Centerpartiet och Liberalerna införa marknadshyror i nyproduktionen, vilket öppnar upp för marknadshyror i hela bostadsbeståndet.

Allt fler kommuner började under 1990-talet att sälja ut sina fastigheter, även om den socialdemokratiska regeringen försökte att förhindra den utvecklingen genom olika åtgärder. Allmännyttan blev ett icke-begrepp då företagsstyrning enligt NPM (efter USA-modellen som kallades New Public Management) skulle gälla för alla statliga verksamheter. Den alliansstyrda Stockholms kommun 2006 – 2014 sålde 30 000 bostäder.

Bostadsmarknaden missgynnar stora grupper av medborgarna.

När det gäller de nuvarande beståndet av lägenheter i flerbostadshus, med rimliga hyror, byggdes drygt 50 procent av dessa mellan 1951 och 1980. Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år undersökt bostadssituationen för unga vuxna. Aldrig tidigare har så många varit mambos mot sin vilja. (Mambo = bo med mamma)
2019 var det 27 procent, mer än var fjärde ung vuxen bodde kvar i föräldrahemmet. Och av dem skulle 85 procent hellre velat haft en egen bostad. Det betyder att cirka 238 000 unga vuxna var ofrivilliga mambos.
När vi nu har facit för åren 2018 och 2019, då bara 55 000 bostäder byggdes vardera året, innebär det att fram till 2027 måste det byggas 66 000 bostäder per år dvs. totalt 528 000. Det kommer att bli mycket svårt om de svenska byggföretagen ska konkurrera med utländska företag.

Ref.1: ”Den kommunala allmännyttans historia”, sid 319 – 348. https://www.regeringen.se
Ref.2: https://www.scb.se/hitta-statistik…bostadsbestandet-2019-12-31
Ref.3: https://www.lararen.se/nyheter…sveriges-larare-i-gemensam-kamp-for-statlig-skola

Riskkapitalets bostäder

Det globala riskkapitalet köper upp svenska fastigheter.
I mars 2019 fick regeringen i Sverige, Tjeckien, Irland och Spanien ett brev från FN:s särskilda rapportör för bostadsfrågor advokat Leilani Farha
I brevet riktar Farha skarp kritik mot svenska regeringens bostadspolitik. Farha uttrycker en särskild oro över de lagar och policyer som har möjliggjort att globalt kapital kunnat investeras i bostäder som säkerhet för finansiella instrument. Den så kallade finansialiseringen av bostadsmarknaden, som detta är ett uttryck för, får enligt Farha katastrofala konsekvenser för hyresgästerna.
Farha lyfter fram riskkapitalbolaget Blackstone som exempel. Det är ett företag som fram till nyligen varit majoritetsägare i fastighetsbolaget Hembla (tidigare D. Carnegie) med omkring 21 000 lägenheter i Storstockholm. Blackstones affärsmodell är att köpa upp hela bostadsområden, renovera lägenheterna och höja hyrorna kraftigt. De hyresgäster som inte klarar av att betala de högre hyrorna tvingas flytta. Fenomenet kallas renovräkning och har drabbat många hyresgäster runt om i Sverige, bland annat i Hemblas bestånd. Blackstone har nu sålt sitt innehav i Hembla till det tyska fastighetsbolaget Vonovia , ökänt i Tyskland för att köpa upp och renovera hyresrätter med kraftiga hyreshöjningar som följd. Vonovia är, genom köpet av Hembla, numera den största enskilda bostadsägaren i Sverige med närmare 40 000 hyresrätter. Merparten av dessa hyresrätter återfinns i våra förorter och miljonprogramsområden.
Brevet avslutas med en uppmaning till regeringen att dels erkänna den inverkan som finansialiseringen av bostadsmarknaden har på bostaden som en social rättighet, dels vidta åtgärder för att återupprätta bostaden som en social rättighet. Om regeringen misslyckas lever Sverige, enligt Farha, inte upp till sina åtaganden vad gäller internationella mänskliga rättigheter.
När personer/familjer vräks från sina lägenheter är det väldigt svårt att återigen komma in på bostadsmarknaden. Ett återinträde är särskilt svårt på en bostadsmarknad med bostadsbrist. Enligt statistik från Kronofogden vräktes 247 barnfamiljer i Sverige under 2018, vilket är en ökning av 36 familjer sedan 2017. Detta tyder på att ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna både kommunen och bostadsbolagen
De flesta av oss har kanske redan förstått att många stora företags verksamhet arbetar mot vårt samhälles önskan om ett mindre segregerat, mer tillgängligt boende för vanliga löntagare. Det beror på att deras grundläggande mål är att maximera vinsten även när det leder till vräkningar av familjer med barn.
Mindre känt är att: Den global finansvärlden är full av så kallade privata skalbolag, (eng,: Blank Check Companies), som är avsiktligt komplicerade, och okända för de flesta. De utgör ett flytande kapital som ägarna kan spela med på börsens aktiemarknad och även för den algoritmiska handeln med finansiella instrument. (Mer om detta i ett senare Månadsblad).

Har vi glömt att bostad är en mänsklig rättighet?

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, Antagen den 10 december 1948
Enligt Artikel: 25
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Ref.1: www.riksdagen.se/sv… (Regeringens svar visas längst ner)
Ref.2: https://www.kronofogden.se…

Sverige sämst i klassen?

”DAGS ATT AGERA” så säger Stadsmissionen i Stockholm 2019.

Vi behöver en svensk modell för sociala bostäder. En sådan borde hämta inspiration från andra europeiska länder. EU’s medlemsländer kan nämligen begära undantag från EU:s statsstödsregler för att möjliggöra offentligt ekonomiskt stöd till bostäder för dem som har små resurser. Det behövs nya, kraftfulla verktyg mot hemlöshet. I arbetet med att utveckla sociala bostäder för Sverige kan alla goda krafter – civilsamhälle, fastighetsbolag, kommuner, regering och riksdag – bidra på olika sätt.
Som vi redovisat i ett tidigare inlägg säger SCB: ”Sedan 1997 har Hyresgästföreningen vartannat år undersökt bostadssituationen för unga vuxna. Aldrig tidigare har så många varit mambos mot sin vilja. 2019 var det 27 procent, mer än var fjärde ung vuxen bodde kvar i föräldrahemmet. Och av dem skulle 85 procent hellre velat haft en egen bostad. Det betyder att cirka 238 000 unga vuxna är ofrivilliga mambos.”

Läs nedan vad Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Tyskland och Österrike gör för att säkra bostad för sina medborgare. Våga utmana EU för medborgarnas bästa.

Ref.: www.stadsmissionen.se_…_StockholmsStadsmission-Hemlosrapporten2019.pdf:
FAKTA DANMARK
20 procent av bostadsbeståndet utgörs av allmänna bostäder
Allmänna bostäder drivs av icke vinstdrivande kooperativ som styrs av de boende
Stor vikt läggs vid den sociala mixen i bostadsområden
Bidragsberoende hushåll kan vägras att teckna kontrakt i utsatta områden förutsatt att kommunen erbjuder en annan bostad

FAKTA FINLAND
Nya sociala bostäder tillkommer genom köp av lägenheter, nyproduktion och genom renovering och ombyggnad av tidigare temporära boenden.
Hälften av alla hyresrätter i Finland är sociala bostäder.
Hyreskontrakten är inte tidsbegränsade. Efter att hyresgästen har flyttat in görs inga kontroller av inkomstnivå.
Inkluderande bostadsbyggande innebär att projektutvecklare, på uppmaning av respektive kommun, avsätter delar av i övrigt helt kommersiella bostadsprojekt till sociala bostäder.

FAKTA NEDERLÄNDERNA
75 procent av alla hyresgäster bor i sociala bostäder.
Nästan hälften av de sociala bostäderna utgörs av småhus eller radhus.
Hyrorna i sociala bostäder är reglerade och markant lägre än i privata fastigheter.
De sociala bostäderna är geografiskt spridda och det anses inte vara behäftat med stigma att bo i sådana områden.

FAKTA FRANKRIKE
Cirka 16 procent av befolkningen bor i sociala bostäder.
Det franska sociala bostadsbeståndet består av olika program och olika hyresnivåer och är riktade till tre olika inkomstgrupper.
Den högsta nivån gäller för etablerade grupper som lärare och poliser.
Varje år sker en kontroll av hyresgästernas inkomstnivåer. Har hyresgästens inkomster ökat kan hyran höjas. Det är mycket sällsynt att hyresgästen tvingas flytta.

FAKTA NORGE
För att söka boende i sociala bostäder ställs specifika krav på den sökande.
I Oslo krävs uppehållstillstånd, boende i Oslo de senaste två åren, att personen är bostadslös eller är på väg att bli det och saknar förmåga att skaffa en egen bostad.
Hyran är något lägre än gängse hyresnivå i stadsdelen i fråga och kompletteras med statligt och kommunalt bostadsbidrag. Hyrestiden är vanligen tre till fem år, men kan förlängas

FAKTA ÖSTERRIKE
Sociala bostäder utgör 24 procent av alla bostäder och 59 procent av alla hyresbostäder.
Den sociala sektorn står för 30 procent av den totala nyproduktionen och för cirka 70 procent av nyproduktionen av flerbostadshus.
Boende i Wien behöver betala en deposition vid inträde och det ställs krav på stabil inkomst och minst två års boendetid i kommunen.
Efter att ett hushåll fått en bostad görs inga ytterligare prövningar av hushållets ekonomi.

Hogslätts vänboende

Margaret Mead lär ha sagt: ”Tvivla aldrig på att en liten grupp människor som bryr sig, kan förändra världen. För det är verkligen det enda som någonsin har gjort det!”

Hogslätts Vänboende hittar du vid havskanten nära kulturskolan Gerlesborg i Bohuslän. Byggnaden påminner om en lång lada som lojt breder ut sig framför en granitvägg. Här bor, sedan 2018, 12 personer, mest äldre kvinnor, i små sparsmakade lägenheter med stor funktionalitet. En del av huset är gemensamhetslokal, som består av ett stort allrum med uteplats, kapprum, litet kontor och badrum med tvättmaskin. Det speciella med huset är dels själva processen från idé till färdiga bostäder, dels finansieringen som är otraditionell och visar på möjligheter att bygga billiga bostäder utan vinstkrav. HV är inte det enda bygget under senare år som klarat av detta men det är ett tydligt och charmigt exempel.

Lena Jarlöv. arkitekt, forskare, boende i ekobyn Skärkäll i närheten av Gerlesborg. Har som forskare vid Dalarnas forskningsråd medverkat vid tillkomsten av äldrekollektivet Tersen i Falun, som också är ett kooperativ hyresrättshus enligt ägarmodellen.

Lena har varit oavlönad projektledare genom hela processen.
”Hon är en energisk, påläst och smidig person som dessutom är väldig bra på att ta människor. Att projektet blev av och att det blev så lyckat är hennes förtjänst.” säger Mia Khyana Näslund, en av de boende som varit aktiv i arbetet med projektet.
Texten nedan är bitvis hennes underlag till ett föredrag, med tillägg av Lena Jarlöv, och mitt försök att göra löpande text av materialet.

De första samtalet sker 2012 då Marianne Sterner kallar till ett möte om hur man ska kunna åstadkomma ett tryggt och bra boende för äldre i Gerlesborgstrakten. Efter en tid engagerade sig Lena Jarlöv i projektet och den idéella föreningen Kvarten bildades (2013).
Vi skickar in ett medborgarförslag (se nedan) till kommunen. Styrelsen letar tomt och byggare. Vi hittar Ulf Pagander, en bygdens son som bor i närheten. Miljöchefen, fastighetschefen och andra för oss viktiga tjänstemän i kommunen och på länsstyrelsen kontaktas. Vi studerar allt från olika exempel på bygg- och boende-gemenskaper till avloppslösningar

2014: Kvartens styrelse beslutar att satsa på en detaljplanerad tomt i Hogslätt, fem minuters gångväg från Gerlesborgsskolan. Dagen efter beslutet kommer svar på medborgarförslaget. Kommunen erbjuder oss att köpa just den tomten, som fastighetschefen redan erbjudit oss.

Nu börjar förhandlingar om priset. Utgångspriset var 1200 000 kr. Vi fick tomten för
500 000 kr.

Först kontaktar vi Ekobanken, JAK Medlemsbank (dessa två banker kommer att beskrivas i nästa nummer av Pp) och Boverket. Alla var tillmötesgående och vänliga, men ingen kunde hjälpa oss. Ekobanken behövde större kontantinsats än vi mäktade med. JAKbanken lån skulle bli för dyra även om vi kunde samla ihop maximalt med poäng. Vi måste hålla nere hyrorna redan från första början, både med hänsyn till ekonomin hos somliga av medlemmarna, och för att villkoren för investeringsbidrag/stöd (se nedan) innebar en viss maxhyra. På lång sikt hade JAKbanken annars kunnat vara ett tryggt och bra val (menar Lena). Boverket kunde erbjuda en kreditgaranti, men den skulle också bli för dyr.
Vi löser den första delen av finansieringen genom att låna upp pengar av medlemmar och vänner. 3% ränta erbjuds. (crowdfunding, se nedan)

Vi försökte få det kommunala bostadsbolaget Tanums Bostäder att bli ägare, och gjorde även andra trevare, men ingen ville ta på sig den rollen. Därför bildade vi en kooperativ hyresrättsförening (se nedan): Hogslätts Vänboende Kooperativ Hyresgästförening.
I oktober anlitas arkitekt Hans Sörqvist och i december skrivs köpekontraktet.

2015 – 2017 pågår kontakter med banker, nu också Tanums Sparbank, Swedbank och SEB.För att klara den kontantinsats som krävdes ansökte vi hos Tanums kommun om en borgen (se nedan) men fick avslag. Den politiska majoriteten var dock intresserad och ville hjälpa oss, så kommunchefen fick i uppdrag att se över kommunens policy för borgen, vilket öppnade en möjlighet att ge borgen även till privata företag av synnerligen stort samhällsintresse. När vi ansökte igen om en mindre borgenssumma blev det bifall.
Tanums Sparbank var mycket hjälpsamma, men det fattades ändå en miljon för att de skulle ge oss byggkreditiv. Vi hade lyckats övertala banken att gå med på att vi tillämpade förtroende-entreprenad (se nedan) och inte upphandling i konkurrens, eftersom vi under hela processen samarbetat med vår lokale entreprenör och byggmästare Ulf Pagander.
En avgörande faktor för att vi överhuvudtaget skulle kunna klara finansieringen var det statliga investeringsstöd (se nedan) som socialdemokraterna och vänstern drev igenom i den så kallade december-överenskommelsen 2014. Solcellerna finansierades med medlemslån till 2% ränta och kaminen sponsrades av vänner och medlemmar mot löfte om berättarkvällar vid brasan.

Vi börjar att röja på tomten, fälla träd och elda.

Arkitekten Hans Sörqvist ritar i samverkan med styrelsen. Man gör grundundersökningar på tomten. Det försiggår diskussioner med grannar och uppvaktning av Byggnadsnämnden om gränsen för byggrätten. Vi anlitar på kommunens begäran certifierad tillgänglighetskonsult. (se nedan)
Och hela året pågick diskussioner med entreprenören Ulf Pagander.
I januari 2016 var bygglovsansökan inlämnad. I april fick vi beslut om kommunal borgen. I maj var bygglov klart. 2017 blev det klart med byggkreditivet i Tanums Sparbank. Då hade vi också fått besked om att vi skulle få statligt investeringsstöd, som var en förutsättning.

15 april 2017 tar vi det första spadtaget! Så började byggandet som pågick under hela hösten, vintern och våren 2017-2018. I april hade vi taklagsfest!

Vi hade gemensamt röstat fram att huset skulle målas i ljust falurött. Vi stod inne i Paganders lada och målade fasadbrädor under sommaren 2017. Vi var noga med materialet – det skulle vara så bra och ekologiskt som möjligt, men inom ramarna för vår budget, vilket gjorde att vi ibland måste göra avkall. Vi bestämde att måla både väggar och tak inomhus i en vit lerfärg. Färgen köpte vi i Tyskland.

Vi byggstädade varje helg och körde till tippen varje vecka. Vi såg hela bygget växa fram och var förstås ivriga på att få flytta in.

Det blev tolv lägenheter och en gemensamhetslokal. På baksidan av huset, mot berget, är en
stor altan och liten bit gemensam mark bakom den. På framsidan är det bred trall utefter hela huset samt ett förrådshus. Utanför trallen har vi tippat tre stora högar med jord som vi odlar på.

Kommunen trodde på projektet och de var överförtjusta när de klippte bandet på invigningen. Massor av folk var där och i juni 2018 kunde hyresgästerna flytta in i nästan färdiga bostäder.

Som ni förstår kräver det mycket ideellt arbete, engagemang, uthållighet och – inte minst kunskaper för att ro ett sådant här projekt i land. Som vi sa i inledningen har Lena Jarlöv varit omistlig i arbetet för att förverkliga initiativtagarnas vision Inte minst har hennes förmåga att ”ta folk” kommit väl till pass. Samarbetsmuskeln är ju inte så vältränad i vår kultur. Det får många erfara som byggt ekobyar eller andra gemensamhetsboenden. Vi (Dagfinn, Stephen och Marianne) har själva erfarenhet av detta.
Eftersom det är just Pengarnas pris som ni läser så har vi med förklaringar till de fetstilta begreppen ovan med bitanken att någon därute kanske blir inspirerad att själv starta upp ett liknande projekt.

Begreppsförklaringar

Finansieringen
Hela projektet inklusive tomt, konsulter m.m. kostade 16 miljoner och med investeringsstödet och upplåtelseinsatser ligger lånet nu på ca 10 miljoner. Stödet var på 4.400 000 kr och upplåtelseinsatserna på 3200 kr/kvm lägenhetsyta. En lägenhet på 50 kvm kostar idag ca 5300 kr/månaden i hyra inklusive el och värme och fiber. Enligt stadgarna ska hyresgästen delta i arbetet med skötsel och förvaltning efter bästa förmåga.

Crowdfunding: Medlemmar och medlemmars vänner lånade ut pengar till 3 % ränta till omkostnaderna innan byggkreditivet var klart. Crowdfunding kan också innebära rena gåvor som man ger för att man vill stödja projektet i fråga.
https://sv.wikipedia.org/wiki…finansiering

”Riskkapitalister”: Vänner och vänners vänner som lånade ut pengar mot 2-3% ränta.

Borgen: Kommunen gick i borgen för lånet. Kommunen ger sällan borgen till ett icke kommunalt bolag. Den som går i borgen eller borgar för ett lån ansvarar för att betala skulderna ifall inte låntagarna själva klarar det.

Volontärarbete: Betyder frivilligt arbete utan kompensation i pengar räknat.Som ni setti texten ovan var det stora insatser som krävdes av medlemmarna i föreningen. Det är ju vanligt att det är på det viset. Att arbeta tillsammans för att förverkliga en vision eller dröm kan ju ge mycket tillbaka i sociala kontakter – ett socialt kapital.

Statligt investeringsstöd/starbidrag: Statligtinvesteringsstöd till små hyresrätter Vi byggde billiga hyresrätter med hög energieffektivitet, vilket gjorde att vi kunde få maximalt stöd. Det blev 4,4 miljoner. Det söktes av Lena Jarlöv som säger att regeringen fattat ett mycket värdefullt beslut:

”Regeringen har… beslutat att det ska bli möjligt för så kallade byggemenskaper att söka startbidrag. … Regeringen planerar att avsätta tre miljoner kronor till stödet för byggemenskaper under 2020. Stödet kommer att administreras av Boverket och byggemenskaper kommer att kunna söka startbidrag på högst 400 000 kronor. För att få ta del av det måste byggemenskapen vara organiserad i en ekonomisk förening där minst sex medlemmar har satsat 10 000 kronor var, och det måste vara klart att kommunen medger att huset får byggas på den tilltänkta tomten.”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden...soka-startbidrag

Kooperativ hyresrättsförening: En ekonomisk förening som upplåter hyresrätter åt sina medlemmar, antingen genom att själv äga och förvalta ett hus eller genom att blockhyra av en annan ägare. Hyresgästerna kan betala en upplåtelseinsats, som fås tillbaka vid flytt. Det går inte att spekulera och sälja lägenheten till högre pris. Se lagen om kooperativ hyresrätt.

Förtroendeentrepenad: Samverkan, utökad samverkan, förtroendeentreprenad eller kundsamverkan är bara olika namn på ett strukturerat sätt att arbeta i samverkan i stället för upphandling i konkurrens. Syftet med ett sådant projekt är att tillsammans åstadkomma ett bättre resultat än var för sig.

Medborgarförslag: sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarf…

Tillgänglighetskonsult: Vid större byggen kräver byggnadsnämnden att en certifierad tillgänglighetskonsult intygar att bygglagens krav på tillgänglighet är uppfyllda, för att ge bygglov.

Byggemenskap: ”En Byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad.”
I denna definition ligger att byggemenskapen agerar byggherrar och därefter flyttar in i eller på annat sätt använder det hus man planerat och låtit bygga.

Se Föreningen för Byggemenskaper  byggemenskap.se

JAK Medlemsbank www.jak… och Ekobanken www.ekobanken.se